Anna-Lena Lodenius

Han hatar fotboll men hyllar självmordsbombare

Publicerat den 18 april, 2019 av annalenalod

Den svenske IS-jihadisten Abdi Fitah Ahmed, ”Pelle Svanslös”, använde en bild av Sulaiman al-Alwan på sin facebooksida.

Idag publicerar Doku den tionde artikeln i serien Salafismens influencers. Jag skriver om en man som ser fotboll som en form av kätteri, avsett att få muslimer att avstå från sin religion och tro, samtidigt som han vid ett flertal tillfället hyllat självmordsbombningar. Sulaiman al-Alwan, är en av Saudiarabiens mer framträdande militanta salafistiska predikanter. Uttalandet om fotboll kom i samband med att han svarade på frågor från saudiska ungdomar och studenter. Al-Alwan betonade att problemet med fotboll är domaren, som följer människans lagar, och inte de som instiftats av Allah.

2013 stod han inför rätta i en specialdomstol i Riyadh. Bland de många anklagelserna mot al-Alwan fanns att han bidragit till finansiering av terrorism genom insamlingar för Al-Qaidas ledare i Irak Abu Musab A-Zarqawi, och gjort uttalanden där han uppmanat Iraks befolkning att slåss emot de amerikanska soldaterna och inte dra sig för att använda självmordsbombare. Han dömdes till femton års fängelse, men eftersom han redan hade avtjänat en del av straffet är tanken att han ska släppas fri under 2019. (Han är dock förbjuden att resa i ytterligare tio år.) Al-Alwans texter sprids även av svenska jihadister och det förekommer att de till och med använder hans ansikte som profilbild på Facebook. Läs mer på Doku, och glöm inte att skicka ditt bidrag till verksamheten att granska radikala våldsbejakande jihadism.

Publicerat i Uncategorized | Märkt al-Alwan, DOKU, islamism, jihadism, salafism, Sulaiman al-Alwan | Lämna en kommentar

Till försvar för den liberala demokratin

Publicerat den 11 april, 2019 av annalenalod

2017 dog skribenten och politikern Mats Johansson, det skedde plötsligt och han var i en ålder då alla runt honom räknat med att han hade mycket kvar att ge. Jag träffade Mats Johansson många gånger, trots att vi befann på oss på olika sidor i politiken. Första gången var i början av 1990-talet på ett redaktionsmöte på SVT-programmet Striptease, föregångaren till Uppdrag granskning, dit han var inbjuden för att kommentera ett TV-reportage som jag gjort om våldsbejakande extremism inom de antirasistiska grupperna.

I just den här frågan stod vi nära varandra visade det sig, och med åren hittade vi fler beröringspunkter just i försvaret för den liberala demokratin och synen på hoten från ytterkantsgrupper och våldsbejakande extremister. Mats Johansson startade Utrikesakademin, som ett sätt att lyfta yngre personer på högerkanten som han såg hade en potential, och så småningom började han bjuda in mig att prata om hur ytterkantsgrupper hotar demokratin i Sverige och Europa.

9170372756 Igår hade vi release på en antologi som jag medverkar i som utkommer till minne av Mats Johansson. Mitt kapitel i ”För säkerhets skull – inre och yttre hot mot den liberala demokratin” handlar just om höger- och vänsterextremism. Jag tecknar en bakgrund som tar avstamp i min bok ”Gatans parlament – om politiska våldsverkare i Sverige” och fortsätter fram till idag, avslutningsvis funderar jag även över förhållningssätt. Antologin innehåller flera intressanta texter, till exempel Henrik Sundboms informationstäta bidrag om ryska försök att manipulera internationella organisationer.

Publicerat i Uncategorized | Märkt Mats Johansson, Striptease, Timbro, Utrikesakademin, våldsbejakande extremism | 2 kommentarer

Terroristen i Nya Zealand liknar Akilov

Publicerat den 25 mars, 2019 av annalenalod

I veckan publicerade Stiftelsen Doku en text av mig där jag jämför terroristen i Nya Zealand med Akilov som ju greps efter terrordådet på Drottninggatan 2017. Jag skriver bland annat:

Ett konstaterande är att olika slags våldsbejakande grupper triggar varandra, och vi kan se hur dådet på Nya Zeeland tycks vara motiverat av en ilska över liknande dåd utförda av militanta jihadister. Brenton Tarrant, den terrorist som låg bakom attackerna mot två moskéer i Christchurch i Nya Zeeland, har uppgett att han i synnerhet var ute efter hämnd för terrordådet i Stockholm i april 2017, och då i synnerhet på Ebba Åkerlund, den 11-åriga flicka som dödades vid detta tillfälle. Han hade till och med hennes namn skrivet på ett av de vapen som han använde.

Brenton Tarrant har uppgett att han inte är medlem i någon organisation, och inte heller åsiktsmässigt hör hemma i något särskilt läger. Men han har en tydlig agenda som han till stor del hämtat från sociala medier och Internet. Mer traditionella hierarkiska nazistiska och fascistiska organisationer har till stor del ersatts av ett splittrat landskap av nya typer av nätverk och grupper som sprider sin propaganda framför allt nätet. Ensamagerande gärningspersoner är särskilt vanliga just bland högerextremister, men förekommer även bland radikala jihadister.

Även Rahmat Akilov, terroristen på Drottninggatan, var primärt ensamagerande och tämligen oberoende av organisationer. Han hade laddat upp propagandafilmer för IS på sin Facebooksida och gillat bilder på blodiga människor som fotograferats sekunderna efter explosionen vid Boston Maraton i april 2013, ett annat av de senaste årens dåd som begåtts av radikala jihadister. Men han svor IS trohet dagen innan dådet och IS har aldrig tagit på sig Akilovs terrordåd.

Det finns fler likheter mellan Akilov och Tarrant. Både har haft en lös förankring till platsen för dådet. Rakhmat Akilov var en flykting från Samarkand i Uzbekistan med ett utvisningshot över sig, och befann sig vid tiden för dådet i en slags ingenmansland med en tältplats i en Stockholmsförort som tillfälligt nattläger. Brenton Tarrant hade enligt egen uppgift rest runt i världen i flera år, vilket möjliggjorts av att han tjänat pengar på Bitcoin. Han har en bakgrund i Australien, och är australiensisk medborgare, men att han hamnade på Nya Zeeland och att dådet begicks där tycks mest ha varit en slump.

Båda tycks ha drivits av konspirativa tankar som rört tillståndet på hela planeten. Att hämnas på radikala jihadister i Stockholm genom att slå till på andra sidan jordklotet kan tyckas egendomligt. Men Tarrant drevs uppenbarligen av en föreställning om att invandrare, och då i synnerhet muslimer, håller på att ta över genom sin höga nativitet, och att de därmed utgör ett stort hot med den vita rasen och västerlandets kultur. Vid tiden för dådet på Drottninggatan befann han sig sannolikt i Frankrike, som ju drabbats i ännu högre grad av radikala jihadistisk terror än Sverige. Men ändå var det just dådet på Drottninggatan som bröt igenom och nådde fram till hans känslor, och som fick honom att börja planera en motaktion.

Stöd Dokus arbete med att kartlägga den radikala våldsbejakande islamismen. Mer information på hemsidan!