Igår väcktes jag av ett tidigt samtal från Ekot (som jag fick att ringa upp lite senare när jag vaknat och hunnit tänka efter). De ringde med anledning av det faktum att de senaste dagarna har så väl finansminister Magdalena Andersson som statsminister Stefan Löfven gått ut och kallat Sverigedemokraterna fascister. Frågan jag fick i morse var om jag höll med, och det gör jag inte.
Mitt svar, som rullade i Ekot hela lördagen (måste ha varit en nyhetsfattig dag) var att det finns många olika definitioner av vad den här typen av partier ska kallas, men det vanliga är inte att man kallar dem fascister. Det är det ganska få som gör, åtminstone om man tar del av den av den rikhaltiga forskningen på området. Jag nöjer mig för dagen med att hänvisa till en artikel i Internationalen av historikern Håkan Blomqvist, författare till en rad intressanta böcker (bland annat en om kommunisten Nils Flyg som blev någon slags vänsternazist på 1940-talet) som jag tycker sammanfattar frågan på ett bra sätt. Han konstaterar att fascism är något mycket värre än SD.
Statsvetare ser snarare en ny slags partifamilj som många kallar för exempelvis radikala högerpopulister och som består av nationalistiska, i regel konservativa, antiinvandringspartier som är starkt kritiska till etablissemanget och som agerar inom ramen för demokratin och parlamentarismen. Diskussionerna pågår ständigt kring vilka partier som ska räknas in, men SD ses mer eller mindre självklart som hemmahörande i den här gruppen. Modellen är franska Front national och på den korta listan över andra liknande partier hamnar t ex Österrikiska FPÖ, Vlaams Belang, Dansk folkeparti och nederländska Frihetspartiet. Partier som ju inte har en identisk politik, men ändå väldigt många gemensamma nämnare.
Det jag också pekade på i Ekot var problemet med att väljarna känner sig utpekade när statsministern benämner dem fascister, vilket kan vara otaktiskt med en ny valrörelse i antågande. Ordet fascism leder oss fel, och ger inga fördelar i försöken att bemöta SD på ett konstruktivt sätt.
Igår kväll fick jag mig tillsänd en text som passar så bra en dag som denna att det känns som den vore skriven för tillfället. Tage Danielsson insåg redan i februari 1977 vad det här handlade om, även då var inte minst vänstern snabb med att stämpla allt de inte gillade som fascism.
Om vikten av betydelsen
Ur Samlade tankar från roten
En far blev arg när sonen sa: ”Fascist!”
Han låste in sin pojke tills han lydde
och tog tillbaks och sa ”förlåt” till sist.
Far släpppte därvid ut den tvångsinsydde.
Far hade visat att han var fascist.
Han visste inte vad fascist betydde.
Nu uppstår frågan: visste sonen det?
Han skällde nästan alla för fascister.
Ett ord, så där i största allmänhet,
för att beteckna icke-kommunister.
Ett namn på folk som han som pesten skydde.
Han visste inte vad fascist betydde.
Det som förbryllade vår gosse var
att auktoritära våldstendenser
var något nytt i bilden av hans far.
Kan då ett ord ha såna konsekvenser?
Han sa det bara för att pappa snacka
som en förbannad slipsprydd borgarbracka.
Nåväl: tänk nu om fadern blev fascist
när sonen detta ord begynte skria?
Tänk om ett skällsord, som sin mening mist,
blir självuppfyllande som profetia!
Den slutsats man kan dra av detta lyder:
man måste veta vad ens ord betyder.
NYTT 8/12: Deltog i morse i SVT:s Gomorron Sverige i frågan om fascism där jag debatterade med Henrik Arnstad. De gav oss en extra minut fick vi reda på efteråt, men vet inte om det ändå blir så mycket klarare. Svårt att hinna bemöta och få med information i såhär pass komplicerade frågor i korta TV-inslag. Tidigare i morse medverkade jag och TV4:s reporter Helena Gissén i Nyhetsmorgon i TV4 för att diskutera SD:s kommunkonferens i helgen och skillnader och likheter mellan SD och motsvarande partier i de andra nordiska länderna.
Anna-Lena Lodenius 
Pingback: Dags för lite SD-arkeologi | Anna-Lena Lodenius
Pingback: AXESS 2, Aftonbladet | harkling
Pingback: Alternativa samhällen – vad handlar de om? | Anders Romelsjö på jinge.se
Pingback: USA:s mediadominans måste brytas | Anders Romelsjö på jinge.se
Pingback: Charlie-Hebdo – inviterat och refuserat debattinlägg till SvT Opinion | Anders Romelsjö på jinge.se
Pingback: Ulrich Beck har avlidit | Anders Romelsjö på jinge.se
Pingback: Om Sverige, eliten och extremhögern | Anders Romelsjö på jinge.se
Pingback: Michael Moore hotas till livet i ”yttrandefrihetens USA”, som dödar mångdubbelt fler journalister än på Charlie-Hebdo | Anders Romelsjö på jinge.se
Pingback: Att döda Charlie: Cui Bono? av Pepe Escobar | Anders Romelsjö på jinge.se
Pingback: Om fascismens väg till makten | Anders Romelsjö på jinge.se
Pingback: Marschen i Paris – stöd – och hyckleri | Anders Romelsjö på jinge.se
Pingback: Jag är inte Charlie (”Je ne suis pas Charlie”) | Anders Romelsjö på jinge.se
Pingback: Fascismens ansikten – Arnstad och Hofman | Anders Romelsjö på jinge.se
Fascism, anti-fascism m.m. Är inte bara en fortsättning på Kominterns retorik?. Socialdemokraterna var ju socialfascister ända fram till 1935 då Stalin insåg att det var dags att bilda folkfronter. Splittringen mellan socialdemokrater och kommunister hade ju hjälpt Hitler fram till makten. Efter fascismens nederlag fortsatte man med retoriken eftersom det var ett effektivt slagträ mot politiska motståndare av skilda slag. Inom extremvänstern har ju ordet devalverats till att gälla företeelser man ogillar i största allmänhet. Begreppet har i stor utsträckning tömts på ett meningsfullt innehåll. DDR-regimen kallade sin mur för anti-fascistiska skyddsvallen, ännu ett exempel på hur ett begrepp tömts på ett meningsfullt innehåll. Om man nu inte anser att Förbundsrepubliken Tyskland var en fascistisk stat!
Det ligger mycket i allt detta du skriver, och det ligger ju som en underström i detta att fascismbegreppet tas till heders igen på det sätt som vi sett på sistone.
Pingback: Fascismdebatten i en nestors sinne | Anders Romelsjö på jinge.se
Pingback: Aftonbladets sju punkter om fascism – Linderborg mot Hofman | Anders Romelsjö på jinge.se
”annalenalod skriver:
9 december, 2014 kl. 23:34
Har inte tid att kommentera allt ni skriver, men jag läser. Dock: jag jag varit utsatt av motståndare men SD förknippar jag inte generellt med våld. Dessutom utsätts SD regelmässigt för våld från sina politiska motståndare.”
Att du tar alla tillfällen du får att smutskasta antirasister och SD:s motståndare förvånar mig inte.
Fascismen hade som slagord ”Allt innanför staten, ingenting utanför staten, ingenting emot staten”. Detta stämmer väl bättre på socialdemokraterna och hela vänstern än på SD? Sverige är genompolitiserat. Nämndemän utses av de politiska partierna, Svenska Kyrkan styrs av de politiska partierna. Myndigheterna styrs inte längre av opolitiska tjänstemän utan av politruker. I skolan lärs ungdomarna inte att tänka själv utan den för tillfället rådande konsensuskulturen ska påtvingas alla. På 70-talet var det företagare och kapitalister som var hatobjekten. För tillfället är det de invandringskritiska grupperna.
I Ryssland och många andra länder kontrolleras media av staten. Det kan vi förfasas åt men den extremt likriktade pressen, radion och TV:n i Sverige kontrollerar nyhetsflödet lika effektivt som om de vore statskontrollerade. Jantelagens första paragraf ”Du ska inte tro att du är något” har till och med letat sig in i lagstiftningen genom den utslitna frasen ”allas lika värde”. Ord betyder något men betydelsen kan ändras med tiden om inflytelserika grupper så vill. Det brukar kallas ”problemformuleringsprivilegiet”.
Pingback: Den förunderliga fascismdiskussionen (del 2) | Anders Romelsjö på jinge.se
Om nu SD är fascistiskt vad är då S som ju faktiskt agerat så illa?
http://politikfakta.se/2013/04/tage-erlander-var-hogsta-chef-for-14-svenska-koncentrationslager/
Synd att media inte väljer att ringa någon som är kunnig och t.ex. har forskat på området… men så kan det vara. Journalister tenderar ju att gilla att intervjua andra journalister.
Att SD inte är fascister i meningen att de är identiskt med ett fascistiskt parti på 30-talet. Socialdemokraterna är för övrigt inte heller helt likt 30-talets socialdemokrater. Däremot tycker jag det finns gott fog för att kalla SD nyfascistiskt. Dels är det lätt att se att dagens SD faktiskt utvecklats direkt ur fascistiska och i viss mån nazistiska partier (där skiljer de sig från rätt många andra RHP-partierr i Europa) och dels har de många drag som liknar äldre fascistiska rörelser eller som tydligt bygger på deras värderingar. Extremnationalism, förakt för svaghet, klassammarbete, vissa korporativistiska drag, våldsamma sympatisörer, förakt för media, osv. delar SD med sina historiska föregångare i fascismen.
Man kan inte definiera partier utifrån det som de var förut, det har du rätt i.
Men å andra sidan är ”nyfascist” ett gummiord som man kan töja lite hur man vill. Man kan också tydligen tillskriva SD vissa egenskaper när inte gummiordet räcker till.
* Kan du definiera extremnationalism? Jag tänker på SvP i Sverige eller Gyllene Gryning i Grekland. Eller Jobik i Ungern. En auktoritär och i det närmaste militärisk mobilisering av nationella krafter. Har jag fel?
* Förakt för svaghet. Det beror på hur man definierar svaghet. I Danmark så politiker svarat på svensk kritik mot Danmarks strikta flyktingpolitik:
”»Reinfeldt har tidligere ment, at Sverige skulle være en humanistisk stormagt. Det må svenskerne selv om.«
Kunne en dansk socialdemokrat ikke også mene, at Danmark skulle være en humanistisk stormagt?
»Nej, den ambition har vi ikke. Vi har en ambition om at gøre det, der er rigtigt for Danmark. Det er at finde en ballance, og det er derfor, vi har et lovforslag, der går på, at vi vil stramme asylpolitikken. Vi er ikke svenskere. Vi er danskere,« siger Mette Reissmann til BT. ”
http://www.bt.dk/politik/v-og-s-svarer-igen-paa-svensk-kritik-danske-politikere-goer-det-der-er-bedst-for-d
I Danmark argerar politiker utifrån det som är bäst för Danmark. De vill ha balans.
Varför kan inte politiker agera utifrån landets bästa? Och för vad som är bra för de som bor i landet? Är det ”nyfascistiskt”? Det låter snarare konservativt.
* Det svenska samhället är i hög grad korporativistiskt. Hela det socialdemokratiska samhällsbygget innebar ett tätt samarbete mellan stat och företag. Man kan även räkna in press som i hög grad i dagens läge agerar vakthundar åt den politiska makten.
Därför tycker jag mig se en annan sorts rädsla hos etablerade partier och media. Snarare än SD:s ideologi så är det att SD utmanar Status Quo. De utmanar konsensusnomeklaturan som byggts upp under flera decennier. En konsensus där alla agerar efter förutbestämda strukturer.
För bara 15-20 år sedan, då SD var ett litet etnonationalistiskt parti som demonstrerade tillsammans med rakade nynazister, så kunde etablerade partier och även media föra en retorik som idag är begränsad till SD. SD har fått konsensuseliten att dra sig inåt och radikaliseras. SD är definitivt ett hot, men inte riktigt så som man kan få en bild i pressen.
Om man ser på etablissemangets reaktioner för 100 år sedan då arbetarrörelsen började växa så finns det många beröringspunkter. Det är en oro för att ens makt utmanas.
SD har i dagsläget alltmer börjat fungera som en företrädare för en ny gräsrotsrörelse. Inte en nynazistisk eller fascistisk. Snarare en vanlig folklig reaktion mot en inkrökt åsiktselit som helt saknar kontakt med den lilla människan. En elit som anser att man ska styra den lilla människan snarare än lyssna på henne.
* Våldsamma sympatisörer? SD? Har du något exempel? Här kan man se på nynazistiska (ej ett gummiord) SMR eller nästan nynazistiska men mycket väl etnonationalistiska SvP där både medlemmar och anhängare är våldsamma och genomför utomparlamentariska aktioner. Men jag kan inte komma på något exempel på våldsamma anhängare. Är du verkligen ärlig i din beskrivning?
* Förakt för media – Då media i hög grad har vuxit samman med den politiska makten och nästan fungerar symbiotiskt – se t.ex. Almedalen där journalister och politiker minglar och alla är tjenis med alla – så är det klart att vanliga människor, som inte har vunnit inträde i konsensuselitens cirklar, känner ett förakt för media. MEdias obalanserade och oerhört partiska behandling av SD har också motverkat sitt syfte. Istället för att ha skapat en bild hos folk av ett farligt och rasistiskt parti, så har folk sett ett parti, förvisso med relativt många som säger korkade och främlingsfientliga saker, som utsatts för överdrivna drev och orättvis behandling.
Vidare kommentar till det att SD representerar en ny gräsrotsrörelse:
Det jag menar är inte att det är SD som har skapat den, utan att partiet genom att förändras till ett konservativt parti som även omfamnar nationalism, har hamnat rätt i tiden och samlat upp ett växande missnöje med ökande globalism (internationalistisk ideologi som är mot nationalstaten) och överstatlighet. Om SD försvinner eller ändras och blir del av etablissemanget kommer nog denna gräsrotsrörelse att finna en annan form.
1. Nja. Jag la ingen värdering i metoden när jag definierade SD som extremnationalistisk, utan snarare det att SD ser att det finns en nedärvd essens i varje människa kopplat till nationen. Detta är en tydligt rasistisk tankefigur. SD har också ett ideal om en land som bara består av ”svenskar”.
2. Jag förestår att SD:are gärna vill fantisera om sig själva som en stor gräsrotsrörelse. I verkligheten är SD ett extremt toppstyrt parti med en lite, men väldigt högljudd grupp aktivister.
3. Ja. Jag har själv blivit utsatt för våld av SD-anhängare, men aldrig ens hotats av andra meningsmotståndare. Alla som skriver negativt om SD i stora medier vet att de bemöts med hot och hat från SD:s aktivistkader. Till det kommer att SMR och andra är del av samma fascistiska rörelse som SD, men de har bara olika roller. SD är den relativt städade parlamentariska grenen, medan SMR, NU, m.fl. sätter skräck i meningsmotståndare på gatorna och försöker tysta kulturmarxisterna.
4. Media har ju på senare tid alltmer accepterat SD:s världsbild som utgångspunkt. Trots det har SD ett förhållande till media som inget annat parti. Det är tydligt i deras kultur- och mediapolitik att de är emot fri kultur och fria medier.
Har inte tid att kommentera allt ni skriver, men jag läser. Dock: jag jag varit utsatt av motståndare men SD förknippar jag inte generellt med våld. Dessutom utsätts SD regelmässigt för våld från sina politiska motståndare.
Ja du Fredrik, att du kan få omtanke om sin egen kultur och det egna landet till rasism visar att Du tillhör den grupp som gärna ber om ursäkt för sin existens, detta är ingenting annat än ynkligt och väldigt förgörande då vi nu ser effekterna av hur det går när politiker på högsta nivå försöker göra om ett redan väl fungerande system till något som helst inte får lov att existera.
Dej kan man inte med rätta tvinga till någon kunskap i ämnet men de styrande borde tvångskommenderas ut i världen för att ta lärdom i hur det fungerar överallt i världen.
Fredrik Thorsson –
1. Jag skulle säga att vi alla har föreställningar om en viss ”essens” (som jag finner rätt så flummigt men ändå inte så rasistiskt -snarare deskriptivt). Jag kan erkänna att detta med ”essens” hänger kvar från den tid då SD var etnonationalister. Men på den tiden, och numera i SvP, så är etniciteten och den etniska gruppens rätt central. Här är det mest en utvikning som verkar peka på att inte endast social uppfostran formar människor. Jag skulle kalla det för ovetenskapligt.
Vad utgör en kurd? En palestinier? En tibetan? Varför är kurder just kurder och inte ”bergsturkar” som de kallades i Turkiet. Är det de som själva definierar sig eller är det vi andra? Om det är vi andra, varför gick inte turkarnas ”bergturk” bra? Är inte alla i Turkiet turkar?
Är det nationalistiskt av palestinier att önska en egen stat? Finns det ett palestinskt folk? Vilka är de palestinska traditionerna och sederna? Vilket är det palestinska språket?
Är ”Tibet åt tibetanerna” en nationalistisk och i förlängningen rasistisk tanke? Tibet är numera en del av Kina. Är då inte alla kineser? Vilken essens är det som skiljer tibetaner från andra? Skapar de sin identitet själva eller är det andra som skänker det till dem?
Saken är den: man kan inte skilja på olika grupper. Antingen ska identitära frågor vara okej för alla eller för ingen. Sverige var inte det tredje riket. Svenskarna var inga ariska övermänniskor med miljontals liv på sitt samvete (men dock en hel del om man ser på storhetstiden…). För 100 år sedan existerade fattigsverige. Det var ojämlikt och orättvist. Människor som inspirerades av de nya socialistiska idéerna slöt sig samman och krävde större jämlikhet. Arbetarrörelsen och dess företrädare i Socialdemokraterna skapade med sin sociala ingenjörskonst ett samhälle som bröt med det gamla ojämlika. Det är rätt så fantastiskt tycker jag. Svenskar existerar som etnisk grupp. Svenskar är vare sig bättre eller sämre än andra etniska grupper i världen. Sverige grundades som nation på 1200-talet och man kan se ännu längre tillbaka på svear och götar som är de som senare blev svenskar. För att citera lite från antinazisten Wilhelm Mobergs Svensk stävan:
”Någon gudomlig rätt till ett visst landområde, någon rätt i och för sig att besitta ett visst land från begynnelsen och intill änden, gives naturligtvis icke åt vårt folk. Den rätten är någonting som skall förtjänas, som skall förvärvas av varje folk.
Svenskarna har förvärvat sig rätten till sitt land.
Sverige är vårt sedan årtusenden med odlarens och brukarens självklara rätt, genom fädernas offer i blod, genom den särpräglade kultur, som har skapats här.
Vad Sverige idag är, det har döda och levande svenskar gjort det till, och ingen annan. Sverige är idag vårt genom svensk strävan. De levande svenskarnas uppgift är att bevara det och förkovra det genom att fortsätta denna strävan – på frihetens grund. Vi är ett litet folk, men vi har ett stort land att bo i. Se på Europa-kartan!”
Att däremot säga att ett visst folk har ensamrätt till ett landområde är en helt annan, och förkastlig sak.
2. Jag måste ha varit oklar i det jag skrev eller så har du på något sätt misstolkat mig. Det är inte SD som är gräsrörelsen utan de har kommit att kanalisera vad som kan ses som en gräsrotsrörelse. Tro mig, i samma ögonblick som SD går antingen åt det extremare håller eller anpassar sig och släpper sin politik så kommer väljarna att överge dem. Just nu är deras politik i samklang med den gräsrotsrörelse som är anti-EU och antiglobalism. Jag ser lite paralleller till de antiimperialistiska rörelserna på 70-talet. På den tiden då vänstern inte hade några problem med sådant som svensk kultur utan såg det som något att skydda från den imperialistiska konsumtionskultur som främst kom från USA.
Vänsterns fokusändring är minst sagt intressant.
3. Jag beklagar att du utsatts för våld av SD-anhängare. Min fråga är dock: är det personer som är del av en organiserad grupp eller är det personer som är frustrerade och missnöjda och som tagit på sig själva att ”tysta” de som de ogillar? Vi kunde se liknande reaktioner på Markus Birros tweet om religionen islams koppling till krig i världen. Inte ska man väl koppla de som mordhotat honom till islam? Kanske inte helt klockren jämförelse men ändå. Det handlar om individer som ser sin världsbild kränkas och då vill de ge igen.
SMR har lika mycket med SD att göra som AFA eller RF har med S att göra. De har samma grund (nationalism/socialism). Men det är helt olika entiteter och det finns inga kopplingar.
Det har funnits kopplingar tidigare mellan SD och högerextremistiska rörelser. Men sådant har varit borta sedan många år.
4. Media har tvingats att dra upp huvudet ur marken och se att det visst kanske finns problem med t.ex. invandringspolitiken. Om vi ser på omvärlden så är det Sverige som sticker ut bland västländer och som därför kan betecknas som ”extremt”. SD ligger i många frågor närmare våra grannländer och invandrarländer såsom Kanada än vad Sverige i dagsläget gör.
Vi kan vända på ditt resonemang och säga att media har ett förhållande till SD som till inget annat parti. Vi har sett rena drev och lögner som t.ex. det att SD fuskat med sitt kvinnoförbund eller med momsen (bägge visade sig vara ogrundade). Med tanke på att ca 70% av journalister i Kent Asps undersökningar av journalisters partisympatier, sympatiserar med MP, S eller V så är det en rejäl slagsida på hur rapportering och granskande sker.
Vi har journalisten Niklas Svensson som har gått ut med att Expressen lade ner en granskning av vänsterextremism eftersom det fanns personer på redaktionen som var aktivt engagerade i den autonoma vänstern.
Vi har förre kulturministern som gick ut och ville ändra reglerna för presstöd, och villkora ”demokratiska värderingar” som grund för att få presstöd, när nationalkonservativa tidningen Nya Tider fick presstöd 2013. Tidningen har kallats för ”högerextrem”. På sin höjd så är den en svensk tidningsmotsvarighet till Fox News. Att ministrar går in och försöker styra på ett sådant vis saknar nog motsvarighet i andra västländer.
Jag vill se en balanserad och objektiv media. Det har vi inte idag. Skulle vi få det om SD fick bestämma? Nej. Det kunde kanske slå över åt andra hållet.
Därför vill jag inte ha SD som största parti. Jag vill däremot ha stora delar av deras invandringspolitik. Det gäller att andra partier snor den från SD. SD har ju snott det mesta från sossarna (bl.a. Luciabeslutet från 1989) eller från andra västländer.
Det är det enda sättet att får SD att minska: stjäl deras invandringspolitik.
Pingback: Begreppet fascism – tankar och lästips | PEPPRAT RÖDGRÖNT
Pingback: En fascism för vår tid | Svensson
Din värdering är riktig och delas av historiker som i Historisk Tidskrift sågar Arnstad, som Löfven tyvärr citerade i Agenda igår. Man kan ogilla SD:s politik av andra skäl, t.ex. pga. dess rasistiskatydliga inslag. Varken Löfven eller alliansen har kritiserat det tydliga fascistiska inslaget i statskuppen i Ukraina 22/2 i form av Svoboda (som hyllas av Svenskarnas Parti) och Högeralliansen eller dess inflytande därefter. Med Ukrainas armé i östra delen av landet strider bl.a. den nazistiska Azov-bataljonen. Ledande politiker och massmedia är tysta om detta. Dessa frågor, liksom SD:s politik diskuteras även på min blogg (se nedan).
Pingback: Fascism – vad är det? Kommentar av Sven Hofman | Anders Romelsjö på jinge.se
Tycker att det är intressant hur man med hjälp av dissekering försöker förminska en rörelse som tyvärr är på frammarsch…
Vi kan sitta på våra bakdelar och säga att det ena partiet är si eller så, men det är ju inte vad dessa partier har haft för avsikter som är av större betydelse, utan vad de kommer att ha för åsikter i framtiden, och VARFÖR de då kommer att ha dem…
Just nu befinner sig världen i en hotfullt nedåtgående spiral och det är nog av större vikt att vi alla försöker inse och motarbeta den, istället för att mikroanalysera huruvida någon står för det ena eller det andra!
Att sticka huvudet i sanden har aldrig varit en god idé och även om strutsarna populärt påstås göra det så gör de inte det. De enda som gör det är människorna och vi påstås ju vara upplysta och kunniga.
Tråkigt nog så ligger det helt andra grunder till världens förfall och praktiskt taget ALLA de grunderna har sina rötter i GIRIGHET! Varje gång som någon grupp påstår att en annan grupp är mindre värd eller jämställer denna andra grupp med djur, ohyra, insekter eller något annat vi anser vara anstötligt så ligger det girighet bakom argumenten.
Ta ett par steg bakåt och försök att se ett större perspektiv, både historiskt och ekonomiskt så ter sig världen i ett annorlunda ljus.
INSIKT är bättre än ÅSIKT
OMTANKE är bättre än BAKTANKE
Tage Danielsson var tveklöst en som tog de nödvändiga stegen bakåt för att se hur hans omvärld såg ut, det är därför vi alla förundras över hans klarsynta texter och makalösa insikter!
Om han fortfarande skulle varit i livet skulle han med säker blick visat oss framtiden i omsorgsfullt ihopsnickrade texter, men tyvärr så ville det sig inte så!
Jag tvivlar på att Tage Danielsson idag hade formulerat sig som i dikten. Jag tror han haft helt andra vinklar på saken. Hur SD resonerar i det fördolda känner vi inte till. Att de har velat bli rumsrena är dock inte omstritt. Partiet samlar naturligtvis en brokig skara människor. Det är avslöjande att man i kraft av sin vågmästarroll ställer alla inför ett ultimatum. Demokratin kan sättas ur spel utan några betänkligheter.
@ Tove. Du menar att demokratin sätts ur spel då den används? Dvs används på ”fel” sätt? Om man ska ”täta hål” för att minska demokratin med argumentet att man då skyddar demokratin. DÅ är vi verkligen på väg mot något helt annat än ett fortsatt demokratiskt styrelseskick.
Jag menar att vi ska lyssna på de som fört fram att praxis borde sättas på pränt. Risken förutsågs redan för länge sedan. Det ska bara gå att rösta på ett förslag. Det handlar alltså inte om att partier kan bli tungan på vågen vilket ju följer av vårt styrelseskick. När sd går längre än så visar de sin brist på respekt för den överväldigande majoriteten och därmed för demokratins fundament.
Varför ska vi utgå från att SD resonerar på något annat sätt än den politik som de faktiskt förespråkar?
Hej
Blomqvist argumenterar utifrån en snäv marxistisk syn att de fascistiska partierna per definition är högerpartier, allierade med de liberala och konservativa partierna i den ekonomiska politiken. Han tar inte hänsyn till att fascismen kan ha utvecklat sitt språkbruk från 30-talet på grund av att demokratin faktiskt är mer etablerad idag än för 80 år sedan. Han erkänner också att SD är en förtrupp för rent fascistiska partier och har ursprung från dessa. Jag tycker faktiskt inte att Blomqvists artikel stöder argumentet att SD inte INTE är ett neo-fascistiskt parti.
Med vänlig hälsning,
Thomas
Är inte den här förhandlingen om vad vi menar med beteckningen ”fascism” tillräckligt benig i och för sig för att därutöver även dra i gång en förhandling om vad var en lägger in som rimlig begreppslig mening i den retoriska beteckningen ”marxism”?
För övrigt anser jag att SD är en synvilla likt toppen på det isberg ficktjuven pekar på med vänstra handen under tiden den högra snor oss på livets bruksvärden.
Som sagt var:
”Kunskap är per definition en övning i översättning, att tala sant är att säga, att något är något annat och bli trodd, då man gör det.”
Demokrati är inte ett tillstånd utan handlingar som ständigt söker sin mening. Menandets endokrina åkommor är främst institutionaliserade former av paternalism, professionalism och esteticism:
”Vägen till helvetet är stenlagd med goda avsikter”. ”Bättre med lite skit i hörnen än ett rent helvete.”
Handling är det omedvetet medvetna.
”Enade vi stå söndrade vi falla” – lyder fascismens devis från talarstolen. Nu står VI där som det föll sig – ALLA som lika med ingen särskilt lustig robot.
Man säger sällan det menar och menar sällan de man säger.
Anna-Lena!
Tack för ett bra inlägg. Att nöja sig med att säga ”att etikettera SD som fascister ‘inte leder någonstans´” – leder inte heller någonstans. Och jag tror vi behöver se tydligt vart vi är på väg. Likheterna mellan de s.k. högerpopulistiska krafterna och det tidiga 1900-talets extrema rörelser är dock för stor för att endast benämnas populism. Man måste våga se riktningen dvs, vart leder den nuvarande framväxten av det jag vill kalla extrema rörelser, utan bättre ‘vetenskapligt accepterad etikett’?
Att man inte i sina ideologiska skrifter hänvisar till Mussolini och den tidens fascism (och andra extremrörelser), innebär inte att man som organisation inte tillämpar mycket (kanske inte allt) det som fascismen och systerideologierna stod för. När vi numera använder ord som nyfascism eller neofascism har det varit för att beskriva den likheten mellan de rörelser som du listar och de olika auktoritära ‘ideologier’ som (alltid?) funnits men vi inte alltid haft ‘etiketter’ för. Att SD sedan några år bytt hakkorssymboler, stövlar och andra uniformsattribut och ‘militärliknande’ uppträdande (vid sina läger t.ex.) mot slips och kostym innebär inte nödvändigtvis att deras idévärld och värdegrund har ändrats. Det kan man endast få reda på genom att studera deras politik, speciellt när ‘det gäller, är s.k. skarpt läge’ som nu. Tills annat visas i handling skulle man därför kunna kalla SD ‘nazistiskt’ men det förändrar inte behovet att genomskåda de idéer som styr deras agerande. Klart det är bra om alla vet vad den (ursprungliga) fascismen hade för kännetecken. Klart det har relevans om man som forskare ska beskriva den tidens strömningar. Intressant vore kanske om forskarna inte väntar till fait accompli för att kunna beskriva hur dessa ‘högerpopulistiska’ och för den delen också ‘vänsterfascistiska´krafter tar sig in i demokratiska institutioner och den vägen erövrar makt för att genomföra sina idéer? Oroar det inte tillräckligt för att ägnas seriös analys och slutsatser? Oavsett om en del av oss har problem med etiketterna. Det kanske som för vissa livsmedel är så att de riktiga etiketterna (varudeklarationerna) är skrivna med så små bokstäver eller med missledande termer så det inte går att utläsa vilka giftiga ämnen som medföljer budskapet!
Jag tycker man måste skilja mellan att likna saker vid fascism och se vissa drag som påminner om fascism och stämpla partiet som fascistiskt. Deras idéer genomskådas med fördel utan att vi använder olika etiketter. Det tycker jag absolut man ska göra, jag har mycket kritik mot allt som SD står för.
Tips: läs igenom Högerpartiets principprogram från 1956: http://snd.gu.se/sv/vivill/party/m/program/1956
Mycket av detta återljuder i SD:s partiprogram från 2011.
SD kan definieras som nationalkonservativt eller socialkonservativt.
Kom gärna med i matchen…
Detta var det klokaste jag hört på länge. Speciellt: ”ordet fascism leder oss fel, och ger inga fördelar i försöken att bemöta SD på ett konstruktivt sätt”. Tack!
Jag protesterar när andra på vänsterkanten kallar moderaterna för fascister, men SD?
Fakta är att SD-topparna har kopplingar till högerextrema ideologier och organisationer. Björn Söder och Kent Ekeroth åker ofta till en årlig sammankomst i Österrike som brukar bjuda in förintelseförnekare som föredragshållare och är stängd för judar! Om detta hade skett i något annat land än mellanmjölkssverige där man inte ska stöta sig med andra hade desa fascister fått avgå. Hela SD-ledningen finns inspelade på band när de sjunger svenska nazistpartiets kampvisa från 30-talet. Kopplingen mellan SD-ledarna och nyfascismen är väl belagd. Punkt slut.
När man sedan granskar hur partiet faktiskt funkar ser man en toppstyrd organisation som skickar sina medlemmar på att dödshota journalister, forskare och enskilda medborgare som kritisrear dem. Hur är detta inte fascism? Vilka socialkonservativa partier har detta som politisk strategi?
Jag förstår att du med ditt uttalande ville lugna ner och bredda debatten, men just nu används det mot antirasister i Sverige. När media försöker utmåla SD och deras politiker som vilka som helst måste man som inkallad mediaexpert ta ansvar. SD är högerextrema, och alla försök att problematisera det kommer användas MOT demokratiska politker.
Du vet att kent ekeroth är jude va? Vet ej vad du har dina källor men du bör se över dem.
SD är idag ett pro-israeliskt parti.
Klart jag vet och vilken betydelse har det i så fall? Det finns både pro-israeliska och pro-palestinska grupper i partiet, högre upp i partiet är det väl mest de förra.
Hans bakgrund ursäktar ingenting. Ekeroth har noga påpekat både att han inte är jude utan ”av judisk börd” och att svenska judar är ”extremliberala” och styr massmedia i Sverige. Att Ekeroth vill ta emot sin astronomiska riksdagslön i utbyte mot att vara SD:s alibi ”av judisk börd” låter väl inte heller så otroligt? Jackie Arklöv blev ju nazist för mindre…
Om SD nu är ett pro.israeliskt parti kan de ju slänga ut Söder&Ekeroth och sluta verka för förbud av kosher och omskärelse.
En snabb googling räcker f ö för att hitta stöd för alla mina påståenden. Sök dig utanför avpixlat min vän!
Skulle faktiskt vara intressant med källor till de påståenden du gör i inlägget.
Sen när blev det fascism att tillämpa våld för att främja sina politiska ambitioner? Vad har du för belägg för att Åkesson skulle skickat några svartskjortor för att dödshota kritiker? Våld i politiskt syfte är inte något fascistiskt i sig, men fascister har historiskt sett tillämpat våld för att flytta fram sina positioner. Fascismen glorifierar statens överväldigande och förespråkar korporativistisk kollektivism, en stark nationell identitet och dessutom imperialism. SD saknar fascismens karaktäristiska drag så därför kallar man dem för ”nyfascister” för att på så sätt få människor att associera dem med fascism/nazism. Notera också att fascismen växte fram som en motreaktion till Marx teorier. Att borgare anklagats för fascism är inte alls förvånande.
Fascism, eller nyfascism för den delen, har varit och är ett skällsord mot människor som t.ex slår vakt om privategendom eller nationalism.
”Björn Söder och Kent Ekeroth åker ofta till en årlig sammankomst i Österrike ”
Jag antar att du menar WKR-balen i Österrike. Jag har läst igenom mycket om den på nätet men inte hittat något på något språk som stämmer med vad du skriver om ”bjuda in förintelseförnekare som föredragshållare och är stängd för judar”. Det är en bal som anordnas av studentföreningar med kopplingar till grupper som återfinns långt högerut på den politiska skalan.
”Hela SD-ledningen finns inspelade på band när de sjunger svenska nazistpartiets kampvisa från 30-talet”
Det är faktiskt ett jäkla problem för dem. Likaså att de sjöng gamla moderatvisan om Palme. Fast de klarade sig ganska bra från den episoden.
”en toppstyrd organisation som skickar sina medlemmar på att dödshota journalister, forskare och enskilda medborgare som kritisrear dem.”
Om detta kunde påvisas så vore det sprängstoff. Men så klart existerar det bara i idévärlden. Man skulle ju kunna begära att du argumenterade mindre svartvitt. Är detta en
politisk strategi? Hur kan du påvisa det i sådana fall? Tror du inte att människor agerar självmant? En av de stora näthatarna, som hade hotat bloggaren Blondinbella med att han skulle ”steka hennes bröst” visade sig vara medlem i S. Agerade han på order av S?
Om du vänder blicken så kan du kanske se att SD snarare än att vara en organisation som styr folk fungerar som samlingspunkt för missnöje och frustration. Likaså med sidor som Avpixlat. Så klart förekommer främlingsfientlighet och till och med rasism. Men det är snarare en följd än själva huvudfokus.
SD kan visst ses som högerextrema. I Sverige har det inte funnits någon konservatism på flera årtionden. KD har skrumpnat ihop till ett russin och övergett alla sina konservativa värderingar. Så om man ser på värdeskalan i svensk politik så lutar det hårt åt vänster (man ska skilja på värdepolitik och ekonomisk politik). Sett från ett svenskt perspektiv är danska socialdemokratiska högerextrema i värdefrågor då de numera hamnar rätt så nära SD i synnerhet när det gäller invandrings- och asylpolitik.
SD är definitivt demokratiska. Internt verkar det vara lite stök och även lite toppstyrning. Men om man ser till toppstyrning så verkar S vara värre. Det har i efterhand visat sig att när man insåg att man valt fel så slöppte man ut lite hemligheter till sin ”partitidning” Aftonbladet och då fick Juholt lämna S. I boken Knapptryckarkompaniet får vi möta ett M som där avvikande åsikter inte tolereras.
Agerar SD inom de demokratiska gränserna? Jag kan inte hitta något som visar att de inte gör det. Då de utnyttjar möjligheter i riksdagen och pajar konsensus så blir de andra partierna upprörda och vill förändra lagen, och på så vis begränsa det demokratiska utrymmet.
Så jag skulle vilja säga att ett ogillande av demokrati så länge det inte främjar ens egna syften är ett kännetecken för svensk partipolitik. DET är ett demokratiskt problem.
Fast det stämmer väl inte riktigt, att Sd skulle vara ett ‘högerpopulistiskt’ parti. ”Höger”, som väl dessutom är ett obsolet begrepp idag, används ju i allmänhet numera om de partier som s.a.s. inte har som (ett av sina) mål att utjämna klasskillnader i samhället. När de moderna demokratierna upprättades i Europa på 1800-talet betydde ”höger” däremot konservatism (med reaktionära drag), att bevara (eller återupprätta) de privilegier som adeln tidigare hade haft, utgörandes en reaktion mot den borgrliga revolutionen. Möjligen skulle jag gå med på att kalla Sd för ‘folkhemspopulister’.
SD är höger i bemärkelsen konservativa, och höger består av både konservatism och liberalism.
Är man fortfarande höger om man är konservativ i bemärkelsen att man vill bevara välfärdsstaten och den svenska skattemodellen? Det låter som ett cirkelresonemang. Ungefär som att säga att Finland ligger västerut. Extremvästerut.
Tack för bra inlägg, och den kloka dikten av Tage Danielsson.
Ett ord räcker: Tack !