Gårdagens demonstration i Stockholm blev knappast den succé som Nordiska motståndsrörelsen förmodligen hade hoppats på. Själva uppger de siffran 450 deltagare, jag skulle gissa att de var betydligt färre. De hade fått tillstånd att gå en annan väg än de hade ansökt om (om jag förstått turerna rätt blev de först lovade något som ändrades efter påtryckningar från politiskt håll). NMR valde då i stället att ha ett stillastående möte på samlingsplatsen Kungsholms torg, och dessutom låg en båt nedanför riksdagshuset som spelade upp ett tal av NMR-ledaren Simon Lindberg. Nytt tillstånd är inlämnat för en demonstration längs den ursprungliga vägen längs Sveavägen bort mot riksdagen lördag 1 september, men frågan är om NMR vill riskera att bli ännu färre, många tillresta beger sig kanske inte till Stockholm två helger i rad. (Enligt Expressen hade även efterfesten ställts in, de tillresta fick bara kaffe och lite klistermärken.)
Jag har aldrig trott att NMR skulle bli framgångsrika sett i antal röster i höstens val, och är inte heller förvånad över att entusiasmen bland valarbetarna ser ut att falna snarare än stärkas närmare valdagen (NMR ställer upp i riksdagsvalet och valet i tre kommuner, Ludvika, Boden och Kungälv, samt tre landsting). Men det mest intressanta var inte NMR den här dagen utan motståndet, som för ovanlighetens skull hade starka inslag av liberala grupper. Vid avspärrningarna som höll motdemonstranterna borta från NMR stod Liberalerna med Jan Björklund och Martin Melin i spetsen sida vid sida med de vanliga mer vänsterorienterade grupperna. Tidigare, innan jag gick förbi, hade tydligen Hedi Frid, överlevande från Förintelsen och flitig föreläsare, samt demokratiminister Alice Bah Kuhnke också varit där. Bah Kuhnke reser enligt egen utsago i TV4 i morse till varje NMR-demonstration just nu. Jag vet inte om jag tycker att det är rätt prioritering av en minister i valrörelsens slutskede, det är att ge NMR väl stor betydelse.
På fjärden bakom scenen där NMR-ledarna höll tal låg under hela mötet Centerpartiets valbåt som för dagen hade upplåtits till en vigsel av ett samkönat par som hölls i sann Pride-anda och med stora regnbågsflaggor. Båten försökte överrösta ljudet av de nazistiska talen med annan musik. Samtidigt, ska man komma ihåg, att det hittills är Socialdemokraterna och Moderaterna som hårdast driver frågan om ett eventuellt förbud mot nazistiska grupper (S vill fokusera på rasismen medan M anser att det är våldsbejakande grupper som ska förbjudas). Jan Björklund har sagt i intervjuer i anslutning till gårdagens aktiviteter att Liberalerna fortfarande inte anser att förbud är rätt väg att gå.

NMR:s Emil Hagberg anländer under kraftigt pressuppbåd till demonstrationen den 25 augusti i Stockholm. Foto: Anna-Lena Lodenius

Liberalerna med partiledaren Jan Björklund stod längst fram bland motdemonstranterna, t v syns Martin Melin. Foto: Anna-Lena Lodenius
Det är väl bara att hålla med. Också jag har länge tyckt att Nordiska motståndsrörelsen är grovt överskattad. NMR står och stampar och tycks inte vinna mark trots sina – som jag förstår – adekvata ansträngningar. Märkvärdigt dock att såväl politiker som journalister valhänt bistår NMR med reklam.
Yttrandefrihetens kärna är inte att du och alla andra ska kunna säga vad de vill utan att de som du absolut inte håller med, eller till och med är direkt och konkret emot, ska få yttra sig fritt, dvs utan att bli störda. Självfallet ska man kritisera det man anser är fel.
”Jag håller inte med dig men jag skulle kunna ge mitt liv för din rätt att säga det”
https://sv.wikiquote.org/wiki/Evelyn_Beatrice_Hall