Exempel på föreläsningar

Högerpopulisterna och Europa – en demokratifråga

9789173894838_200_vi-sager-vad-du-tanker_haftadDen politiska kartan håller på att ritas om, i många länder har högerpopulisterna blivit en allt starkare maktfaktor. Vilka konsekvenser får detta? Hur kan andra partier agera för att hantera den nya situationen? Hur kan vi minska möjligheterna för de främlingsfientliga partierna att påverka politiken, och hur hanterar vi deras ofta massiva motstånd mot EU? Vilka strategier fungerar och vad finns det för lärdomar att dra av hur man agerat i andra länder i Europa? Vart är Sverige på väg?

Våren 2015 kom boken ”Vi säger vad du tänker” som handlar om högerpopulism i Europa. Jag föreläser gärna utifrån mina slutsatser av studier av den här typen av partier i andra länder, och reser också runt i andra länder och deltar i debatter och seminarier på engelska.

Våldsbejakande extremism 

9170372756Vad får människor att välja att ansluta sig till politisk och religiös extremism och utföra fruktansvärda våldsbrott mot bakgrund av sin tro eller övertygelse? Detta är en fråga som sysselsatt mig i många år och som jag fortsätter att arbeta med. Jag föreläser mycket om detta för många olika typer av aktörer som kommuner, socialtjänst, skolor, polis och kriminalvård etc.

I slutet av 2000-talet arbetade jag för en statlig utredning om våldsbejakande extremism som genomfördes av BRÅ och Säpo. Några år senare satt jag med i den expertgrupp som var knuten till en annan statlig utredning som arbetade med samma frågor och som ledde fram till att vi fick en nationell samordnare mot extremism.  Jag har fortsatt att arbeta för och tillsammans med den nationella samordnarens kansli, och har också skrivit många av texterna på deras webb Samtalskompassen. 2006 kom min bok Gatans parlament på Ordfront förlag som handlar om brottslighet kopplat till höger- och vänsterextremism (se bild).

Facket, arbetarrörelsen och hotet från högerpopulistiska partier

images2Sverigedemokraterna och deras systerpartier i Europa tar många väljare från socialdemokraterna. Många som sympatiserar med dessa partier är även medlemmar i LO-förbunden och ser sig själva som arbetare, det finns en övervikt för lågutbildade män. Vilken taktik använder dessa partier för att nå just den typen av väljare? Hur formerar arbetarrörelsen en hållbar strategi mot främlingsfientlighet, rasism och högerpopulism? Hur debatterar man på arbetsplatsen, i fikarummet och i bostadsområdet för att minska stödet för kränkande och hatiska värderingar om olika kulturer och religioner?

Föreläsningen utgår från material som skapats för LO:s projekt ”Alla kan göra något”, Transports ungdomssatsning mot rasism samt en rapport för Tankeverksamheten inom arbetarrörelsen i Göteborg.

Globaliseringen och svenskheten

9186743244Världen krymper, allt fler korsar gränser, både företag och anställda, och nationerna blir allt mindre viktiga. Samtidigt växer nationalism och entocentrism. Vad är det som är så speciellt med Sverige och svenskhet? Finns det ett hot mot det vi känner igen och håller kärt? Vem vinner och vem förlorar på globaliseringen? Finns det en risk att främlingsfientliga partier blir de nya arbetarpartierna? Så ser det faktiskt ut i många länder i Europa idag.

Jag föreläser bland annat utifrån boken och projektet ”Global respekt”.

Demokrati i skolan – går det och hur?

att-bygga-001Den nya läroplanen Lgr11 och skollagen uttrycker tydligt att det är skolans uppgift att lära ut demokrati och göra eleverna till fungerande medborgare som förstår sina rättigheter. Men hur ser det ut i verkligheten? Har eleverna något att säga till om? Vilka erfarenheter och kunskaper har de om demokratifrågor när de går ut i livet? Vad står det i alla styrdokument och går det att efterleva texterna? Hur får vi en skola anpassad efter en global tid med elever från olika länder och kulturer?

Föreläsningen utgår från boken ”Att bygga en demokrati i skolan” som gavs ut av DemokratiAkademin hösten 2012. Den byggde på ett Demokratiprojekt som finansierades av dåvarande Ungdomsstyrelsen i några skolor i Farsta, jag var projektledare under en period och arbetet har sedan drivits vidare där och på andra skolor.

Hur fungerar medierna – traditionella och nya sociala?

Hur kan man hantera medierna? Det finns många som har behov av att förstå bättre hur journalister arbetar och varför de agerar som de gör, kanske på jobbet eller som medborgare. Min föreläsning beskriver hur olika medier fungerar och vad som skiljer olika former av medier från varandra. Särskilt vikt läggs vid nya sociala medier. Jag beskriver också regelverket för medierna, det etiska reglerna för press, radio och TV.

Syftet med föreläsningen är att ge goda råd hur man kan hantera mötet med medierna, vilket förhållningssätt som fungerar och vilka krav man kan ställa. Jag ger också handfasta råd kring medverkan i radio och TV. Jag har föreläst om detta bland annat för POSOM-grupper och andra former av krisberedskap vid extraordinära händelser och då fokuserar jag särskilt på hur samarbetet med medierna kan bidra till att få ut korrekt information i sådana situationer.

Fler exempel på ämnen som jag föreläser om:

  • Främlingsfientlighet idag. Vilka är argumenten mot invandringen och hur kan dessa bemötas? Vilka främlingsfientliga grupper finns och hur agerar de?
  • Tvåfrontskrig – Fackföreningsrörelsen och försöken att mota politisk extremism på både höger- och vänsterkanten. En historisk föreläsning som berättar om tiden 1900 till ungefär 1960. Idag sker striderna med SD, då var det nazisterna som skulle motas ut? Finns likheter och skillnader?
  • Globala rättigheter i arbetslivet – hur ser orättvisorna ut i världen och vad kan arbetarrörelsen göra för att förbättra villkoren?
  • Migrantarbetare i Sverige, Europa och världen. Hur skapar vi bättre villkor för de allt fler människor som byter hemland?
  • Politiska ytterkantsgrupper och deras brottslighet samt lagstiftningen kring detta. Här ingår även beskrivningar av både den svenska extremhögern och extremvänstern.
  • Hatbrott är samlingsnamn för brott mot exempelvis homosexuella, invandrare och personer av judiskt ursprung. Vilka är gärningsmännen och hur ser brottsoffren ut? Hur kan kriminalvården hantera den som döms för olika former av hatbrott? Hur skyddar vi offren?