Snart bär det av till USA och som reslektyr väljer jag självklart ”Att våga hoppas” av Barack Obama som just kommit i svensk översättning (fast jag tänkte läsa den på engelska). Läste för en tid sedan en fundering kring Barack Obama som jag nu inte hittar källan till. Men som jag minns var resonemanget, som fördes utifrån den här boken, att Obamas tillgång, men också svaghet, är hans vilja till kompromisser. Han bygger broar, förstår motståndaren och blir därmed ibland ideologiskt svag och i värsta fall lättstyrd.
Det lustiga är att jag hört exakt samma resonemang om tidigare ministern, numera chefen för Palmecentret, Jens Orback när han var involverad i lokalpolitiken här på Södermalm. Personen jag talade med ansåg att Orback inte förstår politikens väsen, konfrontationen. Att man måste stå för sitt och utmana motståndaren för att vinna segrar och bli tydlig för väljarna. Att det inte går att admnistrera politiken som en förvaltning. Den som sätter sig in för mycket i hur motståndaren ser på världen blir en svag ledare.
Jag vet inte om det där stämmer. Är Obama (för Orback kanske vi ska lämna därhän i sammanhanget, kanske blir han en utmärkt chef i stället) framtidens ledare? Eller en sämre sort som kommer att blir redskap för andra som styr bakom kulisserna? Jag utgår från att han är ärlig i sitt uppsåt, men fungerar en mjuk stil i ett tufft politiskt landskap? Ska bli intressant att se hur det går.
Anna-Lena Lodenius 
Intressanta tankar om Obama, har själv haft funderingar åt det hållet tidigare.Jag uppfattar Obama som välmenande men ganska svag om det inte är så illa att han lite för ofta säger vad publiken vill höra.När han talade inför en israelisk, judisk lobby organisation för ett halvår sedan så lät det som om han var beredd att starta ett krig mot Iran veckan efter.Hur han sedan skall kunna genomföra allmän sjukvård för alla parat med stora skattesänkningar för de flesta framstår väl speciellt med tanke på den finansiella kris USA befinner sig i nu som obegripligt. Det räcker inte alltid med att vilja utan det måste finnas en sund ekonomi i botten och det är egentligen Asien i allmänhet och Kina i synnerhet som håller USA;s ekonomi igång genom att fortsätta köpa amerikanska statspapper. Vilket Kina gör så länge de anser att den amerikanska marknaden är viktig för kinesiska företag. Den dagen de slutar med det rasar den amerikanska ekonomin ihop som ett korthus. De flesta amerikaner inkl. Obama skulle jag tro, tror att de amerikanska företagen är ”amerikanska”, men det är de inte. De arbetar enbart för sig själva. Jämför gärna med hur Kina och de kinesiska företagen är länkade ihop med med de kinesiska staten så är det lätt att se vem som kommer att vinna och vem som kommer att förlora. Och om det då blir Obama eller McCain spelar inte så stor roll.