Den här texten publicerades på Dokus hemsida den 15 mars 2019:
Nästan hälften av Europas jihadister har tidigare varit involverade i någon form av kriminalitet. Sambandet mellan terrorism och kriminalitet har aldrig varit så starkt som nu. Det konstaterar en brittisk forskningsrapport.
Att hemvändande IS-resenärer ertappas med att begå olika brott utan en religiös kontext är egentligen inte så konstigt. Dels kan de förstås ha traumatiserats av vad de upplevt under sin tid som IS-krigare, vilket gjort dem mer våldsbenägna. Men faktum är att en hög andel redan tidigare, innan de reste iväg, var involverade i brottslig verksamhet. Man kan alltså se de nya brotten som att de återfaller till tidigare vanor och beteenden. Många av dem är vid hemkomsten fortfarande inne i den småkriminalitet som de höll på med redan innan de reste till Syrien, sa terrorforskaren Magnus Ranstorp till Doku och Expressen när nyheten om IS-krigarnas brottslighet presenterades.
Forskare har länge pekat på sambandet mellan kriminalitet och religiös och politisk radikalisering. 2018 kom det brittiska projektet Crime Terror Nexus med en rapport där man slog fast att nästan hälften av Europas jihadister tidigare varit involverade i någon form av kriminalitet, och att sambandet mellan terrorism och kriminalitet aldrig varit så starkt som nu.
Crime Terror Nexus pågår under 18 månaders tid, och under den perioden ska en grupp forskare beta sig igenom de 28 EU-länderna med avseende just på att avslöja och dokumentera hur bland annat radikala jihadister använder sina kunskaper från den kriminella världen. Resultaten presenteras vid olika workshops och seminarier, och i oktober 2018 arrangerades ett seminarium på Försvarshögskolan där man diskuterade den studie som rör sambandet mellan terrorism och kriminalitet i Danmark och Sverige. Syftet med projektet är att hjälpa regeringar och olika aktörer till exempel i det civila samhället att hitta bättre och effektivare metoder att bekämpa terrorism.
En av de drivande bakom Crime Terror Nexus är terrorexperten Peter R Neumann, professor vid King’s College. Han har pekat på en förändring där terroristen för femton år sedan ofta var välutbildad medelklass, medan bara 12 procent av dagens terrorister har en högre utbildning. Två tredjedelar är kända av polisen, och idag rekryterar nätverken ofta bland just tidigare kriminella. Dessa miljöer är ofta viktigare platser för rekrytering än t ex moskéer, anser Neumann.
Kontakterna mellan extrema religiösa och politiska grupper och kriminella grupper kan uppstå på olika nivåer, de kan bygga på personliga relationer mellan enstaka individer, vara temporära och strikt affärsmässiga eller mycket omfattande och sofistikerade.
Ibland uppstår organisationer som i realiteten är en slags hybrider mellan de båda miljöerna. Som exempel på utvecklade samband mellan terror och kriminalitet har nämnts talibanernas beroende av heroinproduktionen i Afghanistan, hur den colombianska FARC-gerillan involverat sig i den nationella narkotikaindustrin och hur IRA smugglade bensin och andra varor.
I delrapporten om Danmark och Sverige slås det fast att båda länderna haft många IS-krigare i relation till folkmängd, och dessutom varit utsatta för terrordåd. Däremot tycks det inte finnas några mer institutionaliserade samband mellan kriminella miljöer och radikala jihadister, alltså inte upparbetade organiserade kontakter på makronivå mellan kända nätverk i kriminella och religiösa miljöer. Snarare borde myndigheterna oroa sig för upparbetade kontakter mellan enskilda brottsutövare och radikala jihadister, i synnerhet när möten sker i socialt och ekonomiskt utsatta områden.
Det behöver inte finnas samband mellan terrorism och socioekonomiska förhållanden, betonar forskarna i rapporten. Men radikala jihadistiska nätverk i såväl Danmark som Sverige har ofta en koppling till samma geografiska områden som utmärker sig genom hög brottslighet, och där finns också ofta en särskild social och ekonomisk utsatthet. Forskarna framhåller vikten av att inte ytterligare marginalisera dessa områden utan i stället arbeta för att förbättra villkoren för invånarna i sådana områden.
En annan miljö som Crime Terror Nexus pekar ut är fängelserna som platser för religiös radikalisering av organiserade eller oorganiserade kriminella. Fängelser kan bli platser för kunskapsöverföring där religiöst eller politiskt radikaliserade kan lära sig mer om olika brott som bedrägerier, vapenhantering och sätt att finansiera terror.
Forskarna rekommenderar att myndigheter intensifierar övervakning, uppföljning och statistik över sambandet mellan organiserad brottslighet och terrorism, och i synnerhet när det går att påvisa kopplingar mellan droger och terrorism. Kunskapen om att brottslighet är en viktig faktor bör leda till att myndigheterna ser över sina checklistor och vilka indikatorer som pekas ut till exempel i olika utbildningsmaterial. Försöken att stoppa finansiering borde enligt rapporten inriktas mer på de pengar som kommer via brottslig verksamhet av olika slag, till ex dempelroghandel, stölder, rån och handel med varor på ett mer eller mindre illegalt sätt.
Crime Terror Nexus bekräftar i sin rapport det som tidigare förmedlats i andra rapporter vad gäller svenska förhållanden. Såhär skrev till exempel polisens nationella operativa avdelning (Noa) i en rapport 2017:
”Polisen ser en tydligare koppling än tidigare mellan organiserad brottslighet och brottslighet med politiska eller religiösa motiv, t.ex. bland individer kopplade till jihadistgrupper. Den brottsliga verksamheten bedrivs inom löst sammansatta nätverk där det ingår fler ickeextremister än extremister. Aktörerna har flera mål med den brottsliga verksamheten, varav endast ett fåtal är ideologiska eller religiösa till sin natur.”
Amir Rostami, som förut arbetade på kansliet för den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, har genomfört en studie kring bakgrunden för 39 döda IS-krigare. Den visade att 68 procent tidigare hade undersökts för kriminella handlingar medan en tredjedel inte hade någon kriminell bakgrund alls. Peter Neumann tog upp just dessa uppgifter och framhöll att andelen kriminellt belastade kan vara ännu högre eftersom det kan vara svårt att få total bild av domar som avkunnats i utlandsfödda IS-krigares tidigare hemländer.
Amir Rostami medverkade även i Institutet för framtidsstudiers rapport ”Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige” (2018/4) där han och de andra svenska forskarna konstaterade att de kriminella och radikala jihadistiska miljöer ofta överlappar varandra. Detta borde vara vägledande för hur man utformar motåtgärder.
”Sammantaget medför likheterna och överlappningen mellan miljöerna att det kan finnas synergieffekter i att samordna förbyggande och bekämpande insatser mot dessa miljöer, och att samhällsaktörer med olika uppdrag kan dra lärdomar av forskning och insatser riktade mot de olika miljöerna.”
Anna-Lena Lodenius 