Hillary Clinton vill tillhöra makten – inte motarbeta den

Barack Obamas valkampanj verkar fungera allt bättre. Fick just Dagens Arenas utmärkta nyhetsbrev där man berättar att Barack Obama borde vara uträknad vid det här laget. Men eftersom hans kår av valarbetare är så mycket större och mer entusiastisk så håller han ut och loppet är definitivt inte kört.

På recensionsidorna i senaste Ordfront magasin (som framför allt har ett mycket intressant tema om autism) nämner jag en intressant omständighet som jag hittade i Erik Åsards biografi över Hillary Clinton. Hillary Clinton skrev sitt examensarbete på college om den radikale samhällsorganisatören Saul D Alinsky. Det var under en period då hon radikaliserades. Men på frågan om att arbeta för honom i Chicago svarade hon nej med motiveringen att hon tänkte bli en del av makten, inte motarbeta den. Barack Obama däremot ägnade flera år av sitt liv åt praktiskt gräsrotsarbete i Chicago tillsammans med Saul D Alinskys efterföljare.

Obamas valkampanj svär mot bilden att amerikanska röster kan köpas för den som tillräckligt mycket pengar, och att det inte finns andra värden som räknas. Per Wirtén skriver:
”Clinton framstår som den mer radikala och handlingskraftiga. Men Obamas kampanj demokratiserar valrörelsen. Och som så ofta tidigare, på så många andra platser, är det demokratins löften som skapar entusiasm och förhoppningar. Själva rörelsen blir budskapet.”

Publicerat i amerikanska presidentvalet, Barack Obama, Hillary Clinton | 1 kommentar

Palmepristagare fick inte komma till Sverige

Den här veckan skulle den iranska journalisten Parvin Ardalan, en av förgrundsfigurerna i den iranska kvinnorörelsen, ta emot Olof Palme-priset. Men som meddelats i medierna fick hon inte resa ut ur landet. Hon hade redan satt sig på planet när det kom fram personer till henne och meddelade att hon inte fick resa. Prisutdelningen blir ändå av som planerat på torsdag eftermiddag.

Jag har suttit i Olof Palmes minnesfond sedan mitten av 90-talet och kan ibland känna att sådana här pris får en särskild betydelse. I internationella sammanhang är Olof Palme fortfarande ett namn som räknas, även om det förstås inte är riktigt som förr. På grund av priset får händelsen en större uppmärksamhet och det sätter press på den iranska regimen. Läs t ex Arne Ruths kommentarer i Svenska Dagbladet. En bra artikel även i DN Kultur.

Publicerat i Iran, Palmepriset, Parvin Ardalan | 4 kommentarer

Zarah Leander som kvinnoikon

Jag fortsätter med mina kulturtips inför den internationella kvinnodagen 8 mars:

Zarah Leander är möjligen ett oväntat val som feministisk ikon, framför allt för den som har svårt att se bortom hennes agerande under naziståren. Men Zarah var också en föregångare genom att hon bröt tabuföreställningar om hur kvinnor får bete sig. Inga för små skor och trånga korsetter, ingen onödig blygsel och tillbakadragenhet, och med en röst som har ett manligt djup.

En kvinna som var för mycket för de flesta, som tog oanständigt betalt, som ställde krav men som gjorde det med finess och humor. Lyssna särskilt på återutgivningar av hennes tidiga inspelningar, gärna de med texter av Karl Gerhard (vars homosexualitet måste ha varit en av sin tids mest offentliga hemligheter). Det är magnifikt och allt som oftast med ett tydligt könsperspektiv för den som inte värjer sig mot det fåniga, överdrivna och känslosamma som ju delvis hör tiden till.

Läs gärna även Jutta Jacobis ”En stjärnas liv” (svensk översättning, ICA Bokförlag, 2007) som fördjupar bilden av Sveriges största diva genom tiderna. Ett exempel på hennes humor och självdistans är detta underbara klipp från YouTube från början av 60-talet där hon uppträder med sin man orkesterledaren m m Arne Hülpers i en revy av Hasse & Tage.

Publicerat i 8 mars, internationella kvinnodagen, Karl Gerhard, Zarah Leander | 1 kommentar