Wallströms återkomst och en ny tid för (s)

För övrigt kan jag inte låta bli att le när jag ser i DN att Margot Wallström lovat ta på sig en framträdande roll i socialdemokraterna om Mona Sahlin blir partiledare (och det blir hon förstås). Precis som många förutspått. Ett nytt ledarskap har efterfrågats. Så blir det förhoppningsvis. Jag ser framför mig en ny socialdemokratisk regering som består av Carin Jämtin som utrikesminister, Niklas Nordström och Kålle Torwaldsson gör entré efter att ha varit långt ute i periferin. Kanske finns plats för personer med andra erfarenheter i bagaget som Luciano Astudillo och Nalin Pekgul. I Göteborg tar Annelie Hultén över efter Göran Johansson. Jag hoppas. Utan att ha en aning om Mona Sahlins inställning till någon av dessa personer. Framför allt lär det bli fler starka kvinnor i toppen.
Lyckas omdaningen av partiet kan det nog bli riktigt farligt för Alliansen i nästa valrörelse.

Publicerat i Carin Jämtin, Margot Wallström, Mona Sahlin, Socialdemokraterna | 14 kommentarer

Göran Persson belönas som författare


Göran Persson har fått ett författarstipendium på 700 000 kronor av Riksbankens jubileumsfond för att skriva en bok, läser jag i dagens DN. Ett omistligt författarskap, tycker ni? 250 000 mer än Sara Stridsberg nyligen fick i nordiskt författarstipendium i hård konkurrens med resten av nordens författarelit. Då talades det om ett mindre Nobel-pris, och i författarsammanhang är redan det oerhört mycket pengar.
I stort sett alla ledande politiker skriver böcker om sig själva, vissa bra andra sämre. Men alla gör det som en hobby och Persson lär ha både tid och råd.

Framför allt är det ett hån mot alla riktiga författare som sliter hårt för nästan ingenting. Bokbranschen blir allt mer lukrativ, författare tjänar allt sämre. Senaste undersökningen från Författarförbundet visar att medlemmarna fortfarande tjänar från dåligt till riktigt uselt. Jag gör en genomgång av Sveriges Författarfond i senaste numret av tidningen Författaren och punkterar en del myter (antar att reportaget snart läggs ut, i så fall på den här hemsidan). Samhällets stöd till svenska författare är i storleksordningen hälften av vad en enda institution, Operan, får.

Vad medierna alltid glömmer är att författarstipendier kommer från ersättning för biblioteksutlåning, ungefär som STIM som betalar ut pengar när det spelas musik. Skillnaden är att författarna bestämt att vi ska dela på hälften av pengarna och inte ta emot allt indivuellt. Resten fördelas av en fond efter principen hög kvalitet och låg inkomst. Det betyder att Astrid Lindgren t ex bidragit mycket till svensk litteratur. En vacker tanke, tycker Anna-Karin Palm i min artikel. Det tycker jag med. (Det tar f ö tid att bygga ett författarskap, få slår igenom med första boken. Till och med Guillou och Mankell har haft magra år och gärna tagit emot stipendier från fonden.)
Bilden: Giuseppe Arcimboldos klassiska ”Bibliotekarien” som hänger på Skoklosters slott.

Publicerat i författarstipendium, Göran Persson, Sara Stridsberg | 15 kommentarer

Nej, det går inte an


Idag är det internationella kvinnodagen. Lyssnade på en direktutsändning från ett seminarium med bl a Kristina Axén Olin på TV. Det handlade om kvinnor och karriär – går det? Det var plågsamt att se henne, så sammanbitet leende stå där och berätta om hur barnen suttit på hennes kropp i 8 månader i Stadshuset, lekt med leksaker på golvet, hur hon sprungit med Bamseryggsäck med choklad till Stadshuset och lämnat handväskan på dagis, med blå plasttossor i snögloppen och in på tunnelbanan utan att reagera. Plågsamt eftersom jag tror alla småbarnsföräldrar känner igen sig. Plågsamt för att hon så totalt förnekar vad detta har gjort med henne, att det inte alls varit ”fantastiskt roligt och stimulerande” hela tiden.

Jag tror vi måste erkänna: Det går inte. I vart fall inte utan att vi betalar ett väldigt högt pris. Vår egen hälsa inte minst. Barnen drabbas av ständigt sönderstressade föräldrar.
Det kan inte vara en människas uppgift att göra allt. Samtidigt. Arbeta, föda barn på löpande band, engagera sig politiskt, ha ett oklanderligt hem…
(Illustrerar med ännu en av mina gamla kokböcker, en värld där drömmen om hemmafrun som fixar allt lever starkt)

Subventionerade hushållstjänster är ingen lösning. Man ska tjäna bra mycket för att ha råd med att anställa ändå, de flesta gör det inte. Enda lösningen är ökad jämställdhet. Vad gjorde Axén Olins man? Det har jag undrat hela tiden som hennes livssituation diskuterats? Om man nu har en av Stockholms ledande makthavare i huset vore det väl lämpligt att gå ner i arbetstid och ställa upp. Moderaterna talas om ”livspusslet” som ska gå ihop. I det livspusslet ingår att någon måste ge sig, stanna hemma mer, erbjuda grundtrygghet. Två heltidsarbetande med småbarn är, som jag ser det, en omöjlighet. Även om ingen gör politisk karriär i familjen.

Publicerat i Kristina Axén Ohlin, pigavdrag, subventionerade hushållstjänster | 1 kommentar