En värmländsk Hitler
Jag har skrivit en biografi om Sveriges första nazistledare. Boken om den på många sätt osannolika Führeraspiranten Birger Furugård ger anledning till reflektioner kring vad som får en människa att bli extremist, och därtill hålla fast vid sina åsikter livet igenom, trots världskrig, avslöjandet av Förintelsen och mycket annat som borde fått varje tänkande människa att byta uppfattning.
Mitt föredrag handlar om en ganska okänd period i svensk historia som på många sätt liknar vår. Birger Furugård pratade inte bara om judar och vad han såg som underlägsna raser. Han predikade framför allt mot de andra partierna som han menade hade förrått folket och blivit en elit om förlorat all kontakt med gräsrötterna. Det egna partiet framställde han som den enda oppositionen. Birger Furugårds budskap ekar i dagens nationalkonservativa och populistiska partier.
”Han var den högt respekterade Riksledaren som ofta fallerade. Hans
sympatisörer och partikamrater plockade upp honom, och de gjorde
det om och om igen. Kanske för att de så hett önskade sig en ledare
och deras kärlek växte med hans svaghet. Han blev föremålet för deras
drömmar om en annan värld och han var nåbar i sin ofullkomlighet.”
Högerpopulister och antifeminism
Hur kan det komma sig att allt fler kvinnor röstar på partier som Sverigedemokraterna, trots att de har den allra mest kvinnofientliga politiken, och rentav motverkar jämställdhet mellan könen? Den frågan blev utgångspunkten för rapporten ”Antifeministerna – Sverigedemokraterna och jämställdheten” som presenterades i augusti 2018.
Jag föreläser fortfarande gärna om hur SD och liknande partier ser på jämställdhet och vilka strategier de har för att locka kvinnliga väljare, en fråga som är minst lika aktuell idag som när rapporten skrevs. Det här är ett föredrag som kan vara intressant för bland annat andra politiska partier, men också alla typer av organisationer och aktörer som intresserar sig för jämställdhetsfrågor.
I huvudet på en terrorist
Vad kan förmå en människa att begå ett fruktansvärt terrordåd som dödar många människor och ofta även gärningspersonen? Den frågan lyfte jag i boken ”Vi måste förbereda oss på död – i huvudet på en terrorist” som handlar om åtta olika fall och berättelser om enskilda individer och deras väg fram till dådet. Exemplen spänner från 1880-talet till 2016, och dåden jag tar upp har motiverats av såväl höger- som vänsterextremism och radikal jihadism.
Jag skildrar vägen fram till det som hände, vad som inspirerade, hur kretsen såg ut runt terroristen och vad som hände i tiden som kan ha spelat roll. Boken är ett försök att förstå, men självklart inte försvara, de dåd som skapat en sådan rädsla, otrygghet och osäkerhet inte bara i vår egen tid. Vid föreläsningarna delar jag också med mig av allmän information om terrorism historiskt och i nutid, motivbilder och vad forskningen känner till om hur det går till när en individ radikaliseras.
Högerpopulisterna och Europa – en demokratifråga
Den politiska kartan håller på att ritas om, i många länder har högerpopulisterna blivit en allt starkare maktfaktor. Vilka konsekvenser får detta? Hur kan andra partier agera för att hantera den nya situationen? Hur kan vi minska möjligheterna för de främlingsfientliga partierna att påverka politiken, och hur hanterar vi deras ofta massiva motstånd mot EU?
Jag föreläser gärna utifrån mina slutsatser av studier av den här typen av partier i andra länder, och reser också runt i andra länder och deltar i debatter och seminarier på engelska. Ämnet är av intresse för ett brett fält av aktörer som politiska partier, organisationer och vuxenutbildningar av olika slag. Det här är ett ämne som jag berört i många artiklar och böcker. Våren 2015 kom till exempel boken ”Vi säger vad du tänker” som handlar om högerpopulism i Europa.
Våldsbejakande extremism på höger- och vänsterkanten
Vad får människor att välja att ansluta sig till politisk och religiös extremism och utföra fruktansvärda våldsbrott mot bakgrund av sin tro eller övertygelse? Detta är en fråga som sysselsatt mig i många år och som jag fortsätter att arbeta med. Jag föreläser mycket om detta för många olika typer av aktörer som kommuner, socialtjänst, myndigheter, skolor, polisen, rättsväsendet och kriminalvården etc.
Jag fokuserar framför allt på extremister på höger- och vänsterkanten, deras likheter och skillnader, ideologi, historik, lagstiftning med mera. Men jag håller även på att sätta mig in i mer i våldsbejakande islamism och har en viss kunskap även om detta genom mitt arbete i Stiftelsen Doku.
Något om min bakgrund vad gäller ämnet: I slutet av 2000-talet arbetade jag för en statlig utredning om våldsbejakande extremism som genomfördes av BRÅ och Säpo. Några år senare satt jag med i den expertgrupp som var knuten till en annan statlig utredning som arbetade med samma frågor och som ledde fram till den myndighet som heter Center mot våldsbejakande extremism, CVE, som lyder under Brottsförebyggande rådet. Redan 2006 kom min bok Gatans parlament på Ordfront förlag som handlar om brottslighet kopplat till höger- och vänsterextremism (se bild), och ämnet tas även upp i boken i boken ”Vi måste förbereda oss på död – i huvudet på en terorrist” från 2017.
Facket, arbetarrörelsen och hotet från högerpopulistiska partier
Sverigedemokraterna och deras systerpartier i Europa tar många väljare från socialdemokraterna. Många som sympatiserar med dessa partier är även medlemmar i LO-förbunden och ser sig själva som arbetare, det finns en övervikt för lågutbildade män. Vilken taktik använder dessa partier för att nå just den typen av väljare? Hur formerar arbetarrörelsen en hållbar strategi mot främlingsfientlighet, rasism och högerpopulism? Hur debatterar man på arbetsplatsen, i fikarummet och i bostadsområdet för att minska stödet för kränkande och hatiska värderingar om olika kulturer och religioner?
Bakgrund: 2010 var jag med om att skriva en rapport för Friedrich Ebert Stiftung om arbetarrörelsens strategier för att motverka högerpopulism i Danmark, Norge och Sverige(se bild). Jag har även varit med om att ta fram material för LO:s projekt ”Alla kan göra något”, Transports ungdomssatsning mot rasism samt en rapport för Tankeverksamheten inom arbetarrörelsen i Göteborg. Jag medverkar i en antologi som gavs ut av Friedrich Ebert Stiftung 2018 och som också tar upp frågan om hur arbetarrörelsen ska hantera hotet från högerpopulismen, men som är mer omfattande. Förutom de nordiska länderna (inte Finland) tittade vi på situationen i Tyskland.
Tvåfrontskrig
Jag håller även en historisk föreläsning som berättar om tiden 1900 till ungefär 1960 och de politiska striderna som pågick då. Facket och arbetarrörelsen försökte motverka politisk extremism på både höger- och vänsterkanten.
Idag sker striderna med SD, då var det nazisterna som skulle motas ut? Finns likheter och skillnader? Idag upplevs hotet komma från höger, då var det ofta kommunisterna som sågs som den stora faran.
Mitt föredrag utgår från kända händelser som bombdådet mot ett strejkbrytarskepp i Malmö 1908 (Amalthea), åsiktsregistrering i det socialdemokratiska partiet – hur det startade och vad som var upprinnelsen till det som senare blev IB, den tidens nazister och hur de agerade kring facket, med egna fackliga organisationer etc.
Anna-Lena Lodenius 