Tvåfrontskrig

Min bok ”Tvåfrontskrig” handlar om arbetarrörelsen och fackets kamp för demokrati, mot extremism på både höger- och vänsterkanten.  Den sträcker sig över en lång period, från början av förra seklet och fram tills slutet av 1950-talet.

Jag berättar bland annat historien om IB:s föregångare och hur relationerna med kommunisterna inne i facket såg ut. Nazister såg man i stort sett inte till alls på arbetsplatserna, striden mot de bruna krafterna pågick på gator och torg, och den var bitvis stenhård. De flesta av LO-förbunden ansåg att det var självklart att utesluta nazister ur facket.

Kommunister hade man en mer kluven inställning till. De var ofta goda bröder (mer sällan systrar, vi talar om en tid då få kvinnor fanns i yrkeslivet och ännu färre i facket) i kampen för bättre villkor. Men väckte ibland irritation genom att ofta vilja driva kampen ett steg längre samtidigt som de mer reformistiska delarna av facket försökte behålla ett gott förhandlingsklimat med arbetsgivarsidan.

Boken kom ut på Hjalmarsson och Högberg 2002 och går idag endast att få tag i antikvariskt och på bibliotek.

Här kommer två dokument ur boken, först ett brev från arbetarkommunen i Ljungsbro på 1940-talet som berättar för LO vilka partier som man tror att olika representanter i styrelsen för Ljungsbros Fackliga Centralorganisation röstar på.

Det andra dokumentet är ett brev till LO från Örebro 1945 som berättar att alla kommunister slagits ut ur den fackliga centralorganisationen i Karlskoga. Telegrammet avslutas med en eloge till Folke Allard som hade ett särskilt ansvar för dessa frågor inom LO.

Bilden överst på sidan är från en affisch som gjordes av högern i den så kallade kosackvalet 1928 då socialdemokraterna och kommunisterna hade en valallians. Högern varnade för att valet handlade om att stoppa ett ryskt inflytande över Sverige och gick ut med skrämselaffischer.