NYTT: Radikal islamism fortfarande största terrorhotet

Den här texten publicerades på Doku.nu den 23 augusti 2019:

När Säpo varnar för ett större hot från de högerextremistiska miljöerna handlar det inte om att de nedvärderar de radikala islamisterna. Vi ska inte sänka garden mot någon av miljöerna, det behövs vaksamhet åt flera håll.

På förekommen anledning: den våldsbejakande islamismen utgör fortfarande det största terrorhotet, både i Sverige och i resten av världen. Om Sverige skulle drabbas av terrorism är sannolikheten alltså störst att det skulle röra sig just om ett sådant dåd. Samma slutsats drog Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) i sin helårsbedömning för 2019 som presenterades tidigare under året. Ingenting har alltså hänt på den fronten.

När Säpo varnar för ett större hot från de högerextremistiska miljöerna handlar det alltså inte om att de nedvärderar de radikala islamisterna. Budskapet är att de också ser en oroande trend med ökad aktivism inom den högerextremistiska miljön, eller bland ensamagerande som tar intryck av ett budskap som förmedlas av sådana miljöer. Men den ökningen är från en låg nivå, i senaste NCT-rapporten gjordes bedömningen att det inte fanns något terrorhot från den här miljön över huvud taget.

Att det ska vara så svårt att hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Jag är nämligen ganska övertygad om att det är många vanliga mediekonsumenter som inte alls uppfattat detta på det sätt som jag beskriver det. Orsakerna kan man förstås spekulera om, men jag avstår för tillfället.

Jag uttalade mig om Säpos varningar i SVT:s Morgonstudion i fredags, och träffade Säpo-chefen Klas Friberg efteråt som hastigast (han medverkade lite senare i sändning). Jag fick då möjlighet att ställa några frågor för att försäkra mig om att jag förstått Säpos budskap rätt. Han var tydlig med att hotbilden vad gäller islamismen är oförändrad. Han snarast förtydligade det han också sagt i åtminstone några av TV-sändningarna: att Sverige ligger kvar på en trea på en skala från ett till fem, alltså ett förhöjt hot, beror till stor del på rädslan för radikala islamistiska dåd.

Vi ska inte sänka garden mot någon av miljöerna, det behövs vaksamhet åt flera håll. I samtalet med Klas Friberg nämndes också det faktum att en vänsterextremist ur den autonoma rörelsen nyligen dömdes för grovt vapenbrott i Jönköpings tingsrätt. Det är ytterst ovanligt, men det händer tydligen. Ett trendbrott eller ett enstaka fall? Framtiden får utvisa. (Inte heller vänsterextremismen sågs som något terrorhot i Sverige i senaste NCT-rapporten.)

Situationen för övriga Europa liknar i stort sett den i Sverige. Antalet utförda terrorattentat totalt sett i EU-länderna 2018 var något färre jämfört med de förgående två åren (enligt Europol). Men de radikala jihadistdåden var fortfarande betydligt fler än de som var motiverade av höger- eller vänsterextremism. 33 radikala jihadistdåd utfördes i EU-länderna 2017 mot 24 under 2018. Det kan jämföras med fem högerextremistiska under 2017 och ett enda högerextremistiskt dåd 2018. 13 individer dödades i de radikala jihadistiska attackerna 2018 och 46 skadades. Det utan jämförelse mest drabbade landet under året var Frankrike.

Den stora skillnaden när man betraktar situationen i hela EU är att det finns några länder som uppenbarligen fortfarande har stora problem med våldsamma vänsterextremister, främst Italien och Grekland (19 dåd totalt under 2018). Dessutom är i synnerhet Storbritannien och Spanien drabbade av ett separatistiskt våld från grupper som IRA och ETA.

Samtliga islamistiska terrordåd med dödlig utgång som genomfördes i Europa under 2018 var utförda av en ensamagerande. Nästan alla terrordåd utförs numera av ensamagerande. De kan vara inspirerade av tidigare terrordåd, och de radikaliseras ofta via nätet. Säpo oroar sig för att terrordåden i Christchurch och El Paso ska få en efterföljd på svensk mark. Samtidigt kan vi påminna oss om hur en 32-årig man greps efter att ha försökt köra in i en folkmassa i Östersund i augusti, och nu utreds för kopplingar till Rakhmat Akilov som förde ett fordon längs Drottninggatan 2017 och dödade fem personer.

Sedan kalifatet har fallit har IS inte samma kraft att organisera terrordåd i namn av organisationen. Däremot uppmuntrar man ensamma individer att begå terrordåd, och det har vi sett på många håll i Europa. Om vi förr såg välplanerade dåd som 11 september-attentatet och det i Londons tunnelbana sommaren 2005 eller flera gånger i Paris 2015 (mot Charlie Hebdo och en konsert i Bataclan) så är det typiska dådet numera snarare ett stulet fordon som körs in i en folkmassa eller någon som börjar attackera med en kniv. De behövs inga stora förberedelser, och ändå kan effekterna vara så förödande.

Att individen agerar på egen hand försvårar förstås arbetet för säkerhetstjänsten och polisen högst väsentligt. Det hade jag gärna sett att Klas Friberg hade fått fler frågor om. De får in ett ärende med terrorkoppling ungefär varannan dag, har han sagt, och lyckas avstyra mycket som de får kännedom om. Kan man upprätthålla den goda statistiken, och vilka resurser krävs för att göra det?

Jag tycker mig se en liten, men tydlig, brasklapp i senaste NCT-rapporten där man påpekar att även ensamma individer kan begå mycket välplanerade attentat, och sådana blev aningen fler under förra året. Det finns farhågor om att terrororganisationer som IS håller på att bli bättre på att vägledare enstaka individer, nu när det här tycks vara organisationens främsta medel att attackera länderna i västvärlden. Vi får inte glömma bort att även den som agerar ensam kan ha ett kontaktnät kring sig av både organiserade och oorganiserade individer som varit behjälpliga. Ordet ensamagerande är kanske inte alltid en korrekt beteckning.

Fotnot: NCT är en permanent arbetsgrupp som utgörs av personal från Försvarets radioanstalt, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och Säkerhetspolisen som analyserar händelser, trender och tendenser med avseende på terrorhotet.

Doku är helt beroende av donationer för att kunna bedriva sin granskande verksamhet. Hjälp oss genom att stödja oss ekonomiskt: swish, se ovan, eller bankgiro: 5310-8924.