Idag väntas domen i det gigantiska målet mot den tyska nazistgruppen NSU som bl a genomförde mord, framför allt på invandrare, och väpnade rån. Det finns ett helt kapitel om dem i min senaste bok ”Vi måste förbereda oss på död – i huvudet på en terrorist” som fokuserar på den sista överlevande Beate Zschäpe, de två männen som hon levde med och som genomförde brotten dog vid en polisinsats 2011. Domstolen har försökt ta ställning till hennes delaktighet, och dessutom har några i gruppens närmaste krets stått åtalade för medhjälp till brott.
Målet har blivit omdiskuterat bl a eftersom gruppen levde under jord, men ändå ganska öppet, i så.många år utan att avslöjas. Det finns också mycket som talar för att vissa inom säkerhetspolisen hade kännedom om gruppen utan att den avslöjades. Orsaken ska bl a ha varit den rika förekomsten av rapportörer i nazistmiljön som stod i direkt kontakt med polisen och som skulle skyddas. Men det spelade också en stor roll att polisen inte lade ihop brotten och såg ett samband utan så länge trodde att det handlade om uppgörelser inom invandrarmiljöer (offren var framför allt invandrare med turkisk bakgrund, men dessutom dödades en polis).
När jag skrev min text tyckte jag att var intressant att fundera över hur Beate Zschäpe hamnade här och vilken hennes roll var. Hon deltog ju inte, vad man vet, mer direkt i brotten. Men hon skapade ett sammanhang, en familj och en normalitet för männen som säkert var en förutsättning för gruppens existens. Hon måste dessutom ha känt till mycket av det som männen gjorde. De ska bli intressant att se hur domstolen dömer henne. Hon överlämnade sig frivilligt 2011 och har varit frihetsberövad sedan dess, rättegången har pågått sedan 2013.
Jag har just fått veta att min senaste bok ”Vi måste förbereda oss på död – i huvudet på en terrorist” nu finns tillgänglig som talbok. Talböcker är inte samma sak som ljudböcker, de är inlästa enligt strikta mallar för att vara så tydliga som möjligt, och erbjuds bara den som har en dokumenterad synnedsättning. Vem som helst som vill lyssna på en bok kan därför inte låna en sådan bok. Men det är en viktig service för många som annars inte kan läsa böcker.
Anna-Lena Lodenius 