Inte är det väl de välbeställda flickorna som lockas att försörja sig på strippklubbar? Varför är det just fattiga flickor som får visa brösten för rika män? Susanna Alakoski uppmärksammar  i en artikel i Ottar, något oväntat, Gunilla af Halmstad, känd strippa på sin tid. Gunilla blev som många skrivit om bekant med den betydligt äldre tonsättaren och TV-underhållaren Sten Broman. Vid det första mötet kommer han med ett erbjudande om att hon ska visa upp brösten på Kungliga Operan eftersom det anses otänkbart att någon av Operans dansöser ska göra det.

Susanna Alakoski har läst Gunilla Ekroths, som hon egentligen heter, mycket läsvärda och spännande bok om sitt liv som kom ut 2009. Hon jämför med sitt eget, hur lätt även hon hade kunnat hamna i den växande sexindustrin som blev grövre och bestod av mer ren porr under hennes uppväxt (det var då Gunilla hoppade av). En självklar sak att ta upp i samband med den ständigt återkommande romantiseringen av försäljning av sexuella tjänster, anser jag. (Observera att Gunilla alltså var strippa, inte prostituerad, det yrke hon hade finns inte mer, hon var en del av en slags ambulerande tivolin eller snarare varitetunderhållning som underhöll på marknader och liknande.)

Läs mer: Gunilla Ekroth uppdaterar inte längre bloggen, men läs gärna de äldre texterna. Intervju med Gunilla i TV4. Läs även Martin Kristensons artikel från Kapten Stofil om Asta Gustafsson, en originell kvinna som Gunilla kände och som hon berättar om i artikeln. Susanna Alakoskis egen blogg.