Marknaden löser sällan några problem

I morse kom ännu ett avslöjande av hur det står till med en del av den privata verksamhet som vi betalar med skattemedel. Rapport berättade att privata förskolor får ha kvar sina bidrag, trots att de inte ger barnen tillräckligt med mat, bestraffat barn fysiskt, glömt dem i parker. Granskningen gäller de 10 kommuner som har högst andel privat barnomsorg.

Den som råkat sätta sitt barn i en av värsta privata förskolorna har svårt att få rätt, de kan hålla barnet hemma men har svårt att hitta en annan plats inom barnomsorgen, särskilt i Stockholm där det är långa köer. Valfrihet i Stockholm betyder dessutom oftast privat eller privat, redan när jag fick min dotter för 16 år sedan fanns det inte ett enda kommunalt dagis kvar på vår del av Södermalm i Stockholm.

För några år sedan gjorde Kommunal Stockholm en liknande studie av privat vård, skola och omsorg i Nacka och Täby, två kommuner som ofta framhölls som mönsterkommuner på privatiseringsområdet. Den visade att det letat sig in rent oseriösa bolag i dessa branscher som underlät att betala skatt och pension, bluffade och använde sig av allehanda tricks för att öka sin lönsamhet. Kontrollen var minimal, risken att upptäckas försvinnande liten.

Borgerliga, och tyvärr ofta även socialdemokratiska, politiker har privatiseringar som evangelium, de tror att marknaden löser problemen som den offentliga sektorn inte klarar. Sanningen är att marknaden inte självklart löser någonting. Det finns goda exempel, det är väl bra. Men marknaden måste granskas, beläggas med tydliga krav, det ska vara total insyn i allt som bekostas med skattemedel. Felet är inte undantaget, girigheten är marknadens motor, problemen kan stävjas med politisk styrning och tydliga regler. 

Det som gör mig mest, ursäkta uttrycket, förbannad, är också att det är de svagaste som drabbas, våra barn, gamla, senila, sjuka. Människor som ofta inte har makt att klaga.

Annonser

Om annalenalod

Journalist och författare, specialiserad på politisk extremism, migration, migrantarbetares rättigheter, mänskliga rättigheter etc.
Det här inlägget postades i förskolor, Kommunal, privatiseringar. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Marknaden löser sällan några problem

  1. Jag är inte motståndare till privata förskolor, min egen dotter gick i en som vi nöjda med. På min del av Söder var det som sagt bara privata, på andra håll (förorter etc) är det säkert mest kommunala. Det är samma med bostadsrätter och andra former av utförsäljningar, det privata tar russinen, den trista gamla bullen får det offentliga ta hand om. Men är det valfrihet som gäller borde möjligheterna finnas både i stan och i förorterna, i glesbygd likväl som i storstäder. Så är det som bekant inte.Det som Rapport visade är inte bara de privata bolagens fel, ansvaret vilar lika tungt på politikerna som gör slarviga ogenomtänkta upphandlingar utan ordentliga uppföljningar.En dagisplats eller plats på demensboende är ingenting man bara säger upp och byter hur som helst. Att det finns oseriösa företag drabbar för övrigt även de seriösa som försöker göra rätt för sig.

  2. Robert Thorburn skriver:

    I Stockholm stad finns det 981 förskolor, av dessa är 577 kommunala, 298 drivs i privat regi och 106 drivs av föräldrakooperativ. Bilden att det knappt finns några kommunala förskolor kvar stämmer alltså inte. Jag tycker att det är mycket bra att man granskar fristående förskolor. Det är oerhört viktigt att kvaliteten i dessa verksamheter är hög – både för barnens, föräldrarnas och medarbetarnas skull. Dessutom är det ju våra skattepengar som används och de ska användas väl. Flera av de fel som uppmärksammas i inslaget är oerhört allvarliga och ska inte få förekomma – inte tu tal om den saken. Däremot hade det varit bra om man gjorde motsvarande granskning av de kommunala förskolorna. Då hade vi kunnat få till en bättre diskussion. Det vore bättre om man kunde fokusera på att lära av varandra och hitta system för att säkra kvaliteten istället för att använda en verksamhet som är en viktig del i barnens utveckling som ideologiskt slagträ. Barnen vinner knappast på det.Jag är helt övertygad om att man kommer att hitta brister och felaktigheter inom alla verksamheter – oavsett vem som driver dem. Målet måste vara att komma tillrätta med problemen så att barnen får en så bra omsorg som möjligt./Robert Thorburnprojektledare för fristående förskolors nationella nätverk (under bildande)

  3. Du får köpa vad du vill för dina pengar. Det jag reagerar på är att man inte tar mer ansvar för vad som görs med skattemedel. De som utför tjänster för oss alla ska granskas noga, det är politikernas skyldighet att se till. För övrigt gillar jag blandekonomi.

  4. Anonymous skriver:

    Fattar inte varför vänstermänniskor går igång på "den fria marknaden". En fri marknad innebär ju att du som konsument kan välja eller rata ett alternativ.Motsatsen, dvs planekonomi, har mig veterligen inte gjort särskilt många människor lyckliga. Undantag möjligen den styrande familjen i Nordkorea eller bröderna på Kuba.

Kommentarsfältet är stängt.