Vänsterextremist friad för mordförsök


A3I dag föll domen i Eskilstuna tingsrätt (rättegången hölls av säkerhetsskäl i Nyköping) där en 19-årig vänsterextremist friades för mordförsök på en aktivist i Vit makt-miljön som han knivhuggit. Enligt domen agerade vänsterextremisten i nödvärn. (Se  EskilstunaKuriren)

Vit makt-aktivisterna ska ha uppsökt honom i hans hem beväpnade med batonger och baseballträn natten till den 5 maj. I det tumult som uppstod knivskars en 29-åring svårt i bröstet. Men rätten anser sig inte ha kunnat bevisa att angreppet skett i syfte att döda.

19-åringen dömdes dock till 140 dagsböter för att ha vandaliserat ett radhus, som pekats ut som bostad för en meningsmotståndare, senare i maj i år. En grupp maskerade aktivister stod bakom skadegörelsen och den nu dömde 19-åringens blod påträffades på de krossade glasrutorna.

Rättegången följer efter en lång serie av händelser i Mälardalen där vänsterextremister och aktivister i Vit makt-miljön drabbat samman. Vänsterextremister anses ligga bakom mellan 30 och 40 attacker.  Den grupp som tagit på sig ansvaret är Revolutionära Fronten. P4:s  reporter Andreas Hedfors har genomfört en granskning som resulterat i flera radioinslag (P4 SörmlandP4 Sörmland 2, jag medverkade i ett samtal i P4)

Vänsterextremisterna beskrivs som yngre än motståndarna på högersidan, de flesta är män. Hittills har vänstern varit aktivare, men polisen befarar att vänstervåldet kan utlösa fler motreaktioner som leder till en våldsspiral. Revolutionära fronten är en liten organisation med rötter i protester kring Göteborgskravallerna 2001. Den finns i huvudsak i Örebro-området, Linköping, Stockholm och Göteborg med enstaka sympatisörer på andra håll i landet. I likhet med andra vänsterextremistiska grupper i den så kallade autonoma rörelsen handlar det om en nätverksbetonad och lös rörelse, men det finns för ovanlighetens skull en nationell talesman som uttalat sig i medierna.

Fler källor: P4 Västmanland, SVT Nyheter, SVT Nyheter 2SR NyheterRevolutionära Frontens Facebooksida

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , | 8 kommentarer

Saker man kan undra över

IMG_5191Jag är just hemkommen från Berlin, för vilken gång i ordningen kommer jag inte längre ihåg. Trevligt som alltid, men det finns några saker jag undrar över:

1) Hur är det möjligt att ha en fungerande kollektivtrafik  i Berlin till ett hyfsat pris utan spärrar  i tunnelbanan och ständiga kontroller, och inte i Stockholm? I Berlin köper besökaren med fördel ett Welcomecard på flygplatsen eller tågstationen och reser sedan obegränsat, även till och från flygplatsen! Otroligt bekvämt. Welcomekortet ger även rabatt på massor av museer m m . Kan det vara så, å hemska tanke, att hela kontrollapparaten kostar så mycket att det är lönsammare att låta en och annan åka fritt?

IMG_52552) Tyskland är visserligen ett mycket större land. Men efter att ha besökt det enormt ambitiösa Film- och TV-museet vid Potsdammer Platz för andra gången ser jag framför mig en svensk motsvarighet som hyllar Ingmar Bergman, Bo Widerberg, Mauritz Stiller och andra. Varför har inte vi också museum med rum som samlar minnen av Greta Garbo och Ingrid Bergman, eller som visar utdrag ur Lasse Hallström, Janne Halldoff och Roy Anderssons filmer på TV-skärmar (ja, jag vet att allt de tagit i inte blivit guld, men mycket är kul även som tidsspeglar)? Helst skulle jag vilja se ett sådant museum vid Filmstaden i Råsunda där det även finns en tydlig historisk koppling.

3) I Berlin har motsvarande postkodlotteriet gått in med pengar för att upprätta ett museum som speglar homo-, bi- och transsexuellas kultur och historia, Schwules Museum (en stark rekommendation, i nya lokaler och inte minst konsten har fått mer plats).  I London räddar ett liknande lotteri en förfallen Music Hall-teater, Wilton Music Hall – för övrigt också en spännande scen i London. Varför har inte vi också en stöttning av kulturen på motsvarande sätt? Har en känsla av att i Sverige är det idrott som gynnas i lotterier. Men kulturen är väl i minst lika mycket behov av pengar?

IMG_51824) När man går runt i Förintelsemonumentet i Berlin fylls man av tankar och känslor, man känner sig liten, vilsen, stenarna blir högre och lägre i ett oförutsägbart mönster. Det är vackert och skrämmande på samma gång. Så jämför jag med de svarta korvarna som slängts ut vid Nybroplan till minne av Raoul Wallenberg. Vad gick snett?

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , | 3 kommentarer

Strövtåg i Värmland

Det är konstigt. Jag åker ofta till Värmland, men nästan alltid för jobb. Det betyder att jag sett Frödingland en tid då få turistar där. Tack vare goda värdar som Greger Wahlgren på Brottsförebyggande centrum har jag ändå fått se Mårbacka, fast när allt var stängt, och bestigit Gurlita klätt, även om jag fick pulsa i snö upp på toppen. Utsikten var ändå magnifik. Men i år passade jag på att göra en snabb Värmlandstur mitt i sommaren, och det gav mersmak.

Vi besökte förstås Mårbacka, bra och kunnig guide, mysigt gammaldags fik med kopparpannor och pelargonier. Konstnären Lars Lerins akvareller är väl värda att se och kul att Karlstad gett en levande konstnär ett helt eget museum, Sandgrund (fast lite synd på Munkfors som förlorade dragkampen). Missa inte dokumentären ”För dig naken” om honom som gått på TV. Missa inte heller gästutställarna, just nu Lars Brunströms suggestiva hyenor.

Här är några mer udda tips från resan:

1) Fridolf Rhudin-museet i Munkfors

olle i skratthultMuseet är egentligen tillägnat tre personer som samtliga föddes i kommunen: förutom Fridolf Rhudin, vars popularitet när det begav sig var av en storhet vi sällan skådat, även bondkomikern Olle i Skratthult och Bosse Parnevik. Inte minst Olle i Skratthult är en fascinerade person vars karriär utspelade sig till största delen efter att han emigrerat och bland svensk-amerikaner. Museet drivs ideellt av entusiaster, framför allt Owe Clapson som även håller i guidade turer. Dessutom anordnas en årlig bondkomikfestival som vi precis missade.

 

 

2) Elvismuseet i Karlstad

IMG_4804Först tror man att GPS-en visar fel, färden går på slingriga vägar in och ut ur industriområden utanför Karlstad. Men till sist uppenbarar sig en röd tegelfastighet där Ulla-Britt Aronsson visar upp sin egen samling av Elvis-föremål. Ulla-Britt berättar gärna om sina många besök i Graceland och förutom varje upptänklig souvenir kan man bläddra i album med foton från hennes möten med kända och okända personer som delar hennes Elvis-intresse. Missa inte heller att hon också säljer gamla vinylskivor, jag hittade flera roliga och ganska ovanliga. (Se Karlstad-tidningen)

3) Loppisen i Stöpafors


IMG_5062 (2)Vi tröttnade på att köra efter loppisskyltar och inse att vi hamnat i ett garage där någon slängt ut prylar som blivit över till allmän beskådan. I stället letade vi upp en enormt stor och välsorterad loppis i Stöpafors norr om Sunne. Det visade sig vara ett lyckokast, inte minst för alla dansbandsplattor som jag köper mest för omslagen, Värmland är ju nu en gång dansbandens Mecka. Men i Stöpafors hittar man faktiskt det mesta, bästa fyndet var nog en snygg femtiotalslampa till ett bra pris. Ska bara byta kontakten, alltid ett elände med gammal elektronik.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar