Birger Furugård är ett namn som ofta nämns i sammanställningar över den svenska nazismens historia. Han var ledare för ett av de första svenska nazistpartierna, och var en kort period i början av 1930-talet något av en samlande ledare. Men redan när Hitler tog makten i Tyskland 1933 hade hans stjärna börjat dala.
Nu kommer en bok om Furugårds liv som till största delen består av en sammanställning av skriftliga källor som tidningsurklipp, brev och dokument (Bernhards förlag, boken presenteras idag på Värmlands bokfestival i Karlstad). Furugård bodde en stor del av sitt liv i Värmland där han verkade som veterinär, bland annat i Deje vilket gjorde att han ibland kallades ”Deje-Hitler”. Boken fokuserar delvis på det värmländska perspektivet, men också på samtidens syn på Furugård och hans partikamrater.
Jag har skrivit ett förord till boken, och där skriver jag bland annat:
”Varför ska man bry sig om Birger Furugård, egentligen? Det uppenbara är att han var en av den svenska nazismens pionjärer. Men han var knappast någon imponerande ledare. Förvisso saknade han inte helt talang som talare och agitator, men någon ideolog var han knappast, och han saknade i hög grad förmågan att mobilisera massorna för den nazistiska rörelsen. Rent privat drogs han dessutom med problem som vartefter dominerade bilden av honom.
Oaktat detta kan studier av hans liv och gärning hjälpa oss att förstå hur den svenska nazismen såg ut såhär i starten, innan nazistpartiet tagit makten i Tyskland och i perioden kring när Hitler blev rikskansler 1933. Det är lätt att se parallellerna till idag. Nu som då drabbar nazister ofta samman med motståndare på vänsterkanten, och en del av de som drogs till nazismen då var precis som senare i historien kriminella och våldsamma även utanför politiken. Rörelsen imponerade mer i kraft av sitt våldskapital än genom anspråk på makt och positioner inom ramen för vårt parlamentariska system, och så är det fortfarande.
/…/Så sent som 2015 höll medlemmar i Nordiska motståndsrörelsen en minnesceremoni för Birger Furugård i hans födelseort Årjäng, och publicerade bilder på sin hemsida av den gamla veterinärbostaden i värmländska Deje där han bodde några år av sitt liv. För svenska nazister är uppenbarligen Birger Furugård fortfarande i högsta grad relevant, och kanske är det just det här som gör att vi ska läsa om Furugård.
Den växande högerpopulismen i Europa och världen har visat hur även ganska aviga ledare som Donald Trump kan vinna folkligt stöd och åtnjuta makt. Politiska rörelser baserar allt oftare sina framgångar på galjonsfigurer som framstår som mänskliga i all sin ofullkomlighet, och som tolkar känslor i folkdjupet som de vässar till en hatfull retorik. I så måtto hade kanske Birger Furugård varit en mindre oväntad ledare idag än han var då.”
Nu har min nya bok ”Vi måste förbereda oss på död – i huvudet på en terrorist” kommit från tryckeriet. Det dröjer kanske ännu några dagar innan den finns i handeln. Ni som bor i Hedemora kan höra mig berätta om den på biblioteket i morgon kväll, den 22 november kl 19.00.
Jag var med i 
Anna-Lena Lodenius 