Jag skriver i det nya numret av Lärarförbundets tidning Pedagogiska magasinet om främlingshatet i vår tid. Artikeln reflekterar kring fenomen som nya sociala medier och större acceptans för främlingsfientlighet. Samtidigt kan man konstatera att vi lever i en folkvandringstid och allt fler flyttar, något allt fler accepterar och inte har några negativa tankar kring.
I artikeln skriver jag bland annat:
”Invandrarhatet är ingenting nytt, men det känns signifikativt för en tid av ökad globalisering. Och det är det signifikativa, inte nödvändigtvis det vanligaste, som möter oss på forumen. Migrationen är vår tids stora och dramatiska fenomen, lika kraftfullt som någonsin de sociala forumen och vårt sätt att kommunicera. Antalet människor som lever i ett annat land än där de föddes har fördubblats på 25 år. Den övervägande delen flyttar för att förbättra sina möjligheter att försörja sig.
Men trots framgångar för ett parti som Sverigedemokraterna finns ingenting som tyder på att människor i vårt land har mer emot invandring nu jämfört med tidigare, tvärtom. En Sifoundersökning beställd av SVT, och som presenterades i februari 2013, visar att andelen svenskar som tycker att vi tagit emot för många invandrare har sjunkit från 55 procent 1989 till 37 procent. SD:s framgångar beror på att de som har en viss åsikt fått ett parti att rösta på. /…/
Det ställs höga krav på den som växer upp i dagens värld. En människa måste vara aktiv, slagtålig, välformulerad och utrustad med en stark känsla för att bedöma avsikter och undertexter i mötet med andra. Vi har tillgång till all information vi önskar, det borde göra oss klokare. Men vi har också tillgång till allt mer som snarare är rent vilseledande, ibland framställt av grupper med en egen agenda som kanske inte är uppenbar för alla.
Källkritik och förmåga att retoriskt klä av påståenden som framförs i debatten är avgörande. Uppgifter citeras och sprids, det felaktiga eller vilseledande syns snabbt på många ställen samtidigt, vilket i praktiken omöjliggör dementier. Hur ska en pedagog klara av att lotsa elever i en sådan djungel? Är det ens möjligt?
Samtalet är den minsta byggstenen i en demokrati. Att vi lever i en ny folkvandringstid är viktigt att prata om. Frågan är hur vi gör det.”
Anna-Lena Lodenius 
Ser på verkligen, på allvar, minsta lilla kritik mot massinvandringen som ”invandrarhat”. Det är ju helt enkelt inte en rimlig ståndpunkt att inta. Då är det något annat man diskuterar egentligen med all säkerhet.
Ok, kör en repris eftersom du verkar ha svårigheter med att läsa innantill: Jag tycker inte det finns någon ”massinvandring”. Vi har människor som flyttar av många olika skäl och som kommit vid olika tidpunkter. Det finns ingen anledning att ha en enda uppfattning om alla dessa. Däremot måste vi förstås reglera på något sätt, och det gör vi och hur det går till kan man ha synpunkter på liksom enskilda fall. Är detta jättesvårt att ta in?
Hur mycket invandring och globalisering tål en nationalstat innan den förvandlas till en ny sort stat?
Då är det viktigt att också diskutera fascismen som du också gör då och då. Här finns en skarp kritik mot Arnstads bok, och hans felaktiga tilkning av betydelsen av ”nationalism”. Detta diskuteras t.ex. på inlägget ”För en demokratisk nationalism” (3/5) och ”Fascister bär inte knätofs” (5/4) på bloggen Anders Romelsjö på jinge.se (http://jinge.se).