Det är konstigt. Jag åker ofta till Värmland, men nästan alltid för jobb. Det betyder att jag sett Frödingland en tid då få turistar där. Tack vare goda värdar som Greger Wahlgren på Brottsförebyggande centrum har jag ändå fått se Mårbacka, fast när allt var stängt, och bestigit Gurlita klätt, även om jag fick pulsa i snö upp på toppen. Utsikten var ändå magnifik. Men i år passade jag på att göra en snabb Värmlandstur mitt i sommaren, och det gav mersmak.
Vi besökte förstås Mårbacka, bra och kunnig guide, mysigt gammaldags fik med kopparpannor och pelargonier. Konstnären Lars Lerins akvareller är väl värda att se och kul att Karlstad gett en levande konstnär ett helt eget museum, Sandgrund (fast lite synd på Munkfors som förlorade dragkampen). Missa inte dokumentären ”För dig naken” om honom som gått på TV. Missa inte heller gästutställarna, just nu Lars Brunströms suggestiva hyenor.
Här är några mer udda tips från resan:
1) Fridolf Rhudin-museet i Munkfors
Museet är egentligen tillägnat tre personer som samtliga föddes i kommunen: förutom Fridolf Rhudin, vars popularitet när det begav sig var av en storhet vi sällan skådat, även bondkomikern Olle i Skratthult och Bosse Parnevik. Inte minst Olle i Skratthult är en fascinerade person vars karriär utspelade sig till största delen efter att han emigrerat och bland svensk-amerikaner. Museet drivs ideellt av entusiaster, framför allt Owe Clapson som även håller i guidade turer. Dessutom anordnas en årlig bondkomikfestival som vi precis missade.
2) Elvismuseet i Karlstad
Först tror man att GPS-en visar fel, färden går på slingriga vägar in och ut ur industriområden utanför Karlstad. Men till sist uppenbarar sig en röd tegelfastighet där Ulla-Britt Aronsson visar upp sin egen samling av Elvis-föremål. Ulla-Britt berättar gärna om sina många besök i Graceland och förutom varje upptänklig souvenir kan man bläddra i album med foton från hennes möten med kända och okända personer som delar hennes Elvis-intresse. Missa inte heller att hon också säljer gamla vinylskivor, jag hittade flera roliga och ganska ovanliga. (Se Karlstad-tidningen)
Vi tröttnade på att köra efter loppisskyltar och inse att vi hamnat i ett garage där någon slängt ut prylar som blivit över till allmän beskådan. I stället letade vi upp en enormt stor och välsorterad loppis i Stöpafors norr om Sunne. Det visade sig vara ett lyckokast, inte minst för alla dansbandsplattor som jag köper mest för omslagen, Värmland är ju nu en gång dansbandens Mecka. Men i Stöpafors hittar man faktiskt det mesta, bästa fyndet var nog en snygg femtiotalslampa till ett bra pris. Ska bara byta kontakten, alltid ett elände med gammal elektronik.
Anna-Lena Lodenius 
