Anna-Lena Lodenius

Fremskrittspartiet går mot ett katastrofval

Publicerat den 13 september, 2011 av annalenalod

Det ser ut som om Høyre (Norges motsvarighet till moderaterna) segrar i de norska lokalvalen. Även Arbeiderpartiet går enligt prognoserna kraftigt framåt (i kölvattnet av det som hände i Utöya man kan tänka). Fremskrittspartiet däremot kommer att backa rejält enligt de resultat som var klara sent på måndagskvällen (Se DN).

Man kan förstås spekulera i orsaker, och det är väl inte otänkbart att Utöya/Oslo-attentaten också ligger bakom Fremskrittspartiets ras. Framför allt vill väljarna ha trygga traditionella alternativ i en orolig värld. Att Anders Behring Breivik varit medlem i Fremskrittspartiet är väl inte heller direkt någon fördel för partiet. Det är möjligt att partiet hamnar så lågt som 10-12 procent, en minskning med åtminstone 5 procentenheter (vilket kan jämföras med nästan 23 procent i senaste stortingsvalet). Valdeltagandet uppges ha varit exeptionellt högt.

Publicerat i Anders Behring Breivik, Högerpopulism, terrorism | Märkt Arbeiderpartiet, Fremskrittspartiet, Utöya | Lämna en kommentar

Terrorism beror inte på okunskap

Publicerat den 11 september, 2011 av annalenalod

Alla medier bevakar 11 september och hur vi hanterar terrorismen. Jag kan hänvisa till en text om terrorism som jag skrev för några år sedan för Olof Palmes Internationella Center. I övrigt tycker jag att det är dags att vi slutar se terrorism som de fattigas försök till revansch. I veckan hörde jag professorn i idéhistoria Svante Nordin vid ett seminarium anordnat av Axess i Avesta. Han berättade bland annat att en av få saker man kan med säkerhet fastslå är att terrorister är utbildade. De är ofta studenter.

De som deltog i 11 september-attentatet var dessutom rika, i de flesta fall, och hade dessutom fäder som stödde deras handlingar. De kan kan inte i någon mening beskrivas som socialt och ekonomiskt utsatta.

Publicerat i terrorism | Märkt 11 september, terrorism | Lämna en kommentar

Med Stalin i Värnamo

Publicerat den 7 september, 2011 av annalenalod

Magnus Utvik är för många säkert mest känd som litteraturrecensent i SVT:s morgonprogram. Han har också gett ut ett antal diktsamlingar och romaner. Den senaste romanen handlar om tre tonår i en kommunistisk sekt.

Resultatet är både underhållande och tragiskt. Man förundras som läsare över att en världsfrånvänd ledare för en krets bestående bara av ett fyrtiotal personer kan ha ett sådant grepp över människor. I lilla Värnamo är de i stort sett två medlemmar, och fler blir de inte trots att de till och med öppnar ett bokcaféet.

Magnus Utviks roman, som har klart självbiografiska inslag, berättar något om lockelsen med att ingå i en krets där medlemmarna tror sig veta vad som är rätt och fel och har ett svar på varje fråga. Men också om rädslan att svika och kritisera som fortfarande, efter så många år, verkar prägla de som var med. Det här kunde ha gällt en sekt med en helt annan politisk eller religiös inriktning.

Tips: Per Ragnar läste två korta sekvenser vid releasefesten. Det gjorde han alldeles utmärkt och på ett sätt som lyfte de emellanåt rent absurda dialogerna. Han har även läst in E-boken.