Den nederländske politikern Geert Wilders islamkritiska film kan beskrivas som en dryg kvarts hårt vinklad propaganda effektivt berättad med starka bilder staplade på varandra, totalt utan källangivelser, varvat med citat ur Koranen. Det börjar med 11 september-attentatet och fortsätter via ett antal andra väl kända terrordåd för att mot slutet ta upp det inte minst för holländare så traumatiska mordet på filmaren Theo van Gogh. Är man det minsta kritisk tidigare lär man ha lätt att ta till sig budskapet. Däri ligger det förrädiska.
Det var inte muslimerna som mördade 6 miljoner judar under andra världskriget. Det begås väldigt få terrordåd, vår rädsla för dessa är oproportionerligt stor jämfört med det faktiska hotet – detta konstateras gång efter annan av insatta experter, men rädslan är inte rationell. Vilket förstås filmen är ett uttryck för. 11 september-attentatet har självklart inträffat, liksom andra händelser i filmen som glider förbi. Men det går inte att se den totala världsplanen på det sätt som islamkritierna så ofta vill få det till. Gärningsmannen bakom dåden är disparata personer som agerar mer eller mindre självsvådligt, de har dålig om ens någon anknytning till de ledare som pekas ut. Hotet finns, men ser annorlunda ut.
I Geert Wilders upplägg ingår förstås att den muslimska världen ska slå tillbaka mot honom. Detta har i viss mån inträffat, men inte alls med den kraft som många nog hade förväntat sig. Iran har kallat hem sina ambassadörer från Holland och EU:s orförandeland Slovenien. Men man kan notera att även Hollands regering har fördömt filmen, liksom FN och inte oväntat flera muslimska länder.
Oavsett vilka reaktioner filmen väcker kommer det att heta att den är stoppad, förbjuden, sanningen är förtryckt etc. Martyrskapet är en viktig del av den populistiska retoriken. Själv hade jag inga som helst problem att hitta en kopia av filmen, det gick t o m att ladda ner den och spara. Per Jönsson i DN har förstås rätt när han menar att filmen är en provokation. Men hela upplägget, hur den marknadsförs och hur debatten kring den fortskrider är också en viktig del av provokationen.
Jag tror knappast det är en katastrof att det sprids filmer som den här. Däremot måste innehållet förstås bemötas på olika sätt. Problemet är det samma som ofta med främlingsfientlig och rasistisk retorik att den som inte håller med hamnar i försvarsställning och att det handlar om känslomässigt starka utspel, väldigt lite om rationella argument.
Länkar:
Sveriges Radio 1 och Sveriges Radio 2
Svenska Dagbladet
Dagens Nyheter 1, Dagens Nyheter 2 och Dagens Nyheter 3
Bloggar:
(Observera att jag inte nödvändigtvis håller med bloggar som jag länkar till, särskilt viktigt att påpeka i det här sammanhanget.)
Dick Erixon 1, Dick Erixon 2 och Dick Erixon 3
Jinge, är negativ till filmen och har fått många kommentarer på detta
Carl Ingemar Dagman , har bl a en hel del länkar till debatten, you tube-klipp m m
För övrig kan man notera att så väl sverigedemokraterna som nationaldemokraterna valt att visa filmen.
Fitna the Movies hemsida hittar man här.
Anna-Lena Lodenius 