Jag skriver på DOKU om webbtjänsten Telegram som länge varit en favorit för IS. Sent i höstas försökte Europol rensa bort IS därifrån, men ingreppet tycks snarast ha triggat organisationen. Idag är antalet användare högre än någonsin tidigare.

Telegram spelar en helt central roll för att sprida IS-propaganda, och det rör sig om enorma mängder av kanaler och konton. Den stora fördelen ur IS perspektiv är att Telegram erbjuder total anonymitet, kryptering och olika säkerhetsnivåer på ett sätt som andra motsvarande plattformar saknar. Jag har intervjuat medieforskaren Michael Krona med anledning av hans artikel i tidskriften International Journal of Communication (14/2020 – 188-1910).

Michael Krona har tidigare skrivit för Doku om hur IS nya mediestrategier allt tydligare handlar om sociala medier. Kring 2013–14 började IS använda sig av populära sociala plattformar som Facebook, Twitter och Instagram. Men från slutet av 2015 har IS medvetet gått in för att föra över det mesta av sina officiella mediekanaler till Telegram, och enskilda sympatisörer har följt efter.

Telegram startades egentligen för att erbjuda möjligheter för organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter i icke-demokratier att kunna dela information. Företaget ägs av ryssen Pavel Durov som grundande det för att låta röster som var emot Putin-regimen komma till tals, och tjänsten har även använts flitigt av regimkritiker i främst Iran.  Men bristen på censur attraherar även olika slags extremister från hela världen. Förutom IS och Al Qaida syns högerextremister från olika länder, till exempel USA. Tjänstens utformning gör den inte bara lämplig för terrorister, även nätverk för barnpornografi, vapenförsäljare och andra som ägnar sig åt brottslig verksamhet kan dra nytta av Telegrams fördelar.

Ett exempel med svensk koppling är att Rakhmat Akilov, som genomförde terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm våren 2017, förde krypterade samtal med olika individer på Telegram flera månader innan dådet. Det framgår av den 9 000 sidor långa förundersökningen som låg till grund för åtalet. Men plattformens utformning gjorde det svårt för polisen att fastställa personernas rätta identiteter och vilka eventuella organisationer de representerade.

Doku är helt beroende av donationer för att kunna bedriva sin granskande verksamhet. Hjälp oss genom att stödja oss ekonomiskt: swish, se ovan, eller bankgiro: 5310-8924.