Anna-Lena Lodenius

Vilken roll spelar extremhögern i Ukraina?

Publicerat den 3 mars, 2014 av annalenalod

Vitt Ariskt Motstånd, VAM.

Svobodas första partilogga.

Protesterna i Ukraina har satt fokus på landets extremhöger. Svoboda är ett parti som fick runt 10 procent av rösterna i senaste valet och nu sitter med fyra platser i den interimistiska regeringen (fram till valet i maj). Partiets tidigare namn anspelade tydligt på nationalsocialismen (Social National Party of Ukraine, SNPU). Tidigare användes även en varghake i partiemblemet, en symbol som ofta förknippats med nazism, jämför exempelvis med svenska Vitt Ariskt Motstånd – se ovan.

Svobodas nuvarande symbol.

Svoboda, som numera har en symbol i klassiska svenska färger, var tidigare bara öppet för personer med etnisk ukrainskt ursprung, det accepterade inte ateister (!) och f d medlemmar i kommunistpartiet. Medlemmarna bestod framför allt av skinheads och fotbollshuliganer.

Nuvarande ledaren Oleh Tyahnybok tillträdde 2004, och utmärkte sig visserligen tidigt genom antisemitiska och rasistiska uttalanden. Men han har också kämpat för att ge partiet en mer legal plattform och för att bli kvitt de mer våldsamma elementen. Idag hittar man snarare de rasistiska skinnskallarna i “Pravy Sektor” (kan översättas ungefär till högerblocket) som också uppmärksammats en hel del på sistone.

Vilken roll extremhögern har i protesterna förefaller svårbedömt och experterna är oense. Det finns ett antal antifascistiska debattörer i Ukraina som länge tyckt att omvärlden undervärderar landets extremhögern. Nu verkar en del snarare tycka att omvärlden övervärderar extremhögerns delaktighet i och betydelse för protesterna. Några debattörer påpekar att det ligger i Rysslands intresse att skilda protesterna som en yttring av ultranationalism och högerextremism.

Det är tänkbart att extremhögern försöker kidnappa situationen och använda den för egna syften. Situationen är hur som helst alldeles för allvarlig för att försöka sig på några enkla förklaringar, och möjligen är det också för tidigt att våga sig på någon slags bedömning. (Jag har bland annat studerat artiklar av Cas Mudde, nestor inom högerpopulism, som refererar bl a till Anton Shekhovtsov och den tyske Ukrainaexperten Andreas Umland). Som svensk kan man i alla fall konstatera att Svenskarnas parti engagerat sig och startat ”Svenska Ukrainafrivilliga”.

Publicerat i Uncategorized | Märkt Cas Mudde, extremhögern, högerextremism, Oleh Tyahnbok, Pravy Sektor, Svenskarnas parti, Svoboda, Ukraina | 3 kommentarer

Alices öde delas av många

Publicerat den 1 mars, 2014 av annalenalod

Allt fler verkar inse att det finns omfattande problem med systemet med gode män och förvaltare, vilket vi tog upp i filmen ”Alices Babs förlorade rättigheter”. Veckans ”Uppdrag granskning” beskriver ett fall som delvis liknar det som hände Alice. Det som slog mig mest när jag såg programmet var hur en gode man försökte ta över en persons liv och begränsa hans kontakter med omvärlden. En god man har juridiskt mycket mindre befogenheter än en förvaltare, och egentligen ska inte ens en förvaltare ha möjlighet att agera såhär. Men ändå sker det uppenbarligen.

Jag reagerade också över att justitieminister Beatrice Ask verkar så omedveten om problemen och tror att det går att bara laga och lappa systemet. Även vi konstaterade i våra efterforskningar att de planer som finns på förändringar framför allt handlar om att göra det bättre för de som blir ställföreträdare. Det behövs säkert förändringar där också, men man borde verkligen göra något radikalt även vad gäller ökad rättstrygghet för personer som drabbas av en dålig gode man eller en förvaltare (och jag vet att många är väldigt duktiga och gör ett bra jobb, det är inte dessa jag vill åt). Det är inte rimligt att exempelvis så många inte ens uppfyller minimikraven, att vara ostraffade och utan skulder, vilket Uppdrag granskning visade.

Även veckans Kaliber i P1 tar upp frågan om förvaltare. Där handlar det om Martin som blev satt under förvaltare utan att förstå varför. Det tog 15 år innan han blev fri att bestämma själv igen. Debatten om Alice Babs gick lite andra vägar än jag önskat, men jag är mycket nöjd med att förvaltarfrågan ändå ger upphov till diskussioner i andra sammanhang. Det är jag övertygad om att Alice hade önskat. Slutligen vill jag igen uppmana till läsning av Lisa Magnussons utmärkta rapport ”Omyndigförklarad” som ger mycket av bakgrund och fakta.

Publicerat i Uncategorized | Märkt Alice Babs, Beatrice Ask, förvfaltare, gode män, Kaliber, Lisa Magnusson, Uppdrag granskning | 5 kommentarer

Sex, droger och skattesmitning

Publicerat den 27 februari, 2014 av annalenalod

Det verkar pågå en slags nutidsarkeologisk forskning i Dansk Folkepartis rötter i den danska debatten. Det har kommit flera böcker om Pia Kjaersgaards lärofader Mogens Glistrup, grundare av Fremskridtspartiet, på sistone. Jag har beställt 2 som jag planerar att läsa. Dels ”Glistrup – en biografi om en anarkist” av Flemming Chr. Nielsen som är en uppdatering av en bok som kom redan 2000. Den verkar utmärkt, att döma av de kapitel jag hunnit igenom. Helt ny är däremot en biografi av Glistrups äldsta dotter Anne-Marie Glistrup (”Mogens Glistrup-Fra Bornholm til Folketinget”). Tyvärr har hon åstadkommit ett ganska opersonligt referat, anser danska Politiken. Vilket är lite märkligt med tanke på vilken stor personlighet, på gott och ont, som Glistrup var.

Desto mer tar den nya biograffilmen om Mogens Glistrups relation till resebyråägaren Simon Spies ut svängarna (”Spies & Glistrup” – på engelska har den fått titeln ”Sex, Drugs & Taxation”). Filmen skildrar deras vilda umgänge framför allt under 60- och 70-talen med brudar, droger och allmänt lössläppt leverne (här dominerar Spies) och ett totalt förakt för alla former av skatter och statlig inblandning (vilket snarare var Glistrups paradgrenar).

Recensionerna har varit blandade. Det blir för otroligt, skriver Politiken. Mogens Glistrups son Jørgen säger att filmen bygger på fritt uppfunna händelser, och att flera namngivna personer inte skildras på ett sätt som överensstämmer med deras verkliga karaktärer. Men danskarna har vallfärdat till biograferna, och jag tycker faktiskt också att den var sevärd. Det finns något märkligt med alla filmer som beskriver livsöden som är sannolika men inte till alla delar sanna, som i fallet med Monica Z-filmen. Men ”Spies & Glistrup” beskriver faktiskt ett speciellt skede i Danmarks historia som förtjänar att titta på och diskutera, vad blev kvar och vad försvann? Hur präglade dessa båda män det Danmark vi känner idag?

Jag vet inte om filmen kommer på svenska biografer, och den har inte varit helt lätt att få tag i. Danska sajter vägrade skicka den (de svarar inte ens) och motsvarande svenska DVD-sajter säljer den inte än.

För den som är hyfsat bekväm med danska kommer här en klassisk intervju från 1971 där Glistrup förklarar hur omoraliskt det är att behöva betala skatt. Då hade hans parti ännu inte bildats.