Jag skrev på Svenska Dagbladets Brännpunkt i veckan om tanken att Breivik kan få efterföljare nu när han får så stora möjligheter att sprida sitt budskap. Min slutsats är att det säkert finns en och annan som söker så ondsinta förebilder, men att det hittills inte märkts mycket av detta och att det nog knappast rör sig om annat än enstaka personer.

”En gissning är att Breivik kommer att ägna mesta delen av tiden under de kommande åren, efter avkunnad dom, åt att förfärdiga ännu fler omfångsrika politiska pamfletter. Precis som i fallet med David Lane, en amerikansk nazist som avled 2007 efter många år i fängelse, kan hans texter bli upphöjda till nödvändig litteratur av anhängare som underkänner domsluten och ser honom som den frihetshjälte han själv vill bli betraktad som.

Mot detta talar den relativt begränsade litterära talang som de alster som vi hittills fått ta del av uppvisat. Men personer med dragning åt politisk extremism är inte alltid så nogräknade när det kommer till sådana kvaliteter, det är innehållet som räknas. /…/

Allt tyder på att Breivik är en solitär, även om han klippt och klistrat ur dokument som sprids av andra grupper. Det räcker gott att vara ensam för att åstadkomma en oerhört stor skada. Typiskt nog nämner han den så kallade Malmöskytten och John Ausonius i rätten, två personer som i likhet med honom själv verkar ha agerat på egen hand. En uppenbar skillnad är att de inte haft några större behov av att förklara sig för omvärlden på det sätt som Breivik har.”