Ser att Annie Johansson, påtänkt efterträdare till Maud Olofsson (om hon bara förstår vinken och avgår), har både Margret Thatcher och Gudrun Schyman som förebilder. ”Otippad kombo”, skriver Svd.

Jag tycker snarare hon beskriver Centerpartiets vankelmodighet på ett förträffligt sätt. Ett parti som både försöker vara mer moderater än moderaterna (en accelererande utveckling under Mauds era) och det mjuka landsbygdspartiet med grön profil. Gudrun Schyman har förmågan att sälja in nästan vilket budskap som helst, hon är alltid är större än de partier hon företräder, en vänsterprofil som ändå inte känns alltför farlig.

Kommer osökt att tänka på Gösta Ekman-sketchen om centerextremisten (från Hasseåtage-revyn Glaset i öret) som handlar just om centerns vilja att vara mest i mitten av alla.

I höstas berättade Annie Johansson i DN att hon ser Margret Thatcher och Karin Söder som sina förebilder. Ska man se det som vänstersvängning eller som en distansering från det egna partiet?

Konstanten i detta är som ni noterar Margret Thatcher, en politiker som på sin tid var motståndare till att avskaffa dödsstraffet, strök apartheidsystemet medhårs och var kompis med Chiles fruktade diktator Pinochet.