EU-valet handlar inte framför allt om vilka svenska partier som kommer in i parlamentet, vilket svenska medier tycks tro. Det viktiga är hur parlamentets politiska sammansättning blir eftersom det avgör hur kraftfullt EU kan agera i tidens mest avgörande frågor som t ex säkerhetspolitik och klimatåtgärder. Därför finns det anledning att oroa sig för att högeradikala partier, som ofta är Putinvänliga och där klimatskepticism och andra underkännanden av vetenskapen är vanligt förekommande, växer kraftigt i opinionsmätningarna. Jag har gjort en sen genomgång inför valet av vilka partier vi har störst anledning att oroa oss över på Dagens Arena. Den är egentligen en uppföljning av en artikel som jag skrev för ett halvår sedan.

Det är svårt att sia om EU-valet eftersom det inte görs lika noggranna mätningar och människor röstar inte likdant i EU-valet som i det nationella. En annan osäkerhetsfaktor är att om det uppstår nya grupper eller om partier väljer att byta grupp (grupperna är nyckelm till inflytande och resurser i parlamentet). Men strax innan valet såg i alla fall partier associerade med de två grupperna ECR, den konservativa gruppen där bland annat SD ingår (det ledande partiet är polska Lag och rättvisa), och ID, identitet och demokrati, med många av de mest extrema högerradikala och högerpopulistiska partierna, gå mot en stor seger och spås erövra fler mandat än tidigare. Den kristdemokratiska gruppen EPP spås blir störst och den socialdemokratiska näst störst. Men om ECR och ID kan ena sig och rösta lika övertrumfar de den socialdemokratiska gruppen. Enstaka högerradikala partier kan ingå även i EPP som nyligen uteslöt ungerska regeringspartiet Fidez. Det är en öppen fråga var partiet hamnar efter valet.

Här är några partier att hålla ögonen på:

• De stora länderna har fler mandat så det är viktigast att fundera över vilka partier som går framåt där. Franska Rassemblement National (Nationella rörelsen, förr Front National) går kraftigt framåt från en redan tidigare stark position. Den tidigare partiledaren Marine Le Pen gick vidare till andra omgången i presidentvalet där hon fick drygt 41 procent av rösterna, hon kan mycket väl vinna nästa gång. Hennes parti ligger över 30 procent i väljarstöd i vissa mätningar inför EU-valet.
• Ett annat stort land är ju Tyskland men en representant för högerradikala Alternativ für Deutchland, AfD, som hittills varit ett parti på uppåtgående, har arresterats för spionage för Kina. Partiet har dessutom haft möten med högerextremistiska grupper där de planerat deportation av migranter som inte är tillräckligt assimilerade. Partiets tidigare toppkandidat i EU-valet Maximilian Krah har tvingats träda tillbaka efter att ha hävdat i en intervju att medlem i den nazistiska paramilitära organisationen Waffen SS inte automatiskt kan klassas som kriminella. Det här har medfört att AfD slängts ut ur ID-gruppen som de tidigare tillhörde. Det här har gjort att AfD också backat något i opinionsmätningarna från en topp på 23 procent till neråt 16–17. (Partiet har även dragits in i avslöjandet av en rysk kampanj som betalat EU-parlamentariker för att sprida rysk propaganda.)
• Den så kallade Ibiza-skandalen 2019 gick i korthet ut på att den dåvarande partiledaren för Jörg Haiders gamla parti det österrikiska frihetspartiet, FPÖ, lurades in i en fälla som visade att han var beredd att förhandla om partistöd från ryska oligarker, vilket ledde till att FPÖ fick lämna regeringen. Men nu är partiet tillbaka på runt 30 procent i väljarstöd. Det ingår i ID-gruppen.
• Nederländska Frihetspartiet, PVV, fick så få röster i EU-valet 2019 att partiet inte ens kom med i EU-parlamentet. I det senaste nationella valet blev PVV landets största parti med uppdrag att bilda regering, vilket visat sig bli en utdragen process. Stödet inför årets EU-val ligger på över 30 procent. (PVV har suttit i ID.)
• Belgiska Vlaams belang (sitter i ID) har rusat framåt i opinionsmätningarna och tar tillbaka många väljare framför allt från ett annat mer nertonat parti som också kämpar för ett fritt Flandern.
• Italien är det land där högerpopulistiska/högerradikala partier haft allra störst framgångar de senaste decennierna, inga andra regeringar har suttit lika länge. Regeringspartiet Italiens bröder, som sitter i ECR, vänta gå kraftigt framåt. Men rösterna lär främst tas från de två krympande samarbetspartierna i regeringen: Lega, som sitter i ID, och Forza Italia, som sitter i EPP.
• Blickar vi åt Östeuropa bör nämnas slovakiska regeringspartiet Smer vars ledare, den politiske veteranen och rysslandsvännen Fico, utsattes nyligen för en våldsam attack av en meningsmotståndare och fick skador som han fortfarande vårdas för. Partiets två representanter i EU är grupplösa. Sloveniens tidigare president Jansa föll i det senaste nationella valet, men hans parti SDS, också Putinvänligt, är nu uppe på 35 procent i väljarstöd. SDS har två mandat och sitter i EPP.
• Bland nya nya radikala partier som poppat upp eller något äldre som vuxit snabbt nationellt på sistone kan nämnas portugisiska Chega som ligger på runt 18 procent i opinionsmätningarna (associerade med ID) och nya rumänska AUR, som drivit antivax-kampanjer som gjort att många rumäner valt att inte vaccinera sig mot covid, har runt 20 procent i stöd (de står närmare ECR).  I ID finns redan en representant för estniska Ekre, ett mycket extremt parti som satt en period i landets regering och som har stöd av 17 procent av väljarna.