Vänsterblocket är nu redo att bilda en gemensam regering. Självklart på ett sätt, och nödvändigt. Men knappast enkelt. Som Stig-Björn Ljunggren påpekar i Svd (nu ser jag inte citatet på nätet, läste det i tidningen): Alliansen lär ställa frågan varje gång de får chansen om vilken ministerpost Ohly ska få. Finansminister? Försvarsminister? Kan tänka mig ytterligare ett antal ministerposter som inte skulle fungera särskilt väl med vänsterpartiet vid rodret.
Medan miljöpartiet har utvecklats i en mer pragmatisk riktning är vänsterpartiet fortfarande på många sätt ett populistiskt parti som inte räknar på slutnotan och som gärna står vid sidan av och kritiserar snarare än att gå in och ta ansvar. Kan man tro att de är beredda att ändra sig i händelse av regeringsbildning? Man får hoppas.
”Energi och go”, lovar Mona Sahlin och hoppas på gott samarbete även ute i partidistrikten. Ute i kommunerna jobbar man ofta över partigränserna. Men ofta lika gärna åt höger. De områden som framför allt hålls fram är jobben, klimatet och den raserade välfärden. Jag hade hoppats på mer krafttag vad gäller företag och ekonomi. Alliansen har inte lyckats, och just nu kan man ju kanske förstå att en världsomspännande finanskris inte gör det särskilt lätt. Men jag tror knappast de svenska företagen var särskilt nöjda innan heller. Miljöpartiet är ju ett småföretagareparti och jag skulle gärna se att de profilerade sig tydligare där. Småföretagen behövs, den absoluta majoriteten av de svenska företagen har färre än 5 anställda, en hög andel är ensamföretagare.
Det känns ju inte som att vänsterpartiet kastar sig in i samarbetet med liv och lust direkt, såhär säger Lars Ohly apropå att partiet har fått krypa till korset och acceptera de budgetregler som partiet tidigare kritiserat t ex överskottsmål, budgettak och Riksbankens självständighet:
”Vi är inte lyckliga över dem, men vi accepterar dem. Vi har gjort en stor uppoffring för att få till stånd det här samarbetet.” (DN)
Läs mer: DN, Svd, HBT-sossen visar även TV-filmen där de framträder med sitt nya regeringsalternativ, Stig-Björn skriver i Expressen om det egendomliga i att partierna både har ett gemensamt valmanifest och varsitt, JMW Kommunikation, Thomas Ardenfors, Kenth Pettersson (m), Min rödgröna röra …och en förfärliga massa andra bloggar, det här är frågan där snart sagt varje bloggare har en uppfattning.