Anna-Lena Lodenius

Vad spelar det för roll att medierna skriver ner högerpopulistiska partier?

Publicerat den 17 november, 2016 av annalenalod

Norrmalmstorg dagen före valet 2014. Foto: Anna-Lena Lodenius

I morgon, alltså fredag förmiddag, deltar jag i ett seminarium i Rosenbad som också direktsänds i SVT Forum. Det hålls med anledning av en ny rapport som jag skrivit tillsammans med forskaren Anders Hellström med titeln ”Mediebilder av de högerpopulistiska partierna i Sverige och Norden”, och som handlar om skillnaden mellan hur medierna hanterar högerpopulistiska partier och hur väljarna agerar. Ett aktuellt exempel utanför Norden, som säkert kommer upp under samtalet, är att Donald Trump kunde bli president i USA, trots massivt motstånd inte minst från landets ledarsidor. Alldeles nyss publicerades också ett debattinlägg i DN med anledning av rapporten och, och i morgon bitti ska jag och Anders Hellström dessutom kommentera rapporten i SVT:s morgonsoffa tio i sju (om de inte får för sig att ändra tiden, vilket händer ibland).

Rapporten, som kommer att finnas tillgänglig i samband med och efter seminariet, innehåller två delstudier. Den första är ett samnordiskt projekt där forskare från fyra länder tittat på hur ledarsidorna i respektive lands största dagstidningar hanterar ländernas populistpartier. Det visar sig att de svenska tidningarna har ett betydligt mer negativt tonläge när de skriver om SD än motsvarande tidningar i Norge, Danmark och Finland har när de skriver om Fremskrittspartiet, Dansk Folkeparti och Sannfinländarna. Vi ställer frågan: Kan det rentav bidra till de här partiernas framgång att de skildras på ett negativt sätt, eftersom de gärna vill framstå som mot etablissemanget och det undertryckta folkets röst?

Det har talat mycket om at s k mediebubblor spelar en allt större roll för opinionsbildningen, d v s att människor i allt större utsträckning hämtar information i egna sfärer – ofta på internet – där de samtalar uteslutande med likasinnade. Eftersom radikala högerpopulistiska partier vill agera som om de står utanför etablissemanget blir drivkraften stor att hitta alternativa arenor och plattformar för samtal. I rapportens andra del granskas artiklar på sajten Avpixlat som står SD nära och som beskriver partiet på ett betydligt mer positivt sätt. Vilken bild av samhället och SD förmedlas i dessa artiklar?

Publicerat i Uncategorized | Märkt Anders Hellström, Dansk Folkeparti, Delmi, Fremskrittspartiet, Sannfinländarna, SD, Sverigedemokraterna | 13 kommentarer

Poddprat om högerpopulism

Publicerat den 15 november, 2016 av annalenalod

9789173894838_200_vi-sager-vad-du-tanker_haftad

Idag publiceras ett nytt avsnitt av den populärvetenskapliga podden ”Allt du velat veta” där jag samtalar om högerpopulism med Fritte Fritzon. Det är typiskt att vi bommade valsegern för Donald Trump eftersom det här spelades in tidigare, han nämns mer i förbigående. Men ämnet är ju högaktuellt i och med det amerikanska valet, och vi pratar även om en rad andra länder där väljarna snart går till valurnorna och där populister väntas spela en stor roll, framför allt Frankrike och Tyskland.

Samtalet utgår från min senaste bok ”Vi säger vad du tänker – högerpopulism i Europa”.

Allt du velat veta om högerpopulism.

Publicerat i Uncategorized | Märkt Allt du velat veta, Donald Trump, Fritte Fritzon, högerpopulism, Marine Le Pen, SD, Sverigedemokraterna | Lämna en kommentar

Är Trump början på en ny världsordning?

Publicerat den 10 november, 2016 av annalenalod

Idag publicerade DN Kultur en artikel av mig som kommer i papperstidningen i morgon. Den handlar om högerpopulisters relation till Ryssland i allmänhet, med exemplet Donald Trump i fokus. Här ett utdrag:

”Donalds Trumps valseger kan bli starten för en ny världsordning där USA vänder sig inåt. Det vore helt i linje med vad en rad högerpopulistiska partier i Europa önskar sig, ooch även för Vladimir Putin. Rysslands ledare var bland de första att gratulera Donald Trump till valsegern. I ett telegram förklarade att han ser fram emot bättre relationer mellan Ryssland och USA som varit sällsynt kyliga på grund av Rysslands agerande på Krim och i Syrien. Putin kan nu se fram emot en president som möjligen kan tänka sig att lätta på sanktionerna, och som är villig att diskutera även andra utrikespolitiska frågor.

Men framför allt kan han räkna med en president som beundrar honom, och som tänker lägga sig i så lite som möjligt. Trump har ju redan under valrörelsen meddelat att Nato-länder inte ska räkna med att USA kommer till undsättning om de blir attackerade. Detta har inte minst oroat de baltiska länderna som fasar framför allt just för ryska angrepp.

/…/Det ryska stödet till Europas högerpopulister handlar om en investering i framtiden, och särskilt viktig anses då Marine Le Pen som skulle kunna bli president i ett av Europas folkrikaste länder. Efter Brexit blir det kanske en Frexit – och sedan kan fler länder följa efter. I december röstar österrikarna i andra omgången av presidentvalet, och Norbert Hofer från Jörg Haiders gamla parti FPÖ vann första omgången. 2017 går tyskarna till valurnorna, och det är ingen vild gissning att Alternativ für Deutschland, som radikaliserats under sin nya ledare Fraude Petry, går kraftigt framåt och hotar att utmana Merkel.

Frågan om den ryska regimen bidrog till valresultatet i det amerikanska valet, till exempel genom att sätta hackare, möjligen Wikileaks, på att få fram icke önskvärda mejl ur Demokratiska partiets mejlserver, förblir obesvarad. Donald Trump har beskrivit sitt stöd för Putin som ett slag mot det amerikanska etablissemanget. Nu är han själv, enligt alla rimliga sätt att se det, en del av detsamma. Hur han tänker tackla denna förändring är förstås omöjligt att sia om.”