SD-kvinnor kommer lagom till internationella kvinnodagen med en ytterst obehaglig film om hedersvåld. Problemet med filmen, liksom med mycket av SD:s retorik över huvud taget, är överdrifterna och en generell skuldbeläggning. Visst finns de hederskulturer, men ingen är hjälpt av plumpa generaliseringar av det här slaget.

Trillade samtidigt över en annan något äldre film från SD-kvinnor som mer slår över åt det ofrivilligt komiska. Starka känslor även här, musiken känns som ett försök att göra en ny ”We are the world”, emellanåt låter de misstänkt lika amerikanska predikanter.