Husorganet Svenska Dagbladets ledarsida (som väl, ärligt talat, inte alltid känns som det som förgyller morgonstunden) slår idag till med en klockren iaktagelse av Per Gudmundsson: De två vinnande filmerna i årets guldbaggegala, vid sidan av Arn, är regisserade av Roy Andersson och Johan Kling (Darling) – alla priserna finns här. Båda har skapat sig förutsättningar för att filma genom reklamfilm och kommersiella uppdrag, de har inte gått via det offentligt sanktionerade film-Sverige.
”Den svenska filmpolitiken har fungerat i så måtto att den inte har förstört det som har byggts upp. Men att de två stora konstnärliga framgångarna på årets guldbaggegala bägge kan vittna om ett system som misshandlat dem visar att politiken kunde varit bättre. Filminstitutet skulle ge oss fler Ingmar Bergman. Vi fick Richard Hobert.”
Precis. Det måste vara något fel när det som anses vara kvalitet är så bedövande långtråkigt, korrekt och ibland rentav uselt (som vissa av just Hoberts filmer, jag säger bara Tre solar) samtidigt som de som hittar berättelserna om vår tid (som Darling, vilken tonträffning i dialogen och blick för samhällsklasserna) får gå med håven någon annan stans. Johan Kling gick via skruvade Nalles show och Stockholmare, båda klart nydanande på sitt sätt. Ska bli spännande att följa fortsättningen.
Anna-Lena Lodenius 
Jo Charlotte, du har rätt!Jag förstår också att det är det som Gudmundsson är ute efter. Han tycker säkert att offentlig finansiering inte är bra alls egentligen. Att alla ska gå den kommersiella vägen.Men det jag tycker han ändå fångar, även om vi inte är överens på den punkten, är att bilden för vad som är bra kultur är väldigt stel och att systemet inte fungerar som det ska.Nej Jimmy – jag minns faktiskt inte någon sådan fråga.Men jag hade svarat nej om jag fått den. Jag vill inte associeras med politiska partier, tackade som sagt nej till KD en gång. Jag är oberoende socialdemokrat, det är där jag har mitt hjärta i politiken. Men jag skulle inte göra vad som helst för socialdemokraterna heller. Det beror helt på sammanhanget.
”Nu hänger jag inte riktigt med?Eller fick jag en sådan fråga – det kommer jag inte ens ihåg.”Enligt Jens Leandersson i SD så bad de dig att vara med och skriva ett kapitel i deras 20års-bok.Om förfrågan stämmer, kan nu förklara hur du resonerat?
Ja, det är inte utan att man undrar hur filmkonsulenterna tänker. Men jag misstänker att Gudmundsson menar att det är politikens, finansieringsformens, fel, själv tror jag mer det är fråga om nån slags inkrökt kultur på Filmhuset som ställer till det.
Nu hänger jag inte riktigt med?Eller fick jag en sådan fråga – det kommer jag inte ens ihåg.Jag skriver aldrig i böcker för politiska partier, fick en fråga en gång från KD också.
Off topic:Skulle det inte bli ett bra blogginlägg av din Loddan om du skrev om hur du kände inför att Jens Leandersson bad dig att tillsammas med Tommy Funebo skriva i 20 års boken?