Varför växer högeradikala partier i Europa? Jag medverkar i Dagens Arenas podd för att prata om detta. Samtalet trevar sig lite fram. Själva ämnet är alldeles för stort och komplicerat för en halvtimme, men jag försökte ändå bjuda på några infallsvinklar.
Även forskarvärlden är djupt oenig om hur man ska definiera den här partigruppen och vilka partier som man kan hänföra till samma miljö. I programmet pratar vi bland annat om österrikiska FPÖ, Italiens bröder och Georgia Meloni samt förstås Marine Le Pen och hennes franska nationalistpati.
Jag är egentligen mest nöjd med slutklämmen:
”Jag är jätteorolig för hur demokratin ska utvecklas i Europa. Därför att det vi har sett är att en massa människor har blivit mindre auktoritära med generationerna. Vi har liksom blivit friare och vi ställer större krav på politikerna och allt det där. Men det har också lett till ett väldigt utbrett politikerförakt där vi börjar rata de gamla politikerna och de gamla demokratiska processerna och tycker att de fungerade inte och de ledde till stagnation. Och i det kölvattnet kommer: 1) Nya partier. Det kan vara bra ibland. Miljöpartier, feministiska partier, piratpartier och sånt där.
2) Den dåliga sidan av det här är väl de partier som människor tycker är ett alternativ och ändå någonting att satsa på är så extremt auktoritära (tidigare i programmet pratar jag om högerradikala partiers demokratisyn och att de styrs av starka ledare eller kotterier och inte av sina medlemmar). Och det vet jag inte om folk ens fattar. Man ser att de är annorlunda. Men är de annorlunda på rätt sätt? Och vad innebär det här i förlängningen?
Vi lever ju också i en tid med sociala medier, det är mycket problem med fakenews och det finns svårigheter att hitta en fast grund att stå på. Och allt ska gå väldigt snabbt hela tiden och det är väldigt personfixerat. Och de här partierna är skräddarsydda för att fungera i ett sådant medieklimat. Och när de nu också vill montera ner public service och slår mot fria medier så är det absolut sådant som man kan ligga vaken på nätterna och grubbla över. För det här är en utveckling som vi nog bara sett början på är jag rädd. Om inte de andra partierna kan hitta ett väldigt effektivt sätt att arbeta mot det här.”
Anna-Lena Lodenius 