Nu säger de trakasserade flyktingfamiljerna i Vännäs att de funderar på att flytta (se Svd, tidigare utveckling beskrivs i Svd 2). Inte så svårt att förstå, det handlar om oro för hur deras barn har det nu och hur det kan bli i framtiden. Vi diskuterade detta i Nyhetsmorgon i TV 4 tidigare idag.
Vännäs är ett litet samhälle strax utanför Umeå, få flyktingar och relativt väl fungerande system för att hantera de nyanlända och se till att de t ex får jobb. Varför händer detta? Dels verkar det ju vara en reaktioner på ett brott (se Västerbottens Folkblad) och en masshysteri som hör samman med att stort antal unga människor trissat upp stämningen på webbforumet Flashback. Det kunde förmodligen hänt var som helst.
Anders Svensson har påpekat att polisen agerade långsamt och inte visat tydligt att man tar problemen på allvar. Däremot ställde ju kommuninvånarna upp för flyktingarna och visade sin solidaritet. Men även en välvällig och välmenande kommunledning har svårt att hitta ett vettigt sätt att hantera den här typen av mobbfenomen när människor löper amok i stora grupper. Det är lätt att säga att man inte gjort tillräckligt, men frågan är vad som skulle ha gjort skillnad i det här läget. Den rasistiska mobben fick rätt, konstaterar Svensson och det ligger det förstås något i.
Handlar det om rasism? Jag är inte säker, även om det säkert finns främlingsfientliga inslag. Man kan erinra sig att Sverigedemokraternas väljare tenderar att vara oftare män än kvinnor, hellre låg- än högutbildade, oftare arbetslösa och obenägna att flytta, boendes på orter med låg invandring. Vi har en finansiell kris och risken finns att människor sparkar neråt, försöker hitta syndabockar. (Källa: Henry Petterssons bidrag i antologin ”Högerpopulismen” som just kommit ut på Premiss.) En liknande ekonomisk kris inträffade i början av 90-talet när Ny demokrati kom in i riksdagen, möjligen går det att se ett samband med Sverigedemokraternas framgångar idag.
Anna-Lena Lodenius 