I november 2020 medverkade jag som föreläsare i ett projekt för Forum för levande historia med namnet ”Svåra frågor i klassrummet”. De har även producerat ett studiematerial och jag medverkar med ett avsnitt där jag går igenom de vanligaste våldsbejakande extremistiska miljöerna.
Hela materialet finns utlagt på deras hemsida. På den här sidan finns information om och länk till vårt webbsända samtal.
Här följer det avslutande avsnittet av min text:
Att tänka på för läraren
Det kanske viktigaste för en lärare att förstå är att varje elev har sina egna förutsättningar. Individen kan låta sig inspireras av dokument, predikanter, företeelser på nätet, andra individer och mycket annat. För att nå fram och etablera en kontakt med eleven är det viktigt att inte låsa sig för tidigt vid en viss tolkning eller förklaringsmodell. Särskilt viktigt är att inte sätta en stämpel på någon som kanske ännu inte hunnit identifiera sig själv på ett visst sätt. Däremot skadar det inte att vara påläst. Om man kan identifiera och härleda vad det är som någon berättar kan man också komma med rimliga motfrågor och synpunkter.
De extremistiska miljöernas propaganda skiljer sig åt och har olika fokus. Därför är det bra att känna till de vanligaste argumenten från de grupper som är flitiga med att sprida sin åskådning. Med detta sagt är det i regel meningslöst att gå i polemik mot enskilda faktauppgifter; det leder ofta bara till meningslös sifferexercis.Frågan hur man hanterar den här typen av elever i klassrummet är svår att svara på. Det beror mycket på hur långt de har kommit i sin radikalisering.
En viktig faktor är att skydda andra elevers rätt till en skola som inte lånar sig åt radikala budskap eller låter elever med en egen agenda ta för stor plats. Generellt är det endast vissa som faktiskt konfronterar omgivningen. Den elev som gör det hoppas nog innerst inne på att få höra motargument, och hyser kanske också själv ett visst tvivel. Den som sluter sig är förstås svårare att nå. Ofta förstår skolan kanske inte ens vad som håller på att ske. Att arbeta med källkritik har blivit allt viktigare.
Mängden av desinformation är stor och kunskapsläget i många frågor svåröverskådligt. Eleverna behöver därför kvalificerad handledning i hur de ska värdera information som de hittar på internet. En särskild utmaning är att övertyga elever som redan låst sig vid att lita på vissa källor att bli mer ifrågasättande. Extremistisk propaganda målar världen i svart och vitt; det finns en förtryckt sanning och motkrafter som berättar hur det verkligen är. Den som tar del av informationen förväntas vara med eller mot. Det räcker alltså inte att attackera enstaka texter i skolarbetet. Skolans mål bör vara att hjälpa eleven att ifrågasätta själva idén om avsändare som är höjda över varje misstanke.
Anna-Lena Lodenius 