Snart är det jul igen

I år började julen tidigt med Jul-Sunkit redan den 25 november. Det blir däremot inget julprogram i P4 där jag och Fredrik af Trampe sänt sedan 2015. Tråkigt men besparingar och nya chefer har spelat in. Desto mer glädjande att vi har bjudits in att prata julmusik i Förmiddag i P1 med Johar Bendjellou på julafton. Det blir hyfsat med tid och vi ska även få spela några låtar.

Annars kan jag rekommendera min senaste spellista med lite ovanligare julmusik som kanske kan vara bra att ha tillgänglig när det vanliga utbudet börjar trötta ut öronen en bit in i advent.

Här kommer en lista på vilka låtar vi spelade på årets Jul-Sunkit. Det blev lite färre än tidigare vilket bland annat berodde på ett trevligt julklappslotteri och att stället skulle stänga redan kl 23 (normalt 01.00). Det blev som vanligt en blandning med några nyare fynd och många som de som deltog säkert kände igen. Sunkit är ett ställe där stammisarna kommer fram och önskar ”Vi önskar er alla en riktigt god jul” med Paul Paljett som ses som en klassiker här men knappast på särskilt många andra ställen.

Låtlista Jul-Sunkit 2024

Come Back Christmas – Allen Ginsberg
Så ska julen låta – Peter Harrysson
Santa Came on a Nuclear Missile – Heather Noel
Sjömansjul på Hawaii – Gustav ”Stålfarfar” Håkansson
En vit HD, tomten kommer på HD – Kenneth and the Knutters
Kör hem till julen (Driving home for Christmas) – Lessebos Elvis
En riktigt god jul – Loket feat. Harald Treutiger
Jag önskar er alla en riktigt god jul – Paul Paljett
Jingle Bells – The Singing Dogs
Jul i Vilda Västern – Cacka Israelsson
Nu tändas tusen juleljus – Eilert Pilarm
Julen är här – Thore Skogman
Nisses juljoddel – Klasse Möllberg
Beatles Bossa Nova (The Girl from Ipanema) – Anita Lindblom
Vart tog tomten vägen – Leif ”Loket” Olsson
Mössens jul – Freddie Wadling
Jag vill inte va’ din pepparkaksgubbe – Lasse Berghagen
Juldans – Sommarkatten
Jul i Las Palmas (Sjömansjul på Hawaii) – Harry Brandelius
En spansk jul – Östen Warnebring
Ett julkort från förr – Målle Lindberg
Mer sprit (Mer jul) – J Ahlstrand
En julsaga (Fairytale of New York) – Lotta Engberg och Sven Wollter

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Varför växer högerradikala partier?

Varför växer högeradikala partier i Europa? Jag medverkar i Dagens Arenas podd för att prata om detta. Samtalet trevar sig lite fram. Själva ämnet är alldeles för stort och komplicerat för en halvtimme, men jag försökte ändå bjuda på några infallsvinklar.

Även forskarvärlden är djupt oenig om hur man ska definiera den här partigruppen och vilka partier som man kan hänföra till samma miljö. I programmet pratar vi bland annat om österrikiska FPÖ, Italiens bröder och Georgia Meloni samt förstås Marine Le Pen och hennes franska nationalistpati.

Jag är egentligen mest nöjd med slutklämmen:

”Jag är jätteorolig för hur demokratin ska utvecklas i Europa. Därför att det vi har sett är att en massa människor har blivit mindre auktoritära med generationerna. Vi har liksom blivit friare och vi ställer större krav på politikerna och allt det där. Men det har också lett till ett väldigt utbrett politikerförakt där vi börjar rata de gamla politikerna och de gamla demokratiska processerna och tycker att de fungerade inte och de ledde till stagnation. Och i det kölvattnet kommer: 1) Nya partier. Det kan vara bra ibland. Miljöpartier, feministiska partier, piratpartier och sånt där.

2) Den dåliga sidan av det här är väl de partier som människor tycker är ett alternativ och ändå någonting att satsa på är så extremt auktoritära (tidigare i programmet pratar jag om högerradikala partiers demokratisyn och att de styrs av starka ledare eller kotterier och inte av sina medlemmar). Och det vet jag inte om folk ens fattar. Man ser att de är annorlunda. Men är de annorlunda på rätt sätt? Och vad innebär det här i förlängningen?

Vi lever ju också i en tid med sociala medier, det är mycket problem med fakenews och det finns svårigheter att hitta en fast grund att stå på. Och allt ska gå väldigt snabbt hela tiden och det är väldigt personfixerat. Och de här partierna är skräddarsydda för att fungera i ett sådant medieklimat. Och när de nu också vill montera ner public service och slår mot fria medier så är det absolut sådant som man kan ligga vaken på nätterna och grubbla över. För det här är en utveckling som vi nog bara sett början på är jag rädd. Om inte de andra partierna kan hitta ett väldigt effektivt sätt att arbeta mot det här.”

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Till minnet av Lars Vilks

Det har gått tre år sedan sedan konstnären Lars Vilks dog. Strax efter att han omkommit i en olycka skrev jag en text på Doku:s hemsida där jag funderade över hans öde och gärning. Där skriver jag bland annat: ”Många som inte velat stå upp för Lars Vilks yttrandefrihet har känt sig tvingade att påpeka att de inte ser honom som någon bra konstnär. Som om det skulle ha något med saken att göra. Vilks själv ställde frågan: Så om jag målade Muhammed som hund i bländande teknik, vore det mer acceptabelt? Knappast för hans belackare. 

Yttrandefrihet handlar inte om rätt eller fel, den bör inte vara kopplad till kvalitetskriterier och inte heller till individens status och ställning. Det borde vara självklart, men det är det uppenbarligen inte. Kanske var det ytterligare en anledning till den ambivalens som många kände inför honom: att han blottlade våra egna inkonsekvenser.” 

Artikeln slutar såhär: ”Vilks betalade ett högt pris för sina provokationer, och att besinna sig såg han inte som något alternativ, han målade definitivt inte med osynligt bläck. Hans agerande kunde ha öppnat ögonen på fler för hur islamistisk terror och åsiktsförtryck fungerar, om de vågat se att det som drabbade honom var mycket större än konstnärens eget öde.”    

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , | 1 kommentar