En rikedom att vara olika

Den här artikeln publicerades i ett programblad för pjäsen ”Svensksåld” av Gertrud Larsson när den sattes upp av Scenkonst Sörmland hösten 2011.

Världen krymper, avstånden minskar. Allt fler företag ser världen som arbetsfält, allt fler anställda flyttar för att söka jobb. På 25 år har antalet människor som lever i ett annat land än de föddes i fördubblats. Det finns människor som blir rädda och tror att det går att stoppa utvecklingen. Ofta med en tanke att det går att behålla de flesta av fördelarna men inga av nackdelarna.

Det är självklart inte enkelt att vi blir mer olika, etniskt, kulturellt och religiöst. Men våldsamma motsättningar finns i alla samhällen, vare sig vi väljer att titta snett på de som bor i grannbyn eller de som har en annan hudfärg och korsat många landgränser.

Det går inte att operera bort det icke önskvärda, det borde vi ha lärt av vår historia. Nazistregimen i Tyskland försökte utrota hela folkgrupper (främst judarna men även andra grupper som romerna).  Svenska rasbiologer mätte skallar hos minoritetsgrupper som samerna och trodde de kunde dra slutsatser av sådana data.

Ett gott samhälle utgår från att vi är olika och ser det som en tillgång. Det intressanta är inte vilka vi är utan hur vi uppträder mot varandra.

Ändå finns det allt fler politiska partier i Europa som går till val med krav på att stänga gränser och gör det svårare att byta hemland, de vill att vi ska sluta oss mer inom våra egna länder och tycker inte heller att vi ska ta så mycket intryck av andra länder och kulturer. Sådana partier tror att det var bättre förr, när invandringen var lägre.

Men det är inte möjligt att vända tillbaks till det som var. Allting förändras, och det betyder inte att vi kastar ut allt det vi hade. De gamla och nya möts, Sverige förändras och ofta till det bättre. Det sker inte bara på grund av invandringen utan även på grund av ökat resande.

Även främlingsfientliga grupper förändras, mer än de själva förstår. De är idag gränsöverskridande, tar intryck av andra länder, samverkar, blir mer lika varandra.  Idag talas inte särskilt mycket om rasfrågor utan om kultur.

Förr bekymrade sig en del om sydeuropeisk invandring. Nu är det utomeuropeer som vissa stirrar snett på. Och eftersom många av dagens invandrare är muslimer har religionsfrågan kommit i förgrunden på ett annat sätt. Islam får stå för det annorlunda, främmande, det som inte är som vi. Men islam är precis som kristendom en religion med olika ansikten, och många muslimer som kommer till Sverige är inte ens särskilt troende.

Intoleransen får nya ansikten, klär sig för att vi inte ska känna igen den. Ett gott samhälle handlar om att stå upp för det udda, skeva, backa upp minoriteterna och en tro på att utveckling kan ha något gott med sig.