Estland – Sveriges bakgård


Har just återvänt från några dagar i Tallinn. Första gången jag var där var 1990. Det har förstås hänt oerhört mycket sedan dess. Minns en sliten stad med trasiga fasader, ingenting i butikerna att köpa, få restauranger med torftiga menyer. Nu är gamla stan som en större och fräschare version av Visby och köpcentrum lite utanför stadskärnan ser ut precis som var som helst i Europa.
Det går bra för ekonomin i alla länderna i Baltikum, men allra bäst för just Estland. Men den svenska närvaron är tydlig, alla banker, mobilföretag etc är svenska. Baltium håller på att förvandlas till vår ekonomiska bakgård, precis som Latinamerika för USA. Svenskar i gemen känner ingenting speciellt för Estland, båten dit och hem var nästan tom, vi vet inte särskilt mycket om vad som händer där.
De bryr sig desto mer om oss, inte minst som potentiell arbetsmarknad. I hytterna omkring oss satt grupper med estniska män, illa klädda, dåliga tänder, inga pengar att spendera i båtens barer. Man såg dem framför allt just genom de öppna hyttdörrarna. Jag är övertygad om att varenda en åkte över för att jobba på byggen, med hantverk etc. Något som också bidrar till estnisk ekonomi, att folk får jobb utanför gränserna.

Publicerat i Baltikum, Estland, Tallinn | 1 kommentar

Kd förlorar till sd


För att fortsätta diskussio-nen om den senaste väljar-under-sökningen. Sd skulle som sagt komma in, kd skulle trilla ur riksdagen. Intressant mot bakgrund av att det tidigare sagts att kd faktiskt är det parti som riskerar att förlora mest på att sd går framåt. Det finns marginalväljare som är mot aborter och gammaldags värdekonservativa som mycket väl kan välja sd i stället för kd.
Ett tänkbart scenario efter valet 2010 blir således: kd trillar ur riksdagen, sd kommer in. Alliansen riskerar att förlora regeringsmakten, tre partier räcker inte för att få majoritet. I värsta fall blir sd vågmästare, och i så fall kanske (s) slänger en invit till centern om en mittenregering. Känns inte sådär helt lockande om ni frågar mig. Inte för att jag är någon stor vän av kd, men av de två så föredrar jag trots allt, utan alltför mycket vånda, Hägglund och gänget.

Publicerat i kd, kristdemokraterna, sd, Sverigedemokraterna | 16 kommentarer

Sverigedemokraterna över 4 procent


Nu är sd över 4-procentsspärren i opinionsmätningarna. Inte så oväntat. Nästan 3 procent i riksdagsvalet visade att det inte var så långt kvar. Människor är alltid lite friare i opinionsmätningarna än när de väl går till valurnorna. Men jag tror ändå det är mycket möjligt att sd verkligen kommer in i valet 2010.

Sd-folk som jag talat med har ibland varit oroliga för att partiet ska göra den resan som ny demokrati gjorde (upp som en sol och ner som en pannkaka) redan före nästa val. Att de många kommunmandaten ska visa att partiet inte klarar av att växa, att det har gått för fort.

Jag är inte så säker. Sd:s framgångar handlar mycket om populism, om protest mot eliten. Även tidigare har det visat sig att sådana här partier kan växa även om de aldrig visar sig och inte gör någon som helst skillnad. De växer genom att odla sitt martyrskap och människors känsla av att det äntligen finns företrädare som inte hör till makteliten. Den lilla människan i de stora pompösa sammanhangen. Som säger det folk tycker men ingen i offentligheten vågar tala högt om (vilket inte är sant, men det är så det brukar läggas fram). Så frågan är vad man gör om man nu inte vill se sd i riksdagens 2010. Känns som det mesta som görs faktiskt gynnar sd snarare än minskar deras möjligheter.

Publicerat i sd, Sverigedemokraterna | 21 kommentarer