Anna-Lena Lodenius

Nu finns min senaste bok som talbok

Publicerat den 28 maj, 2018 av annalenalod

Jag har just fått veta att min senaste bok ”Vi måste förbereda oss på död – i huvudet på en terrorist” nu finns tillgänglig som talbok. Talböcker är inte samma sak som ljudböcker, de är inlästa enligt strikta mallar för att vara så tydliga som möjligt, och erbjuds bara den som har en dokumenterad synnedsättning. Vem som helst som vill lyssna på en bok kan därför inte låna en sådan bok. Men det är en viktig service för många som annars inte kan läsa böcker.

Jag har ännu inte sett att den lästs in som vanlig ljudbok, men håller tummarna för att det också blir av. (Jag tycker egentligen det är synd att inte talböckerna sprids bredare, det går utmärkt att lyssna på för vem som helst, det gäller även inläsningen av min bok som jag fått som mp3. Men det handlar kanske om att inte störa konkurrensen med den kommersiella ljudboksmarknaden.)

Publicerat i Uncategorized | Märkt talbok, terrorism, Vi måste förbereda oss på död | Lämna en kommentar

Varför tågar nazisterna på 1 maj?

Publicerat den 27 april, 2018 av annalenalod

Nordiska motståndsrörelsen har meddelat att de ska arrangera möten i både Ludvika och Boden på första maj under parollen ”Vi är inga politiker – VI ÄR FOLKET!”. Att de kommer till Ludvika är inte så oväntat, de sitter med en representant i fullmäktige där (som kom in på en lista för SD som de inte stängt och där det fattades namn, ett handskrivet namn var vad som behövdes), och Ludvika är också något av ett centrum för NMR.

Att de också kommer till Boden är mer oväntat, fast kanske ändå inte . NMR har aviserat att Boden är en av fyra platser som de ställer upp på inför valet i höst. Att döma av reaktioner både från så väl motståndarsidan som NRM verkar det vara Boden som det är mest fokus på, trots det geografiska avståndet. NMR har begärt polistillstånd för båda manifestationerna, trots att de deklarerade efter bråken i Göteborg i höstas att de slutat göra det. Sannolikt har de insett att de lär behöva polisbeskydd om det kommer många och aggressiva motdemonstranter.

Det återstår att se om det finns aktivister nog inom NMR att samla för två evenemang samma dag. NMR spände musklerna rejält i Göteborg, och blev ändå inte fler än 5-600. Jag gissar att de hade hoppats på att bli betydligt fler. Nazisterna brukade vara som mest 2 500 i Salem i samband med den årliga manifestationen i december till minne av den dödade Daniel Wretström (de pågick till 2010). Nu är å andra sidan nazisterna splittrade på ett sätt som de inte var då, det var flera grupper som stod bakom i Salem.

Det är inte något nytt att nazister försöker ta över 1 maj. Redan det tyska nazistpartier såg sig som ett arbetarparti och slog på stort 1 maj 1933 när Hitler blivit rikskansler. Den 2 maj gick de in på kontoren för olika fackförbund och grep ett antal fackliga ledare. Nej, nazismen är inte någon särskilt arbetarvänlig ideologi. Det har förekommit en rad försök att bilda nazistiska fackföreningar, utan större framgångar. Nazister tror för övrigt ju på nationell enlighet, företagen och arbetarna ska gå tillsammans och inte inleda konflikter.

Publicerat i Uncategorized | Märkt 1 maj, Boden, Ludvika, NMR, Nordiska motståndsrörelsen | 1 kommentar

Spännande och bildande – en röst om min senaste bok

Publicerat den 4 april, 2018 av annalenalod

Mina böcker recenseras ibland också på hemsidor för olika bibliotek (ibland i samband med att jag föreläst där). Nyligen publicerades en text om min senaste bok, ”Vi måste förbereda oss på död – i huvudet på en terrorist” på Familjen Helsingborg, en sydsvensk bibliotekssajt. En Pontus Ridderstedt noterar att jag försök gå en medelväg mellan rena dokumentära skildringar av terrorhändelser och analytiska böcker som tar mer av ett helhetsgrepp på fenomenet terrorism.

”Anna-Lena Lodenius går i denna bok en ganska ovanlig medelväg, hon utgår från en rad olika terroristattentat från olika tider, berättar huvudsakligen om individerna och deras organisationer, men ihop med en hel del analys. Vi möter kända terrorister som Timothy McVeigh, Anton Nilsson och Nicechauffören, men också mer okända ( i alla fall för mig) som det grekiska 17N-kommandot och den tyska nazistsekteristen Beate Zschäpe. De senaste århundradenas historia passerar förbi, möjliga analysverktyg från olika områden används och författaren söker granska efter likheter eller skillnader.

Spännande blir det naturligtvis på grund av ämnet och mycket upplysande då alla dessa fall säger mycket om sin tid och plats. I slutänden blir boken kanske lite för vaksam och diplomatisk, men samtidigt känns detta ganska unikt i genren och riktigt bildande i en synnerligen omdiskuterad fråga i dagens samhälle.” (Min fetstil)