Anna-Lena Lodenius

Strax före jul kom betänkandet i den statliga utredningen om förebyggande åtgärder mot våldsbejakande extremism. Avsikten med utredningen (jag har suttit med i en expertgrupp) har varit att föreslå hur det förebyggande arbetet ska organiseras på både nationell och lokal nivå. I betänkandet föreslås att Brottsförebyggande rådet, BRÅ, får en särskild roll i detta.

Samma dag som utredningen presenterades publicerades ett kritiskt debattinlägg i DN av forskaren Helene Lööw, Daniel Poohl på Expo och Christer Mattson  som arbetar med ett toleransprojektet i Kungälv. Samtliga har också suttit med i expertgruppen. De kritiserar att utredningen buntar ihop olika extremistmiljöer som våldsbejakande höger- och vänsterextremism samt islamism. Det som hände var som så ofta att många läste bara debattinlägget och inte utredningen. Miljöerna buntas alltså inte ihop, tvärtom beskrivs det mångordigt hur de skiljer sig från varandra. (Den kritik som framförs har dessutom inte märkts mycket av under arbetets gång, det är ju en förmån man har annars som expert i en utredning att i någon mån kunna påverka utredningsarbetet.)

Det var det var det beställande departementets önskan att hitta gemensamma åtgärder mot olika slags våldsbejakande extremism, inte utredarnas. Jag kan se både för- och nackdelar. Man kan inte ha olika brandkårer för olika eldsvådor, men det är klart att de våldsbejakande miljöer som vi ser idag skiljer sig åt på många punkter. Hur morgondagens hot ser ut har vi ingen aning om, men en rimlig gissning är att vi kommer att stöta på nya problem som vi inte har en aning om idag. Min kritik har handlat framför allt om att man lätt ser de mer uppenbara problemen med struliga ungdomar men missar välutbildade vuxna medvetna terrorinriktade individer som har förmåga att hålla sig undan. Å andra sidan är frågan om dessa grupper någonsin kan bemötas av ett lokalsamhälle, om det inte snarare är en fråga för en nationell säkerhetspolis.

En del av uppdraget var också att ta fram ett utbildningsmaterial. Det finns en utbildningswebb som jag skrivit delar av texterna till. Men materialet kommer inte att presenteras offentligt innan det finns en ansvarig myndighet som tar över ansvaret. Tanken är att webben ska utvecklas och kompletteras vartefter. Det är inte heller säkert att det blir så att vem som vill kan ta del av texterna, ett alternativ är att de förmedlas till personer som genomför en utbildning i våldsbejakande extremism.

Se även den filmade presskonferensen.