Den här artikeln publicerades på Doku den 2 september 2019:
Antalet jihadistiska terrordåd i västvärlden har ökat kraftigt de senaste femton åren. Tre fjärdedelar av dem har skett de senaste fem åren, visar en nyligen publicerad rapport från den nederländska underrättelsetjänsten. Den visar också att det finns en stor variation vad gäller måltavlorna för dessa dåd.
Terrorhoten från radikala jihadister har ökat kraftigt de senaste åren, av de 112 terrordåd som riktats mot Västeuropa, Nordamerika och Australien från januari 2004 till december 2018 begicks de allra flesta mot slutet av perioden, och allra flest dåd ägde rum under året 2017. 2018 skedde en nergång som till stor del kan förklaras med att IS försvagats. I 80 procent av fallen rörde det sig om en ensamagerande gärningsperson.
Antalet dåd är inte den enda förändringen, även platserna för dåden, måltavlorna och metoderna har varierat kraftigt. Det framgår av en rapport som presenterades av AIVD, Algemene Inlichtingen – en veiligheidsdienst, den statliga säkerhets- och underrättelsetjänsten i Nederländerna, i slutet av juli (“Insight into targets – Fifteen years of jihadist attacks in the West”).
Det mest drabbade landet i väst är Frankrike där 27 procent av dåden under perioden ägde rum. Därefter följer USA som var platsen för vart femte dåd, Storbritannien 13 procent och Tyskland 10 procent. Tittar vi bara på de fem senaste åren har hela 32 procent av dåden ägt rum på franskt territorium. (Fjorton västländer har drabbats av terrordåd under perioden: Australien, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Kanada, Nederländerna, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland, USA och Österrike.)
Hoten kommer framför allt från de två organisationerna al-Qaida och IS. Dåden kan delas in i tre kategorier: de som är styrda av ledarskapet i organisationerna, de där medlemmar i organisationen varit involverade och de som inspirerats av organisationerna. Under de senaste åren har det märkts en kraftig ökning av den tredje kategorin.
I synnerhet IS har framgångsrikt lyckats mobilisera aktörer som låtit sig inspireras av organisationens budskap om martyrskap och vikten av attacker mot västvärlden. Uppmaningarna om att begå terrordåd i organisationens namn inleddes 2014. Fortfarande vid de stora attentaten i Paris november 2015 och Bryssel mars 2016 var ledarskapet i IS direkt involverat i planeringen, men därefter har organisationens kapacitet att genomföra centralt administrerade terrordåd i västvärlden minskat.
Även al-Qaidas ledarskap och medlemmar har varit direkt involverade i terrordåd på senare år, den senaste mer omfattande attacken var den som riktades mot satirtidningen Charlie Hebdo i Paris i januari 2015. Men al-Qaida har inte haft samma framgångar som IS med att inspirera andra utanför organisationen till terrordåd.
Måltavlorna för terrordåden varierar stort, och valet av måltavla handlar minst lika mycket om kunskapen och resurserna hos utövarna som om ideologiska och strategiska överväganden. Det krävs så väl kunskap som finansiella muskler för att genomföra ett dåd som det som skedde den 11 september 2001 i New York.
Dagens ofta mer perifera personer som inspireras av jihadismen, ofta via litteratur, filmer eller diskussioner i sociala medier, är av naturliga skäl mer begränsade i vilka terrordåd de klarar av. Ofta väljs måltavlan först och därefter metoden för ett terrordåd. Det är inte ovanligt att det sker ett skifte av målet eftersom den enskilde terroristen inte mäktar med att följa den ursprungliga planen.
Ungefär var tredje terrordåd har riktat sig mot offentliga platser som kollektiva transportmedel, torg eller kommersiella ytor som köpcentrum, och tittar vi bara på de senaste fem åren är andelen ännu högre. Sådana platser är tillgängliga och svåra att övervaka, och offren är slumpmässiga, personer som bara råkat befinna sig på platsen. USA är det land vars transportsystem drabbats av flest attacker, men även Storbritannien har drabbats hårt med attentat bl a mot Londons tunnelbana.
Attacker på stora arrangemang som konserter, sporttävlingar, festivaler och marknader är sällsynta, men drabbar ofta hårt, många minns attacken på en konsert på Bataclan-teatern i Paris 2015 och mot en Ariana Grande-konsert i Manchester 2017. Eftersom säkerheten kring stora evenemang har ökat händer det att attentaten i stället genomförs i omedelbar anslutning till platsen (konsertlokalen, sportarenan etc). Även attackerna på transportmedel har förändrats, den stora säkerheten kring flyget gör att terrordåd på själva flygplanen är ytterst ovanliga, däremot kan flygplatser och offentliga platser runt dessa utgöra måltavlor.
Ibland utförs dåd som riktar sig mot specifika personer, det kan både handla om specifika anklagelser mot en viss individ och om vad individen representerar, till exempel hela yrkeskategorier som polisen eller militären. Antalet sådana dåd har ökat kraftigt och blivit den vanligaste måltavlan, under de senaste fem åren har över 40 procent av alla terrordåd i västvärlden riktats mot den här kategorin. I synnerhet polisen har blivit mer utsatt. Frankrike är det land där uniformerad personal drabbats hårdast, medan det är tämligen ovanligt i Storbritannien.
Religiösa grupper hotas, liksom de som ses som fiender till den form av islam som terrororganisationerna representerar. Det kan handla om judiska intressen, kristna kyrkor men också moskéer. Att judiska intressent angrips direkt är ovanligt, mindre än fem procent av dåden, men det kan finnas antisemitiska motiv i många av dåden.
Även personer som anses ha kränkt profeten Muhammed eller den som anses ha antimuslimska värderingar kan angripas. De senare grupperna har särskilt lyfts fram av IS och al-Qaida som viktiga måltavlor. Hotbilden har också ökat kring rättsväsendet, domstolar och tribunaler, media, skolor och universitet, sjukhus etcetera.
Det vanligaste är att dåden genomförts med någon form av verktyg eller redskap, ofta en kniv (41 procent av fallen). Sprängmedel av något slag förekommer i drygt vart fjärde terrordåd. Sprängdåden var vanligast under de första tio åren, då var hela 54 procent någon form av bombdåd. Att antalet knivdåd och liknande ökat hänger samman med utvecklingen med allt fler enskilda som inspireras av IS snarare än väl genomförda organisationsstyrda terrordåd. Samma utveckling ligger bakom det faktum att fordon blivit så vanliga redskap vid terrordåd. Antalet terrordåd med lastbil eller liknande ökade dramatiskt åren 2016-2017.
Ungefär vart fjärde terrordåd misslyckas eller får inte den slagkraft som det var tänkt. Ett misslyckande kan bero bland annat på att en bomb inte detonerat. Antalet dåd som genomförs utifrån den ursprungliga planen har ökat radikalt om man jämför de första tio åren med de senaste fem, sannolikt för att dåden på senare år varit mycket mindre komplicerade och ofta bara involverat en enda person.
Attackerna äger rum under hela året, med en liten övervikt för dåd under sommarhalvåret. 2015 uppmanade IS till terror under Ramadan, men det har bara skett en marginell ökning av dåd under just denna period och sambandet är inte säkerställd. Den absoluta majoriteten av dåden äger rum andra tider på året.
Doku är helt beroende av donationer för att kunna bedriva sin granskande verksamhet. Hjälp oss genom att stödja oss ekonomiskt: swish, se ovan, eller bankgiro: 5310-8924.
Anna-Lena Lodenius 