NYTT: ”Ledarsidornas SD-kritik har inte hindrat ökat stöd”

I samband med att jag och Anders Hellström släppte en rapport för Delmi (Delegationen för migrationsforskning) i november 2016 publicerades en debattartikel i Dagens Nyheter (i tidningen den 18 november). Vår rapport från Delmi heter ”Invandring, mediebilder och radikala högerpopulistiska partier i Norden”.

Att den amerikanska pressen och dess ledarskribenter var emot Trump tycks inte ha påverkat hans chanser i presidentvalet på något negativt sätt. Det väcker frågan: Vad spelar det för roll att svenska ledarsidor oftast framställer Sverigedemokraterna i sämsta möjliga dager?

Vi har i en rapport för Delegationen för migrationsstudier, Delmi, jämfört de nordiska ländernas ledarsidor med fokus på gestaltningen av radikala högerpopulistiska partier, som fått en allt starkare maktposition i vår del av Europa.

I rapporten ”Invandring, mediebilder och radikala högerpopulistiska partier i Norden” har vi undersökt hur Radikala högerpopulistiska partier (på forskarspråk RHP) har framställts på ledarplats i väletablerade tidningar i respektive land under åren 2009-2012. Avsikten med undersökningen är att förstå samtida politiska strömningar och åsiktsbildning, genom att studera hur media och då särskilt opinionsbildare framställer tidigare marginella partier, vilka kännetecknas bland annat av sin starka invandringskritik.

Även om de andra RHP-partierna i Norden också gjort en resa från periferin mot att bli mer accepterade har de egentligen aldrig haft samma isolerade position som SD fortfarande har inom den svenska politiken.
Av de studerade partierna sitter Norska Fremskrittspartiet och Sannfinländarna i regeringsställning, medan Dansk Folkeparti är inne på ännu en mandatperiod som stödparti åt en sittande borgerlig regering. Undantaget är Sverige, där Sverigedemokraterna står och stampar i farstun till finrummet, trots att partiet mer än fördubblade sin andel av rösterna i det förra riksdagsvalet.

En slutsats av undersökningen är att svenska opinionsartiklar generellt hade en betydligt mer negativ ton i texter om Sverigedemokraterna jämfört med motsvarande inlägg om radikala högerpopulistiska partier i de andra nordiska länderna. Samtliga svenska ledarsidor (Dagens Nyheter, Expressen, Svenska Dagbladet och Aftonbladet) som ingått i undersökningen hade en mer kritisk inställning till SD, och allra mest negativa var de som publicerades i Aftonbladet.

De svenska ledarskribenternas negativa bild av SD hänger delvis samman med partiets historia. SD uppstod i nazistiskt och fascistiskt präglade miljöer, medan norska Fremskrittspartiet, Sannfinländarna och Dansk Folkeparti snarare växte fram som protestpartier mot skatter och statens uppfattade kränkningar av individen. Även om de andra RHP-partierna i Norden också gjort en resa från periferin mot att bli mer accepterade har de egentligen aldrig haft samma isolerade position som SD fortfarande har inom den svenska politiken.

I Danmark, Finland och Norge finns flera tidningar som skriver om det nationella RHP-partiet på ett sätt som mer liknar hur de framställer andra partier. Här utmärker sig framför allt Helsingin Sanomat och danska BT som hanterat Sannfinländarna respektive Dansk Folkeparti på ett nästintill neutralt sätt i sina ledarstick. Det kan självklart finnas fog för att skildra partierna på olika sätt utifrån hur de agerar, vilket inte varit ämne för undersökningen. Dock kan det påpekas att politiska skandaler kring RHP-partier är vanliga även i våra nordiska grannländer, liksom att enskilda högerpopulistiska partiföreträdare uttalar sig långt mer extremt än den officiella partilinjen.

Skulle det bara hänga på opinionsbildningen på ledarsidor framstår SD:s exempellösa framgångar hos väljarna som obegripliga. Men frågan är om SD:s väljare bryr sig särskilt mycket om vilka åsikter som uttrycks av landets ledarskribenter. Misstänksamheten mot etablerade medier är omvittnat stor bland partiets väljare, och det kan till och med vara så att den negativa bilden i ledarartiklarna förstärker det budskap som partiet vill få ut: att SD är ett bojkottat parti som för fram obekväma sanningar ur folkdjupet och därför stöts ut. För att förstå samtida politiska strömningar och åsiktsbildning behöver vi därför även ta hänsyn till dagens mer sammansatta offentlighet där allt fler människor ratar etablerade medier och använder nya sociala medier och olika web-platser på nätet som huvudsaklig informationskälla. Vi studerar i den aktuella Delmi-rapporten därför också den välbesökta, och till Sverigedemokraterna närstående, sajten Avpixlat, som är ett exempel på en sådan arena.

På Avpixlat finns texter med en tydlig motberättelse där det är SD som står för visioner om en ny framtid. Men denna framtidsvision har starkt nostalgiska inslag och blickar på många områden tillbaka mot 1950-talets trygga folkhem och ett mer religiöst och etniskt homogent samhälle.

I artikelserien ”Från sjuklövern till SD” berättar personer som tidigare röstat på andra partier varför de övergått till att lägga sin röst på SD. De vittnar om en personlig utvecklingskurva där de tidigare misstrott partiet, men efter en mognadsprocess kommit till insikt om att en röst på SD är det enda möjliga. Att den här typen av sajter arbetar med att bygga upp ett igenkännande är sannolikt viktigt för läsarna. I och med analysen av Avpixlat lyckas vi fånga upp den åsiktsbildning som inte riktigt återfinns på de etablerade tidningarnas ledarsidor.

Hur inställningen till SD och andra RHP-partier kommer att se ut framöver är alltid svårt att sia om. Eftersom vårt material bygger på data från 2009-2012 ska det också sägas att de svenska ledarsidornas gestaltning av SD möjligen kan ha ändrats något, inte minst efter flyktingsituationen 2015. I ljuset av vår studie kan vi dock dra två viktiga slutsatser:

1: DN Åsiktsbildning har inte entydigt skett uppifrån och ned. Att etablerade svenska ledarsidor förhållit sig väldigt kritiska till partiet tycks hittills spelat liten roll för SD:s stöd. Ledarskribenters roll är att subjektivt driva opinion och vi har ingen åsikt om vilka teser de driver. Men från en forskningshorisont är det ändå intressant att konstatera att den kritik som ledarsidorna framfört ofta på sätt och vis bekräftar SD:s egen berättelse om att etablissemanget är emot dem och därmed rentav stärker partiets stöd. Detta betyder dock inte att SD:s stöd nödvändigtvis skulle gå ned om ledarsidorna ändrade inställning.

2: Försöken att förstå och förutspå väljaropinionen har misslyckats rejält både inför Brexit-valet i somras och inför förra veckans presidentval i USA. Vår studie visar att åsiktsbildning sker på en mängd arenor – inte bara i mainstreammedia utan också i alternativa forum på Internet. Detta är en faktor som är särskilt viktig att beakta när det handlar om anti-etablissemangspartier, och utan att närstudera dessa forum kommer förutsägelser om väljaropinion att slå fel.