
Stockholmsförorten Kärrtorp håller på att bli det nya Söder, allt fler flyttar ut och söderförorterna fylls med inte minst barnfamiljer i behov av större ytor och mer grönt. På sista tiden har det klottrats allt mer hakkors och det finns rapporter om misshandel och annat som sätts i samband med nazister i området. Det sägs att det flyttat in en nazist med kopplingar till Svenska motståndsrörelsen.
I helgen protesterade hundratals invånarna, manifestationen hamnade i nyheterna efter att den attackerats av ett 40-tal nazister. En otäck händelse som upprörde många.
Det har sagts att sammandrabbningen påminner om händelser på 90-talet. Det gör det framför allt i ett avseende: den breda folkliga protesten mot rasism. Här har medborgare i alla åldrar gett sig ut och protesterat, det finns en genuin förankring bland de som faktiskt bor här. Jag känner själv många som gör det, och det är ingen tvekan om att frågan engagerar.
Nu på söndag hålls en ny demonstration. Det jag är mest orolig för är en upptrappning där det kommer fler nazister, rustade för mer våld, och att de möts av tillresta vänsterextremister som försöker ta över manifestationen och som brukar ännu mer våld för att slå tillbaks mot nazisterna. Det brukar betyda, om vi försöker lära oss av historien, att de vanliga medborgarna tröttnar och går hem. Antirasismen tappar kraft och allt slutar i ett krig mellan ytterligheter. Jag håller tummarna för att de många kloka engagerade medborgare som sluter upp håller ställningarna och markerar mot våld av alla slag och oavsett var det kommer ifrån.
Jag uttalade mig om händelserna i Kärrtorp igår i P1 Morgon och P4 Extra med Lotta Bromé igår (inslaget ligger först i programmet). Det har skapats något som kallas Linje 17, mot mångfald mot rasism och fascism. 5 000 personer har redan anmält att de tänker delta i nästa demonstration på den antirasistiska sidan.







