Valskräll för tyska alternativet

Som framgått av nyhetsrapporteringen blev Alternative für Deutchland, AfD, andra största parti i helgens delstatsval i Mecklenburg-Vorpommern med mer än var femte röst. En mardröm förstås för Merkl och kristdemokratiska CDU. Det var därtill hennes hemmaplan, alltså där hon har sitt eget valdristrikt. Orsaken spås vara en växande kritik mot flyktingpolitiken. Ändå har Mecklenburg-Vorpommern, som ligger i gamla DDR, lägst andel invånare med invandrarbakgrund av alla tyska delstater.

Det har gått bra för AfD på sistone. Partiet missade med bara en liten marginal att komma in i förbundsdagen förra valet 2013, vilket ändå var ett anmärkningsvärt resultat för ett så nybildat parti.  Men det vore konstigt om AfD inte lyckades i nästan val 2017 med tanke på hur bra det har gått även i valen till en rad andra delstatsparlament.

Framgångarna kommer trots att de interna kriserna avlöst varandra. När jag skrev om AfD i min bok ”Vi säger vad du tänker – högerpopulismen i Europa”, som kom förra året, var det fortfarande dominerat av jurister, ekonomer och andra ur en välutbildad elit som framför allt fokuserade på att kritisera euron. Den då starkaste av de tre ledarna i partiet, Bernd Lucke, träffade jag vid en konferens i Köln och han ville inte prata så mycket om invandring (men desto mer om euron). Andra personer jag talade med varnade dock för att de olika fraktionerna i partiet gjorde att det var svårt att se vilken riktning AfD skulle gå i, och att där också fanns betydligt extremare krafter. Sommaren 2015 kulminerade stridigheterna och Lucke valde att gå (han bildade ett nytt parti, Alfa, Alliansen för framsteg). Frauke Petry, en av hans tidigare ”partiledarkollegor” kvarstod ensam i partitoppen, och hon har hela tiden framstått som mycket mer konservativ och högerpopulistisk.

DSC08752.JPG

Beatrix von Storch, EU-parlamentariker för AfD, är djupt kristen, abortmotståndare och motståndare till samkönade äktenskap. Foto: Anna-Lena Lodenius

När AfD kom in i EU-parlamentet valde partiet att gå med i brittiska Tories grupp ECR där även Dansk Folkeparti och Sannfinländarna sitter. I den gruppen  kvarstår bl a Bernd Lucke och de andra som klippt bandet till AfD. Kvar finns två AfD-ledamöter: Beatrix von Storch, som jag intervjuat flera gånger, och som alltid hört till en mer invandringsfientlig, kristen och konservativ falang, har gått till Nigel Farages grupp EFDD där även Sverigedemokraterna sitter. Marcus Pretzell har valt den mest kontroversiella gruppen av alla: Marine Le Pens ENF. (Se vidare Annika Ström Melins artikel i tisdagens DN) Det säger något om att AfD är på väg att utvecklas till något helt annat än i starten. AfD-toppen består fortfarande i hög grad av individer ur en välutbildad elit, men det har skett en breddning av väljarunderlaget vilket delvis beror på en mycket tydligare fokusering på invandringspolitik . Det gör att närmandet till partier som SD framstår som ganska självklart.

Annons

Om annalenalod

Journalist och författare med fokus på högerpopulism och politiskt och religiöst våld och extremism, både på höger- och vänsterkanten samt islamism.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized och märktes , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentarer granskas, skriv gärna kort och håll dig till ämnet!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s