Det är mogna kvinnor som gäller

När jag var i USA gick jag och dottern och såg Mamma Mia på bio. Det var en liten biograf i en liten stad. Tjejen som rev biljetten hade ingen aning om vad ABBA var och än mindre att det fanns svenskar bakom filmen och musiken. Men vilken succé. Den halvfulla salongen kokade av skratt och positiva tillrop, och när sluttexterna rullar applåderar hela salongen. Kvinnan bakom mig säger till sin väninna: ”Can I have it once more?”.

Historien, för er som inte sett filmen eller scenföreställningen, är lövtunn. Kan berättas i två meningar och det tänker jag inte ens göra. Men man blir glad. Och jag har inte ens gillat ABBA särskilt mycket. Men det finns en livsglädje som är svår att inte ryckas med i. Tror också en del av åtminstone min entusiasm handlar om att filmens huvudpersoner inte är det unga kärleksparet utan tre halvfula, lagom rundnätta och rätt galna kvinnor i övre medelåldern. Visserligen utrustade med mycket charm och självironi, men ändå. I centrum står förstås Meryl Street som faktiskt sjunger bra också, vilket är mer än man kan säga om en del av de andra (framförallt männen, i synnerhet Pierce Brosnan sjunger förfärligt, fast det gör inte så mycket).

Mogna kvinnor verkar vara en trend. Supermodellerna från förr är tillbaka och håvar in stora arvoden så fort de visar sig. Läste just i Svenska Dagbladet att danska Helena Christensen valts ut som modell för det svenska framgångsrika klädmärket Odd Molly. Såhär säger säger Odd Mollys designer Karin Jimfelt-Ghatan till Svd:
”Hon är drömmodellen. Förutom att hon är fantastiskt vacker har hon ett lugn och en energi som kvinnor över 40 kan hitta, när man slutar vara ängslig över vem man är, som känns väldigt inspirerande.”

Fick ett fint silverhalsband från trendiga smyckesföretaget Pilgrim när jag fyllde år i somras. Även de har Helena Christenson som sin modell (mer om Helene Christensens reklamuppdrag i Resumé). Nu ser hon ju bättre ut än de flesta 40-plussarna. Men lite uppmuntrande är det ändå att inte bara purunga kvinnor anses tilldragande.

Publicerat i Abba, Helen Christensen, Mamma Mia, Meryl Streep, Odd Molly | 2 kommentarer

Myndigheterna krävde abort i 7:e månaden

Häromdagen träffade jag en kvinna från Göteborg som växte upp under samma period som jag. Med en bror, precis som jag. Jag fick senare ytterligare en bror. Men när hennes mamma blev gravid på nytt tvingade de sociala myndigheterna henne att abortera bort barnet. Hon var då gravid i 7:e månaden. Myndigheterna ställde henne inför ett ultimatum: Antingen aborterar du bort barnet eller så tar vi ifrån dig dina båda andra barn. Dessutom måste du sterilisera dig. Två familjer i Sverige kring slutet av 50-talet, början 60-talet. Så lika men ändå så olika.

Moderns enda brott var hennes ursprung: hon var vad vi brukar kalla för resande, eller traveller med den anglosaxiska termen. En osynlig grupp i samhället som ibland associerar sig med romerna, ibland inte. Men som inte klär sig eller ser ut på något särskilt sätt. Förr i världen talade man om tattare. Tvångssteriliseringar av bl a romer och resande pågick i Sverige ända in på 70-talet. Ingen vet hur många som drabbats.

De senaste dagarna har jag varit moderator för en konferens om romer och resande som arrangerats av regeringens delegation för romska frågor. Delegationens ordförande är Maria Leissner och igår talade bl a Nyamko Sabuni som är minister med ansvar för diskrimineringsfrågorna. Idag talade vi en del om förföljelserna i Italien (som jag tidigare skrivit om) och som påminner väldigt mycket om det som hände judarna. Romerna har funnits i Sverige åtminstone under 1500-talet. De drabbades också av förintelsen, ungefär en halv miljon dödades av rashygienska skäl. Endast två romer fick följa med Vita bussarna, och endast för att man trodde att de var judinnor. Vi borde känna skam, men få känner ens till det.

Men det finns också ljuspunkter. Som att många romer börjat organisera sig och tar strid för romers rättigheter. Som Soraya Post, kvinnan vars mor tvingades till abort och sterilisering, som sitter i styrelsen för European Roma and Travellers Forum som bland annat försöker ställa krav på EU:s olika institutioner. Dessutom är hon ordförande i European Roma Womens’s Network. Hennes mamma fick så småningom, efter en lång process, ut ett skadestånd. Hennes fall fick andra tvångssteriliserade att våga kräva det samma. Men det har inte helat såren, att hon berövades rätten att föda barn redan vid 22 års ålder har präglat hela hennes liv.

(Historien om Soraya kan man läsa i ”Ett fördrivet folk”, en en antologi om romer som getts ut av Levande historia och som fortfarande går att beställa.)

Publicerat i Levande historia, Maria Leissner, Nyamko Sabuni, resande, romer | 5 kommentarer

Svart på vitt: så dåligt fungerar återvändarstöd

Att ge återvandringsbidrag till invandrare är ofta ingen vidare idé. Förslaget har ofta förts fram av sverigedemokrater, nationaldemokrater etc. Våra vanliga politiker har liknande tankar och på senare år har man kunnat söka sådana bidrag. Men resultatet känns inte övertygande. Svd skriver idag att många missbrukar bidraget. De kommer hit för att söka asyl, självmant avstå och ta emot bidrag för att återvända.

Slutsatsen är väl att den som kan och vill återvända gör det, utan bidrag. Andra stannar kvar. Få återvänder till länder som Afghanistan. Många har inga som helst möjligheter att göra det till Irak. Andra kan mycket väl återvända just till Irak och gör det, med en extra hacka på fickan. Nu verkar ju bidraget rätt korkat utformat. Tydligen kan man få det nästan efter hur kort tid som helst, även en senare införda tidsgränsen 3 månader verkar kort. Men jag tror ändå principen är klar. Ingen stannar på pin tji, man stannar för att man måste och inte har några alternativ. Eller för att de helt enkelt föredrar att leva i Sverige och då försöker de antagligen att göra det oavsett olika bidrag.

Publicerat i återvandringsbidrag, sd, Sverigedemokraterna | 5 kommentarer