Ny bild av de svenska IS-resenärerna

Änligen kan Doku presentera en rapport som vi arbetat med i flera år om de som reste till Syrien för att strida för IS och andra jihadistgrupper från början till mitten av 2010-talet. I fokus står 71 resenärer som reste från Göteborgsområdet, varav 19 kvinnor. Vi har tagit fram offentliga data på samtliga samt tittat på deras inbördes relationer. Arbetet har genomförts i samarbete med Segerstedtinstitutet.

Jag har framför allt arbetat med att ta fram ett underlag för ett sociogram och resultatet visade att de som reste ofta var familj eller släkt och att många hade gått i samma skolor. Just den delen av undersökningen är ett gott exempel på hur hög grad radikalisering är en social process. Individen påverkas självklart av de som står närmast och i det här fallet har det fått vådliga följder. Många kom senare att begå fruktansvärda brott tillsammans. Som syns i sociogrammet finns ett kluster kring en skola (som jag kan avslöja ligger i Bergsjön) där många gått som senare agerade gemensamt i Syrien. Men som synes finns också andra små kluster och grupperingar av familjemedlemmar.

Detta sociogram skapades utifrån data i min och Magnus Sandelins undersöknng av radikala jihadister som reste till Syrien från Göteborgsområdet.

Utöver dessa mer uppenbara relationer finns det förstås starka vänskapsband och individer som fungerar som nav där de knutit andra kring sig. I realiteten är alltså nystanet av relationer ännu tätare. Jag har försökt titta på de få som hamnat helt utanför och min teori är att en del av dessa radikaliserats i ett annat land. Nästan 62 procent av de som reste är födda i ett annat land och vissa har även bott i andra länder på senare år, även om de befann sig i Göteborg perioden innan resan till Syrien vilket var utgångspunkten för undersökningen. (Några inivider tycks t ex av och till ha befunnit sig i London.)

Medelåldern bland IS-resenärer har tidigare sagts vara relativt hög, närmare 30 år. Men det beror på att några äldre individer drar upp genomsnittet. Tittar man i stället på medianåldern är den bara 23 år. Det finns, som tidigare sagts, en stark dominans för de som vuxit upp i utanförskapsområden. Det mest framträdande området i undersökningen är Bergsjön. Många har också bott och gått i skola i Biskopsgården och skolresultaten är påfallande dåliga. Rapporten är en fingervisning om vilken krutdurk som finns i de här områdena.

Mer statistik och information om undersökningen hittar ni på Dokus hemsida.

Doku är helt beroende av donationer för att kunna bedriva sin granskande verksamhet. Hjälp oss genom att stödja oss ekonomiskt: swish: 1232570844, bankgiro: 5310-8924.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Fackets kamp mot nazismen

Inför poddsändning med Dagens Arbete, f v Helle Klein, Harald Gatu och jag. Foto: Niklas Porter

En korvfabrik som hölls öppen på nätterna där man stoppade norska sedlar i konservburkar för vidare transport till den norska motståndsrörelsen under den tyska ockupationen på 1940-talet, kurirer som letade efter någon som bar en vintermössa på sommaren på en tågstation nära den norska gränsen i Värmland för att överlämna en väska med viktiga dokument till samma rörelse. Det är två exempel på hur unga i arbetarrörelsen stöttade kampen mot nazismen under åren då Nazi-Tyskland terroriserade både sitt eget folk och resten av Europa.

I veckan publicerade Dagens Arbete Historia ett poddsamtal om fackets och arbetarrörelsens kamp mot nazismen där jag medverkade tillsammans med reportern Harald Gatu. Vi intervjuades av Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

Samtalet utgick för min del framför allt från mina två böcker ”En värmländsk Hitler – Birger Furugård och de första svenska nazisterna” som kom förra året och i ännu högre grad från ”Tvåfrontskrig – facklig kamp mot nazism och kommunism” från 2002. I den berättar jag mycket om facket och arbetarrörelsens arbete med att motarbeta antidemokratiska tendenser och extremism både från extremhöger och extremvänster.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Fler som lovordar min SD-bok

Det har kommit fler positiva omdömen om min senaste bok om Sverigedemokraterna. I helgerna har den rekommenderats av flera personer på Twitter, omnämnts i olika sammanställningar och nyss upptäckte jag att den recenserades av Axess i det sista numret som kom 2022 (nr 9). Recensionen, som är skriven av Charlotta Seiler Brylla, professor i tyska vid Stockholms universitet, ligger i sin helhet på nätet.

Hon avslutar med att kalla boken ”en perfekt introduktion som jag hoppas når läsare också bland dem som påskyndat normaliseringen och inte minst bland dem som ser SD som ett offer i medierapporteringen. Lodenius framställning är saklig och nykter, helt befriad från den moraliserande och sarkastiska jargong som ibland präglar beskrivningar av SD, även om hennes ärende är att ”påminna om både vad SD är idag och vad SD har varit”. Sverigedemokraternas realpolitik må vara oprövad och vag i konturerna, men deras samhällsvision har alltid varit tydlig. I Tidöavtalet ser vi delar av den ta form.” 

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , | 2 kommentarer