NYTT: Islamistisk terror är fortfarandet det största hotet enligt Europol

Den 3 augusti 2022 publicerades en artikel av mig på Dokus hemsida om en ny rapport från Europol om terroristhotet i EU-länderna. Den visar att antalet terrordåd visserligen har minskat kraftigt, delvis på grund av pandemin. Men den största delen av de genomförda eller planerade dåd som avstyrs av polisen har fortfarande en bakgrund i radikala jihadistiska sammanhang.

***

Nyligen kom Europols årliga rapport över terrorhotet i EU:s medlemsländer: EU – Terrorism Situation and Trend Report (TE-SAT). Det är den mest omfattande och oftast citerade rapporten i sitt slag och den bygger på faktainhämtning från polisorganisationerna i EU:s medlemsländer. Rapporten bekräftar bilden från senare år att ensamagerande gärningspersoner med antingen en radikal jihadistisk agenda eller en högerextremistisk är mest benägna att planera och genomföra terrordåd. 

Under året 2021 noterades femton fullföljda, avstyrda eller misslyckade terroristattacker i EU (att jämföra med 57 år 2020 och 55 år 2019). Av dessa femton bedömdes elva ha en jihadistisk bakgrund. Av de fyra fullföljda dåden hade tre jihadistiska motiv. Två av jihadistdåden genomfördes i Frankrike och Spanien och de ledde till två människors död. 388 individer arresterades för terroristbrott under året. Av dessa var mer än två tredjedelar (260) i färd med att genomföra jihadistiska terrorbrott eller hade understött en sådan verksamhet.  

Restriktionerna i samband med pandemin har påverkat människors liv på ett påtagligt sätt. Nedstängningar, hemarbete och distansstudier kan göra att i synnerhet sårbara individer och mycket unga personer löper ökad risk att radikaliseras över nätet. Polisen varnar för att nedgången i antalet terrordåd kan vara tillfällig och att vi på sikt snarare kan få se en ökning. 

Även om de ensamagerande gärningspersonerna fortsätter att dominera påpekar Europol att polisorganisationerna avstyrt ett antal planerade attacker där ett flertal personer varit involverade. De ensamagerande är inte heller nödvändigtvis helt isolerade, det kan mycket väl finnas personer i bakgrunden som inspirerat och tryckt på, framför allt via nätet. Kontakterna kan handla om allt ifrån att dela med sig av propaganda och instruera hur ett dåd skulle kunna genomföras till att ta aktiv del i planeringen till exempel genom att bistå med vapen och sprängämnen.

Som exempel på avstyrda brott under året nämns att den svenska polisen den 10 april 2021 arresterade ett par från Afghanistan på grund av misstankar om att de planerade ett terrordåd i Stockholm. Säkerhetspolisen hade spanat länge på paret innan de slog till. Ett samarbete mellan den danska och den tyska polisen ledde fram till ett gripande av fjorton misstänkta varav tretton i Danmark. Polisen misstänkte att gruppen, som bland annat bestod av tre syriska bröder, planerade en terrorattack i något EU-land med hjälp av sprängämnen och skjutvapen. Misstankarna har stärkts mot fem av de som greps.

De tre jihadistiska terrordåden som genomfördes under året byggde samtliga på användandet av enkla, lättillgängliga vapen som knivar eller ett fordon. I april månad dödade en tunisisk man, som uppehöll sig illegalt i Frankrike, en tjänsteman inne på en polisstation i Rambouillet. I september körde en marockansk medborgare ett fordon rakt in på en terrass som hörde till en restaurang i Roldán nära Torre Pacheco i spanska Murcia. De flesta av gästerna var utländska turister, en av dessa dog och en skadades (det finns fortfarande vissa oklarheter kring motivet). En knivattack ägde rum i november på ett tåg i tyska Bavarien då en syrisk medborgare skadade fem personer. De två första gärningspersonerna dödades i samband med attacken och den tredje greps.

423 individer dömdes för terrorbrott under 2021 (en konsekvens av att rättsprocesser sker med en viss eftersläpning). Andelen dömda i sådana processer fortsätter att vara hög. 84 procent av de som åtalades för radikala jihadistbrott dömdes i den efterföljande processen (vilket är en något lägre andel än för höger- och vänsterextremister där i stort sett alla åtal leder till fällande dom). Åtalen handlade om många olika typer av brott men det vanligaste var att delta i någon terrorgrupps aktiviteter alternativt ge stöd eller bistå med finansiering åt sådan verksamhet.  

Terroristattacker (ljusblått) – fullföljda, avstyrda eller misslyckade – samt arresteringar (mörkblått) på grund av misstanke om terrorbrott i EU 2019, 2020 samt 2021, uppdelat på olika motiv. Källa: Europol

Ett av de mer uppmärksammade målen under året var när en domstol i belgiska Antwerpen i februari dömde tre män och en kvinna för att ha förberett ett terrordåd riktat mot oppositionsgruppen det iranska folkets mujahedin i franska Villepinte i juni 2018. Finansiering av terror var brottsrubriceringen vid en annan rättegång i början av året i Österrike där en man dömdes till två års fängelse för att ha samlat pengar till IS via Facebook och uppmanat människor att ansluta sig till organisationen. 

Ett flertal olika brott som bland annat var riktade mot individer ur folkgruppen yazidier var grunden för en rättsprocess i Düsseldorf. I centrum för målet fanns en kvinna av tyskalgeriskt ursprung som rest till Syrien redan vid femton års ålder och gift sig med en IS-krigare. Hon dömdes bland annat för att ha rekryterat till IS, propagandaspridning samt för att ha hållit yazidiska kvinnor och flickor under slavliknande förhållanden. I augusti 2021 dömde en domstol i Bryssel en belgisk medborgare till fyra års fängelse för en rad brott i relation till IS. Förundersökningen visade bland annat att den åtalade hade planerat en bombattack riktad mot ett belgiskt fängelse, sannolikt i ett försök att frita en släkting. 

Europol konstaterar att den jihadistiska miljön i EU-länderna är tämligen konstant. Den består ofta av fragmentariska grupper utan tydliga hierarkier och roller. En jihadistisk cell kan skapas av några nära vänner som kanske känt varandra länge men därefter växa snabbt genom att den tillförs nya anhängare via Internet-forum eller fysiska mötesplatser. Några sådana grupper har avslöjats av polisen under året, bland annat den tidigare nämnda gruppen med bas i Stockholm. 

Eftersom det inte finns formella hierarkier kan enskilda individer utöva stort inflytande över andra, inte sällan genom att hävda att de har rätt tolkning av islam. En individs status kan öka genom att han vistats i konfliktzoner eller – intressant nog – förhindrats att åka på grund av rättsvårdande myndigheters agerande. Många grupper är lokala men en del har etablerat nätverk som involverar deltagare i flera olika länder som kan bindas samman av till exempel att de delar modersmål eller har sitt ursprung i ett visst land eller geografiskt område. 

Europol slår fast att många av de som reste för att kriga för IS fortfarande finns kvar i lägren. Men man redovisar också antalet IS-resenärer som återvänt under året, land för land. Många har åtalats efter hemkomsten men hanteringen skiljer sig mellan länderna. En man och åtta kvinnor återvände till Sverige under 2021 och de åtföljdes av cirka tjugo barn. Det är ungefär lika många som återvände till det betydligt folkrikare Tyskland. Bara Frankrike har tagit emot fler vuxna återvändare av EU-länderna under året: fjorton varav tolv arresterades direkt vid hemkomsten.

Doku är helt beroende av donationer för att kunna bedriva sin granskande verksamhet. Hjälp oss genom att stödja oss ekonomiskt: swish: 1232570844, bankgiro: 5310-8924.