Jag skriver mer om Sveriges förste nazistledare

Jag skriver i senaste numret av ”Populär historia” och det handlar om Birger Furugård, Sveriges förste nazistledare som ju också är ämnet för en bok som kom ut förra året. Artikeln börjar på Hötorget i Stockholm:

Det var en fredagskväll i januari 1932, bara ett år före nazisternas maktövertagande i Tyskland och det svenska nazistpartiet som Birger Furugård var ledare för, Svenska nationalsocialistiska partiet (SNSP), skulle hålla sitt första stora offentliga möte i Stockholm. Sammankomsten skulle äga rum i en lokal
ägd av arbetarrörelsen, men uthyraren hade backat ur och nazisterna såg ingen annan råd än att ställa sig mitt i stan på Hötorget, i ett försök att sprida budskapet.

Så fort torghandeln var över började unga män i bruna skjortor, stövlar och skärmmössa släpa fram en packlår. På detta anspråkslösa podium skulle deras ledare kliva upp och tala. De svenska nazisterna hade förgäves ansökt om tillstånd att bjuda in Joseph Goebbels (blivande nazitysk propagandaminister) och Adolf Hitler (blivande rikskansler), för att de skulle hålla tal vid flera offentliga möten i Stockholm.


Ansökan avslogs utan motivering, trots att Birger Furugård överklagade och försäkrade att avsikten inte var att talarna skulle lägga sig i svensk inrikespolitik. De skulle bara informera om nationalsocialismen som det »tjugonde århundradets världsåskådning«.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , | Lämna en kommentar

I huvudet på en terrorist

Den nya ljudboken har fått ett nytt omslag och lästs in av Lars Winclair. Den ges ut av Historiska Media.
Den gamla boken som kom på Atlas 2017 innehåller åtta berättelser, även två historiska.

Min bok ”Vi måste förbereda oss på död – i huvudet på en terrorist” kom 2017 på Atlas förlag och innehöll berättelser om människor som begått terrorbrott. Varje berättelse fokuserade på en enskild individ och boken var ett försök att förstå terrorn utifrån olika livsöden, vilken påverkan som förekommit och hur tidsandan sett ut vid det aktuella tillfället. Boken fick mestadels fina recensioner men gavs ut i ett kritiskt skede för förlaget där flera av de som arbetat med boken slutade. Den marknadsfördes dåligt och blev inte så mycket läst.

Först nu, fem år senare, ges sex av berättelserna ut som en ljudbok av Historiska Media. Det handlar om personerna bakom högerextremistiska dåd som bomben i Oklahoma City 1995 och en mordserie som ägde rum i Tyskland fram till 2011, islamistiska dåd i London och Nice samt den vänsterextremistiska grekiska sekten 17 november som existerade i flera decennier. Jag intervjuar även en norsk man som idag är terrorforskare men som själv greps på 1970-talet och fängslades för ett planerat bombdåd i Beirut.

Bokens titel har kortats till ”I huvudet på en terrorist”. Den släppts den 25 juli och finns därefter bland annat på de stora ljudbokssajterna. Jag har ännu inte hört den, men tror att den lämpar sig väl för att bli ljudbok. Berättelse är i stort sett kronologiska och de kan läsas separat. Recensenterna påpekade att det var spännande läsning men att boken också väckte tankar och frågor om terrorns väsen. (Vill någon ha även min berättelse om huvudpersonerna bakom Amalthea-attentatet i Malmö 1908 och mordet på den ryske tsaren 1891 finns fortfarande den tryckta boken till försäljning.) .

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Högerpopulisterna sviker Putin

Putin har haft många vänner bland Europas högerpopulister, men efter attacken på Ukraina och det pågående kriget har allt fler valt att vända honom ryggen. Det här skriver jag om i en rapport för Palmecentret: ”Frihet under attack – Putin och de europeiska högerpopulisterna”.

Jag har försökt jag ringa in vilka motiv som Putin har för att söka stöd bland högerpopulistiska partier och vilka partier som kan räknas till vänkretsen. Jag berättar också lite om vilka metoder som använts och hur umgänget sett ut.

Avslutningsvis går jag igenom ett antal länder och partier och försöker beskriva hur relationerna både sett ut och hur de ser ut idag. Det finns flera europeiska länder där man av historiska skäl har en komplicerad relation till Ryssland, till exempel Finland. Sannfinländarna har följdriktigt inte utmärkt sig genom att vara något påtagligt Putin-vänligt parti.

Länderna i östeuropa har också ofta en komplicerad relation till stormakten i regionen. Tjeckien har länge betraktats som det mest Putin-skeptiska landet efter USA. Men stödet för den ryska regimen skär rakt genom det forna östblocket. Putin har en av sina varmaste supportrar i den ungerske ledaren Orbán och hans parti Fidez medan polska Lag och rättvisa, som ofta jämförs med Fidez och som driver en likartad politik som mött kritik för kränkningar av mänskliga rättigheter, ställt sig helhjärtat på Ukrainas sida. Polen har också kritiserat Ungern för en alltför välvillig inställning till Ryssland.

Den 14 juni hålls ett seminarium kring denna text och en annan text av Mats Wingborg om Sverigedemokraterna och Putin. Den som är intresserad kan anmäla sig, information finns i bilden här intill. Annars finns rapporten på nätet, se länk ovan.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , , , , | Lämna en kommentar