Svenskt bistånd är bäst i världen

Noterar att Fredrik Segerfeldt på Timbro är igång och debatterar biståndet igen på SVT Opinion. Tesen är som vanligt att det inte går att bevisa att biståndet har några positiva effekter och slutsatsen är att det handlar om en biståndsindustri som borde läggas ner. Segerfeldt borde läsa den amerikanska rapporten som släpptes häromdagen där svenskt bistånd rankas som bäst i världen, se t ex Svenska Dagbladet eller Kyrkans tidning .

Bilden visar den rapport som Timbro gav ut med anledning av min rapport om Folkrörelsebistånd. Här hittar ni alla mina tidigare blogginlägg om bistånd.

Annonser

Om annalenalod

Journalist och författare, specialiserad på politisk extremism, migration, migrantarbetares rättigheter, mänskliga rättigheter etc.
Det här inlägget postades i bistånd, Fredrik Segerfedt, Timbro. Bokmärk permalänken.

35 kommentarer till Svenskt bistånd är bäst i världen

  1. Per S skriver:

    Ramlade över den här debatten och blev ledsen.Anna Lena, varför kan du inte erkänna att Fredrik har rätt i sak?Fredrik, även om du har rätt i sak gör din ton och stil att det är lätt att avförda dig som en muffare som vill ha sänkta skatter på bensin så att du kan köra längre i pappas SUV. Nu tror jag inte så är fallet. Men som debattör måste du tänka på stilen för att dina argument ska tas på allvar.Jag är en varm vän av bistånd men tvingas undan för undan inse att nuvarande utformning förmodligen är kontraproduktiv. Jag är fortfarande övertygad om att det måste finnas något sätt att överföra de produktivitetsvinster som västvärlden och en handfull andra länder gjort till de som hamnat på efterkälken. (Givet att dessa människor vill höja den matriella levnadsstandarden i sina samhällen vill säga.) Jag tror inte att historien ger svaret på om bistånd som idé fungerar. Den allra största delen har styrts av antingen socialistiska eller konservativa idéer. Med konservativa idéer syftar jag på sånt bistånd som gått ut på att gynna givarlandets nationella stolthet eller industri.Detta försätter mig i en rävsax. För effektivt bistånd skulle jag vara bered att avstå inte bara 1% av min matriella standard utan gärna sisådär 20% (eller mer, jag vet inte riktigt…) För dagens, eller ska vi säga historisk bistånd vill jag naturligtvis inte betala ett ruttet öre. Genom viss kontakt med biståndssamfundet/industrin har jag intrycket av att svenskt bistånd förbättrats avsevärt de senaste 20 åren. Om det är nog vet jag inte. Samtidigt är det naturligtvis så att varje industri (och här blir det ordet intressant att använda) till viss del försvarar status quo och värnar sina egna privilegier (i det här fallet intressanta jobb)Jag efterlyser lite mer hjärna från biståndsindustrin (jag menar inte att du är dum Anna Lena, bara att du argumenterar för känslomässigt) och mer hjärta av biståndskritikerna (jag menar inte att du är psykopat Fredrik, men av din debattstil är det inte uppenbart att du vill människor i Afrika väl (vilket jag är övertygad om att du vill))Kan vi inte enas om att vi behöver forskning om vilket bistånd som funkar snarare än en ja eller nej-debatt? (det är naturligtvis också möjligt att jag har fel och att inget funkar) För mig framstår det underligt att inte biståndsivrare är de största påskyndarna av nogrannare utvärdering och forskning. Om man verklgen vill hjälpa månniskor vill man väl vara säker på att de åtgärder man vidtar är effektiva?

  2. Nu har jag läst de delar av Diakonias rapport som handlar om biståndets effektivitet. Och den är precis så oseriös som man kunde förvänta sig. Och precis som du har organisationen förändrat sin retorik. Från att ha använt McGillivrays litteraturstudie (som i Expressen) redogör de nu för ungefär hälften av de mest relevanta studierna. Urvalet är naturligtvis selektivt. (Den mest centrala publikationen, rajan och subramanian 2005 nämns inte, att Peter Svedberg avfärdar Tarps artikel i samma nummer nämns inte etc.) Oseriöst helt enkelt. Typisk biståndsindustripropaganda. Att de gör det här med skattemedel sticker i ögonen, minst sagt.

  3. 1. Hermele skriver i sin bok att forskningen inte har kunnat fastslå att bistånd leder till tillväxt. Till och med i den fotnoten där han ohederligt tillskriver mig en formulering som inte är sann skriver han rakt ut Segerfeldt har rätt. Att han sedan på SVT Opinion försöker skyla över detta är ngt annat.2. Nej, du upprepar inte alls vad som stod i rapporten. I rapporten sa du att det är klarlagt att bistånd leder till tillväxt. Nu säger du att det inte går att se vilken effekt just biståndet har, vilket är motsatt budskap.3. Den text du (och Odén) referar till är baserad på just den studie som jag nämnde ovan, vars modeller faller platt när de ska dupliceras. Forskning handlar inte om att ALLA tycker någonting är dåligt, utan att andra forskare kan testa datan och eller modellerna för få fram ett resultat som ger stöd åt hypotesen. Och i det här fallet har minst två uppsatser visat att resultaten inte håller. Alltså kan hypotesen förkastas.Du har skrivit att vi vet att bistånd fungerar. Det är inte sant. Ta tillbaka.Länken till Diakonias studie fungerar inte. Bo Forsberg har för den delen gjort precis samma falska påstående som dul.

  4. 1) Du tolkar Hermele, han skriver inte det du säger på SVT Opinion2) Jag upprepar med en dåres envishet det jag skrev i rapporten. Sedan har jag gjort misstaget att försöka föra in några ytterligare aspekter, men det måste ha varit överkurs för dig. 3) Den rapport Odén hänvisar till är av samma författare men inte samma text:Michael A Clemens, Steven Radelet & Rikhil Bhavnani: "Aid and Growth", Finance & Development,, September 2005, Vol 42, nr 3.Att ALLA skulle tycka att den var undermålig uppfattar jag som ännu ett av dina förenklade påståenden. Framför allt tycker jag tanken är slående att se olika på olika slags bistånd. Man kan ju inte kräva att utdelning av mat och filtar t ex ska ha en omedelbar effekt på tillväxt. För vidare läsning rekommenderas Diakonias rapport Dragkampen om biståndet,sid 21, finns på http://www.diakonia.se/documents/public/NEWS/Development_aid_report2008/Bistandsrapport_2008.pdf

  5. Henrik skriver:

    Anna-Lena: För oss som inte råkar ha Odéns verk i bokhyllan, skulle du kunna berätta vilka de här rapporterna är?

  6. Så, nu byter du argumentationslinje igen? Det går alltså att se att bistånd leder till tillväxt? Har Hermele fel? Hur ska du ha det?När det gäller att dela upp biståndet i dess olika delar antar jag att Odén syftar till denna studie: Michael A Clemens, Steven Radelet & Rikhil Bhavnani, Counting the Chickens When They Hatch: The Short Term Effects of Aid on Growth, Working Paper No. 44, Center for Global Development, Washington DC, 2004.Det brukar biståndsindustrin (inklusive Sida) göra, trots att alla som håller på med frågan vet att studiens resultat har kunnat avfärdas av dessa studier:David Roodman, The Anarchy of Numbers: Aid, Development, and Cross-country Empirics, World Bank Economic Review 21(2), ss 255-277, maj 2007.Raghuran G. Rajan & Arvind Subramanian, Aid & Growth: What Does the Cross-Country Evidence really Show?, IMF Working Paper WP/05/127, 2005. http://www.imf.org/external/pubs/ft/wp/2005/wp05127.pdfJag väntar fortfarande på att du ska tillbaka dina påståenden. Du kan ju börja med att bestämma dig för vilken linje du driver. Och sen dra konsekvenserna av valet.

  7. Inte för att jag orkar och har tid just nu men eftersom du är så enveten så bläddrade jag igen i en av de böcker jag läste inför rapporten om folkrörelsebistånd: Biståndets idéhistoria av Bertil Odén. Han konstaterar på sidan 146 att man måste dela upp biståndet i olika delar, en del är inte avsett att ge tillväxt, t ex katastrofbistånd. Annat är till för att främja utveckling som infrastrukturstöd etc. Tittar man på den senare formen av bistånd är sambandet mellan bistånd och ekonomisk tillväxt tydligt skriver Odén och hänvisar till flera rapporter som har bara några få år på nacken.

  8. Precis. Och när du gjort bör du ta ansvar för det av de två uttalanden som inte stämmer.

  9. Henrik skriver:

    Nu har jag inte läst rapporterna, jag vet inte vem Hermele är och har bara skummat kommentarerna… Men:Jag har väldigt svårt att se att ”det finns tydliga siffror som visar att de länder som fått bistånd har en snabbare tillväxt och utveckling”och ”talar vi endast om ekonomisk tillväxt är det svårare att hitta bevis för detta”skulle gå att kombinera. Anna-Lena, du får nog faktiskt bestämma dig för vilken linje du ska använda dig av.

  10. Det är det faktum att det hela är komplicerat, att forskningen efter 16 000 miljarder kronor i bistånd under 40 år inte har kunnat fastslå att bistånd leder till tillväxt (eller några andra positiva effekter heller för den delen), som du ville släta över i din rapport. Du skrev i stället att "det finns tydliga siffror som visar att bistånd ger tillväxt". Det var inte sant.Nu försvarar du dig med att frågan inte kan besvaras så enkelt och rakt. Men varför gjorde du då ett så enkelt och rakt påstående i din rapport, om du visste att det inte var sant?Jag vet inte hur ni fungerar i biståndsindustrin och arbetarrörelsen, men där jag kommer ifrån är hänvisning till anonyma källor man "stämt av med" inget belägg. Vill du ha riktiga belägg kan du läsa denna litteraturgenomgång, från samma tankesmedja som du så triumfatoriskt refererar till i ursprungsinlägget ovan (CGD). http://www.cgdev.org/content/publications/detail/15003Eller dessa två vetenskapliga tidskrifters specialnummer på temat: Swedish Economic Policy Reviews nummer från 2006 http://www.regeringen.se/sb/d/9982/a/95278 American Economic Review från 2007 http://www.aeaweb.org/issue.php?journal=AER&volume=97&issue=2 finns här .Eller för den delen professor Martin Paldams senaste genomgång av forskningen på området. http://ideas.repec.org/p/aah/aarhec/2005-15.htmlDu bör ta tillbaka ditt påstående. Det var falskt.

  11. Precis på samma sätt gillar jag inte att bli anklagad för att ljuga när jag säger att en så komplicerad fråga som att mäta biståndets effekter inte kan besvaras så enkelt och rakt. Det finns många olika uppfattningar, en stor del av dessa säger att biståndet har effekt, talar vi endast om ekonomisk tillväxt är det svårare att hitta bevis för detta, men de personer jag stämt av det med nu i veckan igen säger att även här kan man med största sannolikhet slå fast att biståndet har effekt. Du hänvisar till några få rapporter och säger med 100 procents sannolikhet att biståndet INTE har effekt. Hur trovärdigt är det?

  12. Intressant glidning, från ”det finns inget fel”, via ”vi har olika uppfattning” till ”vi tolkar fakta olika”. Men du har inte ”tolkat” fakta, utan medvetet återgett verkligheten falskt. Det finns inget utrymme att ”tolka” data så som du gjort. Varför säger du inte så här: ”Ok. I min iver att försvara biståndet slarvade jag med formuleringarna. Det gav ett felaktigt intryck. Sorry.” Anledningen till att jag vill vara exakt i formuleringarna om min syn på bistånd är precis det som du gör i din kommentar ovan, när du reducerar ett väl underbyggt och nyanserat resonemang till ”Du vill inte ha bistånd”. Det är inte sant. Du har inget stöd för det påståendet i det jag skrev. Så har biståndsindustrin gjort ända sedan jag började arbeta med frågan. När man påpekar fel blir det lögner och personagrepp till svar.

  13. Anonymous skriver:

    Vore väldigt intressant att höra er experter tolka konsekvensen av Kinas ”investeringar” i Angola, kontra traditionellt bistånd från väst.mvhMartin

  14. Hansa skriver:

    Anna-Lena Lodenius: Du skämmer ut dig.

  15. Niklas skriver:

    Timbros attack mot biståndet är larvig och naturligtvis ideologisk motiverad.Det finns många brister gällande biståndet, men Timbros agenda är att biståndet ska bort helt. Timbro vill istället ha nyliberala reformer i utvecklingsländer. Det är i alla fall något som vi sett med önskvärd tydlighet är negativt för utvecklingsländerna.

  16. Pär Krause skriver:

    Sverige hade inte haft ”världens bästa bistånd” om det inte var för kvantiteten. Detta framstår tydigt om man går till källan, det vill säga Center for Global Development. I andra kategorier som mer uttrycker biståndets effektivitet så ligge Sverige inte på första plats. Dessutom har ju CGD så att säga redan valt sida eftersom de anser att högt bistånd automatiskt är bra bistånd. Deras index är därmed inte att betrakat som ”sanning”. Men jag tänker inte ge mig in i den debatten just nu eftersom du har fullt sjå med den frågan på annat håll…

  17. Den amerikanska rapporten berörde inte bara kvantiteten. Jag citerar Kyrkans tidning: Rapporten ger också toppbetyg till Sverige när det gäller bistånd: svenskt bistånd är bäst i världen både i kvantitet, i förhållandet till landets storlek, och i kvalitet. Fredrik, en fundering. Varför kräver du att få vara så oerhört petnoga exakt i dina tankar kring biståndet när det enkla sättet att sammanfatta det du säger, med dina egna krav på raka svar, blir nej. Du vill inte ha bistånd. Och varför skulle vi inte kunna diskutera vad du tycker?Varför ska jag be om ursäkt för att vi har olika uppfattningar och tolkar den fakta som finns olika? Som sagt, ge dig!

  18. Pär Krause skriver:

    Anna-Lena, du skriver att flera av de länder som fått högt bistånd från Sverige nu uppvisar en starkare utveckling. Sant, men hur vet du att det är biståndets förtjänst? Det vi talar om är de senaste 10 åren. Men vad hände de första 35 åren av svenskt bistånd? Snarare finns det fog för att säga att biståndet FÖRDRÖJT en positiv utveckling i många fattiga länder. Dessutom, du skriver att den amerikanska undersökningen visar att svenskt bistånd är bäst i världen. Nja, den visar att svenskt bistånd är högst i världen, vilket inte är riktigt samma sak.

  19. Hermele svarade på en direkt fråga om ditt påstående var en lögn att det i alla fall inte var sant. Nu när han insett vad som blir konsekvensen av att vara hederlig känner han sig naturligtvis dum och försöker sopa undan spåren.Och ändå finner du inget stöd för dina påståenden hos Hermele, vare sig i hans bok (som är ok) eller i hans artikel på SVT (som är ohederlig).Hermele skriver:”Den kloka hållningen är nog därför att inte uttala sig så bestämt utan snarare fråga sig om det är en rimlig fråga att ställa till biståndet.”Han gör då den vanliga reträtten: ”Ok då, men biståndet syftar inte till tillväxt.” (Det gör det visst det.) Biståndsflödena blir den viktiga konstanten. Nyttan, motiven eller resultaten spelar mindre roll. Industrins överlevnad är viktigare än sanningen.Att många forskare menar något ger inte stöd för påståendet att ”det finns tydliga siffror som visar” det.Hermeles text visar att ditt påstående var felaktigt, vilket du visste när du skrev texten eftersom du läst min rapport (som är sann och hederlig).Det är svårt att ge ett svar i form av ja eller nej, eftersom det är krångligare än så. Och anledningen till att du ställer den (helt omotiverat) är att du inte vill ta ansvar för dina lögner. Men ok. Jag ska försöka. Katastrofbistånd och humanitärt bistånd, är mycket viktigt. Det är jag för (även om det ibland gör mer skada än nytta (Etiopien på 80-talet)). Det är dock inte humanitärt bistånd debatten handlar om. Det utgör bara en liten del (10 %) av biståndet. Debatten handlar om det långsiktiga utvecklingsbiståndet. Det som ska få upp fattiga länder på nya utvecklingsbanor, och på bred front minska fattigdomen och förbättra välfärden i fattiga länder. Jag är inte heller emot syftet att ”bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor”. Efter att ha gått igenom i stort sett all forskning som finns på området är jag dock tämligen säker på att vi inte har bidragit till att skapa dessa förutsättningar, utan tvärt om antagligen gjort mer skada än nytta. Detta gäller netto, makro och på lång sikt. Därför är jag emot biståndet i sin nuvarande form. Det behöver göras om från grunden, befrias från alla ideologiska och interesserelaterade hinder och byggas på vad vi vet, inte vad vi tror eller känner. Och tills vi vet att vi gör mer nytta än skada bör vi frysa utvecklingsbiståndet.Men du ska inte komma undan genom att föra över diskussionen till vad jag tycker eller inte. Jag kräver en ursäkt, eftersom du i en offentligt publicerad text, åtminstone delvis i polemik med mig, så uppenbart farit med osanning. Jag ger mig inte förrän du tar tillbaka och ber om ursäkt.

  20. Vi kan återvända till Hermele och det han svarade dig på: http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=35188&a=1334405&lid=senasteNytt_1064040&lpos=rubrik_1334405Hermele slår han fast att biståndet har positiva effekter på utvecklingen, och även om man bara pratar om tillväxt, vilket egentligen är alldeles för snävt, menar många forskare att det finns en positiv effekt. Du svarar fortfarande inte ja eller nej på min fråga.Men jag ser förstås fram emot din bok.

  21. Nu undviker du ämnet. Du har farit med osanning, i ett tafatt försök att skyla över biståndsindustrins misslyckanden och propaganda. När det bara var jag som sa att du ljög (eller inte visste vad du pratade om) var det ingen som lyssnade, men nu har Forum Syd obetänksamt nog också visat det. Ta tillbaka, och be om ursäkt.Ja, problemen är både konceptuella och på systemnivå. Det handlar bland annat om brist på kunskap om vad utveckling, dess drivkrafter och hinder är, vilken roll externa aktörer kan och bör spela, vad som händer i ett land när över 10 procent av BNP kommer från andra staters regeringar etc.Har dock inte plats att redogöra för det här. För till skillnad från det mesta som kommer från biståndsindustrin är jag både hederlig, nyanserad och resonerande. Jag får därför be dig vänta till våren, då min bok kommer ut.

  22. ”På konceptuell systemnivå”Det låter något det.Du svarar inte på min fråga men jag antar att svaret ska tolkas som att du, precis som jag påstod, tycker att bistånd inte behövs alls. Så säg då det!

  23. Nej, du säger inte alls samma sak hela tiden. I din rapport skriver du som kontrast mot de som hävdar att bistånd inte får effekt att det finns tydliga siffror på att bistånd ger tillväxt.Och nu säger du ”att man inte kan säga med säkerhet vilka effekter just biståndet haft.”Det sistnämnda har varit huvudpoängen i mitt arbete med med bistånd. Vi kan inte visa på att biståndet ger några som helst förbättringar när det gäller fattigdom eller andra välfärdsmått, netto på makronivå.Biståndsindustrin hävdar dock ideligen motsatsen, och det gjorde du också i din rapport. Det var falskt. Ta tillbaka och be om ursäkt.Jag bryr mig faktiskt inte så mycket om skandaler och vanskötsel. Problemet med bistånd är mycket större än så, på konceptuell systemnivå.

  24. Jag säger exakt samma sak som jag sagt hela tiden och som jag skriver i rapporten. Ge dig!Jag tycker att vi ska ha bistånd, det tycker antagligen inte du. Nu samordnas mer bistånd och EU-länderna genomför stora förändringar. Det är säkert bra också att man specialiserar sig. Men det bistånd som det varit mest skandaler kring och där byråkrati och vanskötsel präglat projekten har inte varit enskilda organisationer utan när regeringen och företag administrerat. Du hittar flera exempel i Jan Mosanders bok t ex. Varför är du inte lika upprörd över det?

  25. Du erkänner alltså att det du skrev i din rapport var felaktigt?Problematiken med individuella och organisatoriska intressen, byråkratisk tröghet, snedvridna incitament, styrning av forskningsmedel etc i givarsamfundet är väl belagda i forskningen. Dessutom sprider ”samfundet” systematiskt felaktig information. Därför kallar jag det en industri. Om du kan komma på ett bättre uttryck som beskriver företeelsen lovar jag att använda det.

  26. Jag föredrar att bli kallad Anna-Lena. Jag heter det och har inte haft några andra smeknamn i vuxen ålder, inte ens privat. Jimmy Windeskog har någon idé om att lite familjärt kalla mig Loddan, men jag vet inte att han är den typen av vän till mig som borde ha särskilda smeknamn på mig. Men å andra sidan spelar det väl ingen roll egentligen.Fredrik:Problemet är också att man inte kan säga med säkerhet vilka effekter just biståndet haft. Eller andra insatser heller för den delen. Man kan se om länder har haft tillväxt generellt, men biståndet är ju inte hela förklaringen. UNDP tittar ju på fler faktorer än ekonomisk tillväxt som medellivslängd och läskunnighet. Vinster behöver ju inte återinvesteras i landet. Om länder som fått bistånd också haft en bättre utveckling än andra i samma region är det förstås en indikation. Men något bevis är det förstås inte, välfärdsförbättringar t ex kan ju ha andra förklaringar än stödet utifrån. Det här begreppet biståndsindustri är fånigt och ett sätt att skåpa ut en hel sektor som också bygger mycket av sitt arbete på frivilliga insatser. Att de också får ansvaret att förvalta en del skattemedel i sitt arbete beror på politiska beslut, även borgerliga regeringar har tidigare ansett att det arbete som folkrörelserna bedriver är ett värdefullt tillskott. Inte minst KD är ju väldigt positiva till folkrörelsebistånd.

  27. Det är en sak att ha olika uppfattningar. Det kan man ha i fråga om en sak är bra eller dålig. När det gäller värderingar. Att beskriva verkligheten är en annan sak. När man gör det felaktigt kan man inte smita undan med att man har ”olika uppfattningar”. Man kan inte ”tycka” att jorden är platt. Det är inte en bedömningsfråga.Du skriver i din rapport så här:”Nu framhålls ofta att biståndet inte haft någon effekt, att det skulle räcka med att vi satsade mer på handel för att skapa ekonomisk tillväxt. Men det finns tydliga siffror som visar att de länder som fått bistånd faktiskt har en snabbare tillväxt och utveckling.”Det finns inget stöd för stycket. Det är felaktigt.Den text du återger i dtt svar ovan (som för övrigt innehåller en rad andra tokigheter) ger inte något stöd för påståendet. Att det går framåt i många fattiga länder är en sak, att biståndet skulle ha något med det att göra en helt annan.Du bör därför ta tillbaka ditt påstående om att vi vet att bistånd leder till tillväxt. Och be om ursäkt.

  28. Anonymous skriver:

    Anna sa:”Några av de länder som tagit detta kliv är långvariga svenska samarbetsländer som Indien, Kambodja och Namibia.”Okej för Kambodja och Namibia, men INDIEN!? Tror inte att svenskt bistånd har särskilt mycket med att göra med Indiens ekonomiska uppsving. Möjligen att Indien då kan strunta i sina fattiga invånare och lägga pengarna på ett rymdprogram istället.mvhMartin

  29. Greger skriver:

    Hur uttalas ditt inne-namn rätt, Anna-Lena? Ska man säga ”Låddan” eller heter det ”Loddan” som i Lodenius.

  30. Nu får du väl lugna ner dig, nej varför ska jag be om ursäkt? Kan du inte nöja dig med att konstatera att vi har olika uppfattningar och att det delvis beror på att vi använder oss av olika källor. Såhär skriver jag i min rapport:Även FN-organet UNDP visar i Human Development Report (2007), den mest använda källa för global utvecklingsstatistik, att det sker klara förbättringar. Rapportens index tittar på förväntad livslängd, tillgång till utbildning samt genomsnittlig inkomst. I samtliga 12 länder som Sverige bedriver långsiktigt utvecklingssamarbete med är den uppmätta utvecklingsnivån högre jämfört med tidigare år. Antalet länder i kategorin ”låg utveckling” (Low Human Development) har halverats sedan 1990 (från 44 till 22). Några av de länder som tagit detta kliv är långvariga svenska samarbetsländer som Indien, Kambodja och Namibia. Den största mottagaren av svensk stöd, Tanzania, väntas ta steget från ”låg” till ”medel” under nästföljande år. Orsakerna är flera, t ex färre krig, fler demokratiska regeringar, ekonomiska reformer och en rad andra faktorer som sammanlagt medfört att utvecklingen trots många och svåra problem går åt rätt håll. Frågan är kanske inte bara om biståndet utvärderas utan också på vilket sätt. Idag läggs det ner stora summor på att undersöka relationen mellan bistånd och ekonomisk tillväxt och då är det just frågor i relation till detta som forskarna får svar på. Forskarvärlden drar olika slutsatser beroende på vilka frågor de ställer. Om man förenklar det kan man säga att teoretiska ekonomiska studier tenderar att stödja de slutsatser som regeringen drar, studier baserade på empiriska undersökningar tenderar att stödja folkrörelsernas och de enskilda organisationernas samt u-ländernas uppfattningar. Studier från FN-organ som UNDP och UNCTAD tenderar också snarare att gå i riktning mot de senare synsättet medan Världsbanken landar i det förra.

  31. Du återger varken mina eller dina egna påståenden korrekt. Jag hänvisar i mina rapporter till en lång rad studier, i stället för att som biståndsindustrin ofta gör, välja ut en som ger ett för industrin fördelaktigt resultat. Du skriver i rapporten att ”det finns tydliga siffror som visar att de länder som fått bistånd har en snabbare tillväxt och utveckling.” Det är inte sant, och det visste du när du skrev rapporten, eftersom du uppenbarligen läst min rapport som redovisar forskningsläget. Kenneth Hermele har nu bekräftat det i en Forum Syd-rapport. Ta tillbaka dina lögner.

  32. Nu har jag inte läst Kenneth Hermeles rapport. Du hänvisade tidigare till var två enskilda forskare, och samma forskarnamn dök upp t ex i en ledare i Expressen. Det jag hänvisade till var siffror från FN-systemet och UNDP. Jag kan inte se att det skulle vara en mindre vederhäftig källa, tvärtom.Nu är det säkert med det här som med så mycket annat att som man frågar får man svar. Statistiken säger olika saker beroende på hur man formulerar frågan och med detta sagt tror jag att man kan räkna på att biståndet bidrar eller inte bidrar genom att använda rätt metod. Jag förutsätter dock att just FN ändå försöker att göra en så bred och någorlunda odiskutabel tolkning av begreppet utveckling som möjligt.

  33. Kenneth Hermeles nya bok bekräftar det jag visade i min rapport: nämligen att du for med osanning i din rapport. Du bör ta tillbaka dina påståenden och be om ursäkt.

  34. z999 skriver:

    Uhjälp betyder att fattiga människor i rika länder ger pengar till rika människor i fattiga länder.Jag anser att uhjälpen skulle förbjudas och att statskassan ska skyddas av grundlagen.

  35. Nej Loddan, svenskt bistånd är inte ”bäst i världen”, det är SÄMST i världen!

Kommentarer granskas, skriv gärna kort och håll dig till ämnet!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s