Hur mycket ljuger Michael Moore?


I kölvattnet av diskussionerna om Trond Sefastsson-affären och journalistikens trovärdighet är det intressant att höra anklagelserna mot vänstern hjälte Michael Moore. I veckans Kobra berättas det om en film som ska avslöja lögnerna bakom Moores filmer. Jag blir inte helt övertygad. Mest eftersom det är självklart för mig som arbetat mycket med TV att alla dokumentärer till stor del är manipulation. Vissa filmare manipulerar mer än andra. Men alla gör det, annars blir det inte TV.

Tårtan togs med av filmteamet, mötet skulle inte skett just då och just där om det inte filmats. Personer jagas med kamera fast de redan 100 gånger berättat att det finns någon helt annan som skulle ha svarat på frågorna. 101 gången exploderar de. Den gången sänds i programmet.

Moore är en stor demagog. En skicklig sådan, åtminstone ibland (i Farenheit 911 sköt han ofta över målet, jag tycker det är hans klart sämsta film). Men Kobra-reportaget pekar ändå på faran i att ha ikoner som Moore som är höjda över all kritik (utom från högerhåll, fast då avfärdas den som politik). Vi gnäller över Janne Josefsson, men jag tror vänstern får leva med att gurun Moore nog egentligen är ännu ett snäpp värre, låt vara ibland för goda syften.

Publicerat i Kobra, Michael Moore | 2 kommentarer

Vad gör EU:s bistånd för nytta i världen?

Har precis kommit hem från en tung men rolig arbets-vecka där jag först var i Bryssel, sedan i Tartuu i Estland och slutligen på en konferens i Bålsta (fast då var jag rätt trött kan jag säga). I Bryssel deltog jag i en intressant kurs anordnad av journalistinstitutet EJC om EU:s bistånd där jag lärde mig mycket som jag tänker försöka skriva något om. EU står för 57 procent av världens samlade bistånd, men det finns många saker att förundra sig över när det gäller hur pengarna fördelas. Ofta säkerhet snarare än humanitärt bistånd och mänskliga rättigheter, ofta gamla koloniala relationer som fortsätter på nya sätt, affärsrelationer etc. EU-parlamentets f d president Joseph Borrell (se bilden) är ordförande i den EU-kommitté som ägnar sig just åt biståndsfrågor. EU-parlamentet håller på att få mer makt och insyn i dessa frågor vilket möjligen är bra, att inte allt bestäms via kommissionen. Förhoppningsvis kan det innebära en förbättring, Borrel var mycket kritisk bl a till hur EU:s stöd i Darfur ser ut.

Publicerat i bistånd, Darfur, EJC, EU | 3 kommentarer

Babben regerar på lördagskvällarna


SVT har återtagit greppet över familjernas lördags-kvällar med Svensson, Svensson och Babben. Oförarglig lördags-muzak, kanske. Men i synnerhet Babben tycker jag inte hyllas riktigt efter förtjänst. Jag har träffat henne någon gång som journalist och gjorde en intervju med henne i samband med att hon var ute och pratade om sin utbrändhet. Det som slog mig då var att hon har en oemotståndlig kombination av professionalism, kontroll och intelligens samtidigt som hon är både personlig och varm.

När hon sitter som intervjuare är hon helt enkelt en lysande journalist. Hon lyssnar, hon glömmer aldrig följdfrågorna och hör nyanserna och glidningarna även hos det tråkigaste intervjuoffer där hon kan sätta in en oväntad fråga och få personen att öppna upp. Att hon lyckas beror delvis på hennes djupa medkänsla. Det blir på riktigt, vilket TV sällan är (inte ens i dokusåpornas värld).

Peter Jöback gråter verkligen över hur han som liten tjockis på 10 år inte kom fram under sängen som han skulle gömma sig under i Sound of Music. E-Type delar med sig av tristessen när han sitter på dataträffar och låtsas att han är lärare i halvårsvis inför utsikten att få träffa en alldeles vanlig kvinna som älskar honom för den han är. Inslaget heta stolen är en temposänkare, men minuterna då Babben sitter som intervjuare är helt enkelt lysande TV.

Publicerat i Babben | 9 kommentarer