Böckerna om Stieg Larsson duggar tätt. Jan-Erik Pettersson, f d förlagschef på Ordfront, intervjuade bland annat mig innan han skrev sin bok (utgiven på Telegram förlag). Den skiljer sig mycket från Kurdo Baksis genom att den tar fasta på Stiegs politiska engagemang. Det är hedervärt och jag tycker han ger en god introduktion till Stiegs värderingar och de miljöer han agerade i.

Han visar också på hur en delvis ny nazistisk miljö växte fram med början på 1980-talet. Här har han bland annat använt mina och Stiegs böcker som research, så det är väl inte så mycket nytt för min del. Men för den som bara läst Stiegs deckare kan det säkert vara användbart. Däremot kanske man inte kommer personen Stieg Larsson särskilt mycket närmare, vilket någon recensent påpekade. Men det var nog inte heller meningen, om jag förstod Jan-Erik Pettersson rätt.

Magnus Utvik recenserade boken i veckan i Gomorron Sverige i TV och var vänlig nog att nämna mitt namn flera gånger. Han kallar oss ”vår tids hjältar” (nåja, fullt så dramatiskt är det väl inte alltid att granska nazism och högerextremism). Visst är det sant som det står i boken, och som Magnus Utvik nämner i TV, att jag medvetet valt att orientera mig bort från avslöjanden av unformerade kriminella nazistsekter. Men det beror inte bara på min privata situation utan även på att jag valt andra former för mitt arbete mot rasism och främlingsfientlighet. Mina granskningar har allt mer fokuserat på invandringsfientliga partier, något som jag tycker känns minst lika viktigt. Nazister står för ett våld som drabbar enskilda och utgör för närvarande inget politiskt hot. Högerpopulistiska partier däremot omformar hela samhället i en rad europeiska länder och är på väg mot ett politiskt genombrott även i Sverige.

Stieg Larsson betalade som väl alla vet ett högt pris för sitt arbete med Expo. Huruvida det var säkerhetsskäl eller andra anledningar till att han och Eva aldrig gifte sig har jag ingen aning om. De flesta par jag känner har aldrig gift sig, det är ju lite en generationsfråga (hoppas de tar lärdom av det som hänt Eva Gabrielsson och skriver ordentliga papper). Däremot kan jag förstås se att hans val av inriktning på sitt engagemang fick en hel del konsekvenser för hans liv. Det är ett val man kan göra för egen räkning, men det blir ett mer komplicerat val att göra om man har familj.