I helgen höll Sverigedemokraterna sin kommunkonferens i Älvsjö. Var själv i Västernorrland, bland annat för organisationen ”5 i 12”.  För er som inte vet: Varje år den 5 december hålls manifestationer på olika håll i landet, framför allt i ursprungsorten Härnösand där bortåt 200 personer samlades på torget trots 17 graders kyla. Det är svårt att inte bli berörd över ett sådant engagemang. Hade hur som helst svårt att följa hur det gick för SD, men jag har kikat lite efteråt och konstaterar att det inte verkar ha hänt så mycket.

Till muntrationerna hörde väl Björn Söder som mötte sig själv i framtiden (hur han såg ut framgår av bilden på denna sida) då SD är en verklig maktfaktor i svensk politik (dream on…). Medierna fäste sig mest vid att Ian Wachtmeister var där (se t ex Rapport). Han ska ha kritiserat att SD är så avogt inställda till arbetskraftsinvandring, det är lätt att glömma men Ny demokrati var ett nyliberalt parti som vände sig mot invandringen främst av ekonomiska skäl. SD:s främsta motiv, även om det talas mindre om det av förklarliga skäl, är värnande av folkstammen. Det finns alltså en mer rastisk underton i partiets politik även om den döljs bakom ifrågasättande av kulturer och religioner. Eller kulturrasistisk om man så vill.

Intressant nog är Bert Karlsson, Ians gamle vapendragare, inte alls inne på samma linje. Han tänker inte hjälpa SD, säger han i Expressen, och betonar att vi bör vara glada att vi har invandrare som ställer upp och utför jobb som svenskar inte vill ha. SD:s politik anser han att moderateran redan genomfört (!).

Bakom den lugna fasad som visades upp i Älvsjö jäser det, som vanligt ska man väl säga, i partiet. Expressen/Kvällsposten har gått igenom några av de mest infekterade striderna för tillfället.  Tänker inte referera något, ni får läsa själva. Men en reflektion: SD:s yttersta mål har varit att hamna i riksdagen och när det nu verkade möjligt tog man fram alla de starkaste korten och placerade dessa i Stockholm. Man kan undra om det var så smart. Med tanke på de konflikter som alltid finns i partiet mellan centrum och periferi och en växande partiorganisation med många nya mandat i kommunerna hade det väl varit klokare att låta någon stark profil arbeta inåt, i partiet.

Frågan är vad som händer om de ofta skakiga och nya representanterna i kommunerna får klara sig helt på egen hand. Ger de upp? Många stolar gapade tomma redan efter förra valet och fler blev det under mandatperioden. Även i årets val fick SD mandat på många ställen där de inte hade några namn på listorna. Men det finns ju också en överhängande risk att det dyker upp personer som drar iväg i helt andra riktning och använder SD som en plattform för mer extrema åsikter eller helt egna politiska projekt. Redan finns ett antal politiska vildar. Det ska bli intressant att se om SD både klarar av att sitta i riksdagen och hålla ihop partiet.

Se även: Aftonbladet skriver att Åkesson tycker att SD redan sätter agendan i invandringsdebatten, tyvärr ligger det väl något i det,