Anna-Lena Lodenius

Den som trott att Sverigedemokraterna vill bli ett parti som alla andra, eftersom de så tydligt markerat sin vilja att få möjlighet till reell makt, har uppenbarligen haft fel. Mattias Karlssons vid det här laget mycket omdiskuterade Facebookinlägg efter valdagen visar tydligen vilken avgrund det finns mellan SD och de andra partierna.

Först historiebeskrivningen? ”Vårt land har varit ockuperat av främmande stater, utländska fogdar har förtryckt befolkningen, vi har attackerats och stått ensamma mot en samlad styrka av Europas stormakter och befunnit oss i ett förkrossande numerärt underläge.” När var vårt land ockuperat? Har vi läst helt olika historieböcker?

Sedan krigsförklaringen som följer på en lovsång om svenskarnas ädelmodiga kamp mot förtryckarna: ”Ödet har utsett oss denna gången. Det finns ingen tid att vila eller att sörja brustna illusioner och förhoppningar. Vi har inte valt det här, men våra motståndare har på riktigt tvingat in oss i en existentiell kamp om vår kulturs och vår nations överlevnad. Det finns bara två val, seger eller död.” (Min fetstil) Man kan påminna om att SD ökade till nästan 18 procent i riksdagsvalet och fick hundratals nya kommunala mandat. Men det är uppenbarligen långt ifrån nog för Mattias Karlsson.

Segra eller dö är ett gammalt latinskt uttryck som används i vitt skilda sammanhang. Själv kommer jag dock osökt att tänka på hur vanligt det var inom vit makt-musiken på 1990-talet, då band som Division S spelade in låtar med refränger som ”Vi är nazister och det är bra, vi kommer segra en vacker dag, segra eller dö det är vårt val, när stormen viner en vacker dag”. SD har ju lyft fram ett annat band från samma epok, Ultima Thule, men de här ännu extremare banden lurar så att säga lite i bakgrunden av historien. De hörde till samma miljö, spelade ofta vid samma tillfällen och delade åtminstone till en del sin publik (även om Thule förstås var större och även låg på topplistorna under en period, Ultima Thule har alltid haft texter som är mer symboliska, sällan såhär direkta).

Mattias Karlsson hänvisar dock till Winston Churchill längst ner i inlägget. Vilket alltså betyder att han ser paralleller till den kamp som fördes mot nazistregimen och dess fruktansvärda brott mot mänskligheten och dagens situation. Rätt magstarkt för att komma från någon som är företrädare för ett parti med rötter just i den nazistiska miljön.

Mattias Karlsson har inte känt något behov av att tona ner det han skrev, tvärtom. Han skriver på Facebook att han förstår att hans inlägg ”uppfattas som tillspetsat och dramatiskt för den som aldrig hört ett försök till pep talk”. Men krigsretoriken vill han inte backa en millimeter på: ”Jag står fast vid att vi befinner oss i en politisk strid som i värsta fall skulle kunna sluta med den svenska nationalstatens upplösning”.

Andra som skrivit om detta:  Interasistmen, Tobias Hübinette, GP – en TT-artikel där man bl a intervjuar mig. Jag uttalade mig i även Eko-nyheterna sent igår kväll och ska prata i P4 i västra Sverige i eftermiddag.