Under mitt besök i Tallinn nyligen reagerade jag bl a på att de rökte överallt. Det luktade. Vad fort man vänjer sig. Att folk fått röka på caféer och restauranger framstår redan som helt absurdt. Har pratat med många, även rökare, som tycker likadant.

Det är en omtvistad fråga om staten ska vara normerande och bestämma saker som individerna ännu inte är med på. Men för deras bästa. Ibland funkar det, folk inser sitt bästa. Som med rökningen. I andra fall inte. Då blir lagen meningslös, till sist kanske den tas bort (som förbudet att gå mot röd gubbe).

Läser en notis i dagens Svenskan om att rökning dödar fler i världen än aids. Vilket väl i grund och botten är ganska självklart. Aids är inte så oerhört smittsamt som vi tror och sprids framför allt i södra Afrika, och rökarna så mycket fler. Nu röker folk på gatorna, och mest unga tjejer visar statistiken. Var fjärde ung tjej. Vad man gör åt det har jag ingen aning om, men trist är det. Dessutom röks det i tredje världen, där tobaksbolagen hittar nya marknader. Vilket betyder att tobakens skador framför allt drabbar de som inte har råd eller tillgång till vård. Men det är förstås mer trivialt och inte alls lika dramatiskt att uppmärksamma som aids.